Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt



Lördag 2 juli

09.03 Efter de vanliga frukostbestyren i vårt rum här hos The Full Moon Backpackers (https://fmbristol.co.uk) i Bristol har jag nu klätt av sängen. Lakan, påslakan och örngott ska lämnas till tvätten innan utcheckning. Idag ska vi åter igen åka buss. För en gångs skull har vi fått tag på biljetter från National Express, ett av få bussbolag som kör längre sträckor i det här landet.

09.42 Det känns segt att sätta sig i rörelse igen. Jag vill för allt i världen inte vara kvar men språnget mot nästa hem tar också emot. Det är en ganska vanlig känsla under våra resor.

09.49 Vid utcheckningen fick Christer 40 pund insatt på sitt konto. Det var för att vi skött oss så bra under vistelsen här. Depositionsavgiften återbetalades eftersom vi inte tappat bort något eller slagit sönder något. Jag undrar var gränsen för återbetalning går? Nu när vi gått en kort sträcka genom ett mulet Bristol är vi på busstationen, Bristol Coach Station.

10.12 Det är knappast ansträngande att vänta men fortsätter det kan det bli långtråkigt. Vi var i god tid på stationen. Det är bra, men det betyder också att det tar ett tag innan bussen kommer hit och är redo.

10.33 Inom kort, ja rent av nu, startar vår buss som ska ta oss söderut till Exeter. Bussen startade i Birmingham så vissa medpassagerare har redan varit på väg ett tag.

10.47 I strilande regn tar vår buss oss ut ur Bristol. Vädret har inte varit det bästa här men det var en trevlig vistelse i en av Englands större städer.

11.45 Vi har stannat i Bridgwater, en stad i grevskapet Somerset. I en lokal vi nyss passerade erbjuds VIP Dog Grooming, med andra ord en hundfrisör av det lyxigare slaget. På vägen hit har vi sett en skylt mot byn Cheddar som är känd för sin ost. Osten har tillverkats där sedan 1100-talet och lagrades ursprungligen i grottor i närheten av byn. Vi passerade också kuststaden Weston-super-Mare. Den är födelseort för skådespelaren John Cleese och gitarristen Ritchie Blackmore. Apropå musik så är vi just nu i närheten av Glastonbury, en ort känd för sin musikfestival som startade redan 1970.

Dags att checka ut från vårt rum på The Full Moon.

Saint Sidwell, Exeters skyddshelgon.

Exeter Cathedral.

Traditionella hus längs Cathedral Close.

Tropisk atmosfär vid Princesshay köpcentrum.

South Street, Exeter.

12.11 Vi har nu hunnit fram till Taunton, en av många trevliga städer vi inte hinner undersöka närmare denna sommar. Taunton är huvudort i Somerset och är fylld av folk så här mitt under lördagen. Vi stannar här en kort stund och rullar snart vidare.

12.37 Efter att ha passerat bensinstationer där diesel kostar 1,99 pund per liter, har vi nu styrt ut på motorvägen M5.

13.13 Just nu stannade bussen på sin sista hållplats, Bampfylde Street i Exeter. Ännu en brittisk stad inväntar ett besök från oss. Vi har lämnat Somerset och befinner oss nu i Devon.

13.22 Med packning på ryggen är vi i en stad full med folk som lördagsshoppar eller fyller trottoarer och caféer av andra anledningar. Vi är på jakt efter någonstans där vi kan sitta en stund och även ta ett kaffestopp eller en lättare lunch. Exeter är huvudorten här i Devon och har fått sitt namn från floden Exe. Det bor 131 099 invånare här i staden.

13.33 Tro det eller ej men vi har funnit ännu en engelsk katedral, Exeter Cathedral, som började byggas redan 1112. Visst är det en fin byggnad men nu vill jag ha kaffe. Det finns heller inga sittplatser här i parken Cathedral Green. Vi sitter på en mur när jag skriver det här.

14.09 Med hjälp av Google Maps har vi lokaliserat en filial av Costa Coffee. Detta café ligger i ett köpcentrum som heter Princesshay. Det är delvis inomhus och delvis utomhus. På torget här utanför låtsas man som att Exeter ligger i tropikerna. Det är låtsaspalmer och annan rekvisita.

14.16 Jag var visst i andra tankar då det var min tur att beställa kaffet och expediten fick påkalla min uppmärksamhet ett antal gånger. Nu blir det äntligen en efterlängtad kafferast. Vi är långt ifrån ensamma här inne. Det är full fart med lång kö till kassan och barn som vandrar runt bland borden.

15.00 På floden Exe är det en gul och en blå trampbåt. Dessutom finns det en enklare färja över floden. En liten brun tax vill inte trampa eller för den skull gå förbi framför oss. Kvinnan som äger den mer eller mindre drar fram hunden. Vi har promenerat ner hit till Exeter Quayside efter att ha följt en gammal stadsmur, tagit oss över en gångbro och sedan kämpat oss utför en brant backe ner till floden.

15.33 En brant utförsbacke blir ju en brant uppförsbacke åt andra hållet. Det blir en bänkrast till för att hämta andan och för att planera vad vi gör den sista timmen innan bussresan härifrån.

Brant backe ner till floden Exe.

Custom House vid Exeter Quay.

The Quay, Exeter.

En enkel färja över floden Exe.

Peter på en träbänk utanför Saint Sidwell's Chapel.

Exeter City FC spelar på Saint James Park.

15.46 Vid Saint Sidwell´s Chapel finns en liten park. Där finns några unika vackra träbänkar. När vi gick förbi här förut så hade stadens missbrukare ett stormöte här. Nu är det mer tomt så vi har fotograferat och provsuttit bänkarna.

16.00 Ännu en och antagligen långt ifrån den sista fotbollsarenan i England har setts av oss. Det är Saint James Park där Exeter City spelar sin fotboll. De är nykomlingar i samma serie (League One) som några andra lag vi nämnt på den här resan, nämligen Ipswich Town och Peterborough United. Det här är en klassisk engelsk arena som bara ligger några meter från vanliga radhus och andra bostäder. Arenan invigdes den 10 september 1904 och har en kapacitet på 8 219 åskådare.

16.35 Efter lite väntan vid hållplatsen på Bampfylde Street så kom buss 501 från National Express. Nu bär det av söderut mot Torquay. Vi är få passagerare ombord på denna korta resa.

17.27 Vi har kommit fram till Torquay. Bussen släppte av oss och några andra på en öde busstation vid Lymington Road. På väg in till staden skyltades det om att vi nu kommit till den Engelska Rivieran. Nu ska vi hitta en öppen kiosk eller affär innan vi tar sikte på vårt kommande hem här i staden.

17.45 Här i Torquay har vi varit in i en liten närbutik och inhandlat ingredienser till ett mellanmål samt början till en frukost för morgondagen. Nu gäller det för oss att ta oss till boendet innan det lätta regnandet tilltar och blir värre.

18.20 Vi slapp undan regnet men tusan vad backigt Torquay är. Det var ingen lättsam promenad från butiken vid Castle Circus till Windsor Road där vi ska bo. Vårt nya hem heter Aremo Room 1 (https://aremoroom.tripcombined.com). Det vi trodde var portkoden för att komma in visade sig vara koden för att öppna en nyckelbox. Där fanns nyckeln. Det här är en förbetald obemannad incheckning. En nyckel och ett stort trevligt rum väntade på oss.

18.12 Vi har ett trevligt rum men vi vill se mer av vår tillfälliga hemstad. Klockan är redan mycket och det är ganska långt att gå ner till stadens centrum.

19.50 På vår väg ner mot centrum och havet möttes vi av en fotboll som kom rullandes längs trottoaren. Den hade sparkats dit av en kille i tonåren. Plötsligt vek den ut i gatan och sekunden senare kördes den ihjäl av en buss. Bollen blev i sanning platt. Vi visade vår respekt och vårt stöd i förlusten till den numera platta bollens ägare. Hans tjejkompisar var mycket roade av det hela. Det vi sett hittills i staden med gränder och branta backar har fått mig att tänka på platser som Lissabon, Malta och Gibraltar. Torquay är känt för att vara författarinnan Agatha Christies hemstad och här påstods det påhittade hotellet Fawlty Towers ligga i komediserien Pang i bygget. John Cleese fick inspiration till serien efter att ha bott på ett hotell (Gleneagles Hotel) här i Torquay. Det bor 51 320 invånare här.

Hotande moln och många uppförsbackar i Torquay.

På väg mot ett nytt hem.

Peter utanför dörren hos Aremo Room 1.

Varning för äldre.

Madrepore Road, Torquay.

Lördag kväll i Torquays båthamn.

19.53 Vi sitter på en bänk nere vid båthamnen och njuter av en skön lördagkväll här i Torquay. Det är fest på stan. Vi har sett kvinnor i rosa hattar och män i blå dito. Är det möhippor och svensexor på gång? Längre bort på Lulu´s Coffee sjunger besökarna högljutt och verkar fira något. Den här staden är en populär ort för britter på semester och utländska ungdomar på språkresor. På väg till vårt boende gick vi förut förbi ett stort högkvarter för språkreseföretaget EF International.

20.15 Tang Tang Restaurant (https://tangtangrestaurant.godaddysites.com), en trevlig kinesisk restaurang, ska tillreda våra middagar. Det blir hamburgertallrikar, nej inte alls, vi har beställt varsin nudelrätt. Tyvärr blir priset så mycket högre om man beställer rätter där ris ska beställas separat. Servitrisen som tagit hand om våra beställningar har en excellent skolboksengelska. Det är nästan som i hörförståelsen på nationella provet i engelska.

20.58 Maten var god och vi fick en lyckokaka var efteråt. Efter den goda middagen har vi promenerat omkring i centrum och tittat på berusade turister som uppträder på ett sätt som de lär ångra morgon. Några har nog tagit annat än alkohol också. Nu tar vi en bänkrast i den vackra parken Princess Gardens med sina palmer och sitt pariserhjul English Riviera Wheel. Ja, det finns palmer i England, i alla fall här på rivieran i Torquay. Det nämnde även Basil Fawlty i tidigare nämnda TV-serie.

21.21 Innan hemgång till Aremo har vi investerat i kvällsöl av lite bättre kvalitet. Affärsinnehavaren på Premier var en ölfantast och ville gärna tipsa oss om de lokala ölsorterna. Han påstod att han druckit av alla. Han var inte lika tillmötesgående mot de spanska tonåringarna som försökte köpa alkohol och cigaretter med hjälp av ett mobilfoto av en spansk legitimation. Det lär bli mycket av det här i sommar, sa den luttrade mannen. Nu ska vi vandra hemåt.

22.00 Vi är tillbaka i vårt rum. Två koppar kaffe väntar på oss. På TV:n är det BBC News. Det pratas om kommande problem med flyget i sommar.

Mallock Memorial Clock Tower.

Holy Trinity Church, Torquay.

Peter besöker Tang Tang Restaurant.

Christer har fått in sin middag.

Princess Gardens, Torquay.

Kvällsöl i rummet.

22.21 Kvällskaffet passar prima just nu. Det är skönt att varva ner efter en lång innehållsrik dag och börja planera för nästa. En annan trevlig tradition i sommar är att följa vår kamrat Roberths cykeläventyr genom Sverige. Varje kväll kommer en ny underhållande video att titta på via Facebook. Idag har han och gymnasiekamraten Björn Staaff varit på utflykt i Karlstad med omgivningar.

23.44 Det är sent men ännu inte läggdags. En ritual återstår. Det är dags att konsumera två lokala öl från mikrobryggeriet Hunters Brewery i närbelägna Newton Abbot. För mig blir det Pheasant Plucker, en Amber Bitter och för Christer The Royal Hunt, en Premium Bitter.


Söndag 3 juli

08.40 Natten här i Torquay har varsamt vårdat våra kroppar. I dessa kroppar finns få spår av gårdagens backande. Med detta menar jag allt vandrande i de branta backarna. Vi har haft ett mycket bra och rymligt rum här på Aremo Room 1. Vi undrar om ägarna möjligen är från Polen? Man kunde i alla fall få bokningsbekräftelsen på två språk, engelska och polska.

09.57 Vi är nöjda med att vi beslutat att färdas på räls idag. Ursprungsplanen med buss tillbaka till Exeter och sedan vidare resa med en speciell turistbuss genom heden Dartmoor hade varit intressant men till vilket pris? Vi såg heller ingen sådan buss när vi var i Exeter igår.

10.45 Varför har vi inte tagit lärdom av våra tidigare misstag? Varför löste vi inte våra tågbiljetter redan igår kväll? När vi provar att göra detta idag är det betydligt dyrare och dessutom jävlas det vid bokningen.

11.20 Vi köpte inga biljetter. Vi tar det via en biljettautomat istället. Vi har lämnat boendet Aremo bakom oss. Vi är på väg och vi går, går och går. Det känns som om vi går stadigt neråt. Vi är på väg till järnvägsstationen.

11.32 Vi valde fel väg i en korsning och hamnade på fel sida av parken King´s Gardens. Bara att vända om och gå rätt.

11.46 Hipp hipp hurra, järnvägsstationen hittades till slut. Dessutom fann vi en biljettautomat med samma priser på biljetterna som på internet. Nu sitter jag på en stor blomkruka i trä vid perrongen. Någon visslar introt till "Favourite things".

11.59 Nu har vi våra ryggsäckar i knäna, på låren. Första resan är tack och lov kort. Det är inte värt besväret att lägga packningen på en hylla när vi ska byta tåg inom kort. Hejdå trevliga Torquay!

Vi säger tack och hejdå till vårt rum i Torquay.

På perrongen i väntan på tåget.

Vi rullar ut ur Torquay.

Byte av tåg i Newton Abbot.

Vi har nyss klivit av tåget i Plymouth.

Silhuetter av några män med koppling till Plymouth.
Det gäller Ben McBean, Robert Scott och Charles Darwin.

12.16 Vi avnjuter en bänkrast på perrongen i Newton Abbot. Här ska vi byta från ett mindre lokalt tåg till ett snabbare tåg som ska ta oss västerut. Det har blivit dags att invänta tåget till Plymouth. Newton Abbot är en liten stad med 27 187 invånare som är känd för sin galoppbana, Newton Abbot Racecourse.

12.28 Vi har bytt till en bättre bänk. Bättre är den främst för att den står vid rätt spår. Idag är vädret dessutom betydligt bättre.

12.39 Att hiva upp ryggsäcken på bagagehyllan för tankarna till tyngdlyftning och stötmomentet. Upp en bit, byt grepp och pang på, upp ska den!

13.02 Great Western Railway tar oss bekvämt västerut. Vi har nyss passerat Totnes, en liten stad känd för sin "New Age-kultur" och bohemiska livsstil.

13.34 Flera med oss klev av i Plymouth, den västligaste anhalten i grevskapet Devon. Efter att ha passerat silhuetter av lokala profiler som Charles Darwin och Sir Robert Scott är vi nu i parken Armada Way Greenery. En av silhuetterna föreställer marinsoldaten Ben McBean som skadades i Afghanistan, tvingades amputera en arm och ett ben men ändå klarat av två maratonlopp och ett besök på Mount Everest. Sir Robert Scott föddes här i Plymouth och är ihågkommen för att ha kommit tvåa till Sydpolen och tillsammans med sina fyra expeditionsmedlemmar omkom under färden tillbaka. Charles Darwin föddes i Shrewsbury men använde Plymouth som bas och utgångspunkt för sina resor.

14.01 Det fanns planer att gå för lunch till ett café under jord som såg coolt ut men vi inte visste så mycket om. På vägen dit såg vi istället Costa Coffee och ja, kort sagt här är vi nu istället. Åter igen beställer vi kaffe och våra mättande baps som kommer med korvar eller bacon.

14.50 Copthorne Hotel och rum 235 heter nästa sovplats för oss. Vi har checkat in men ska dock inte sova nu. Hotellet är finare på insidan än på utsidan. Utifrån ser det ut som ett stort grått stenblock.

Ännu ett besök hos Costa Coffee.

Copthorne Hotel, Plymouth.

Plymouth Guildhall.

Minster Church of Saint Andrew, Plymouth.

Plymouth Naval Memorial.

Världskrigens offer hyllas.

16.10 De här sängarna, dessa hotellsängar. De lockar och de driver fram en trötthet och en rumskoma. Vi är nöjda med att bara ligga stilla här. Fast det går ju inte. Vi har ju bara sett en gata och ett hotell här i Plymouth än så länge. Resten av staden och havet ska vi se innan vi återvänder till detta rum.

16.47 Det har blivit dags att rycka upp oss. Det finns ju faktiskt lite mer att se idag. Plymouth kallas för Britain´s Ocean City och är en viktig hamnstad. Staden ligger vid de båda floderna Plym och Tamars mynningar och är historiskt gränsen mellan keltisktalande Cornwall och det anglosaxiska kungariket Wessex. Plymouth har 241 494 invånare och en av världens största flottbaser. Det är också en av många städer som tyskarna bombade sönder under Andra världskriget. Det märks att mycket är nytt här.

17.07 Herrarna Lundstedt och Johansson har sett och fotograferat stadshuset Plymouth Guildhall samt den närbelägna Saint Andrew-kyrkan. Nu går promenaden vidare mot havet. Det är rymliga gator i staden och lugnt eftersom det är söndag.

17.18 Nu har vi kommit fram till det stora grönområdet som kallas Plymouth Hoe eller Hoe Park. Det ligger mellan stadens centrum och havet. Vi får se vad vi gör nu härnäst.

17.27 En mås landade just på en del av det gigantiska minnesmonumentet här i parken. Det är även detta ett minnesmärke över världskrigens offer. Här är det mest inriktat på flottans stupade soldater. Monumentet heter Plymouth Naval Memorial. Hela parkområdet är fyllt av diverse monument från krig och sjöresor. Här hyllas även Sir Francis Drake som var den förste britt som reste jorden runt och han slogs även mot den spanska armadan vid Cádiz, en stad vi besökte för ungefär ett halvår sedan. Här nära havet finns också det rödvita vackra Smeaton´s Tower, en gammal fyr från 1700-talet.

17.59 Under det att vi tittade på den stora Tinsidepoolen och det ännu större havet fick vi se ett glassätande par. Rätt snart såg vi även den rullande kiosken, glassbilen, där de nog handlat. Där köpte även vi varsin glass. Dessa har nu ätits. Vi sitter nu på en bänk framför ännu en staty.

Diverse aktiviteter i Hoe Park.

Smeaton´s Tower.

Brittany Ferries färdas mellan Plymouth och Bretagne i Frankrike.

Tinside Lido har ett perfekt läge.

Peter köper glass.

Utsikt mot Royal Citadel, Plymouth.

18.19 Vi satt ganska länge på samma bänk och njöt av fin utsikt, sällskap av fåglar och tittade på människor som passerade förbi.

18.54 Vi gick först nedanför citadellet (Royal Citadel) och är nu i marinan, båthamnen. Den har en central roll i Englands maritima historia. Härifrån har många berömda personer startat sina resor. Hamnen är full med plaketter som informerar om det. 1572 var det Sir Francis Drake som avseglar till Stilla havet. 1577 inledde samme Drake sin världsomsegling. 1620 var det dags för fartyget Mayflower med 102 pilgrimer att ge sig av till Nordamerika. Även James Cook och Sir Walter Raleigh inledde sina seglatser här. Dessutom åkte som tidigare nämnts, Charles Darwin härifrån när han var ute på forskningsresor på 1800-talet.

19.21 Det har börjat bli dags för middag. Den planerade kinesiska middagsrestaurangen New Sizzling China visade sig vara ännu en ta hem-variant, aka take-away. Nu är vi istället hos den indisk-nepalesiska restaurangen Pahuna (https://www.pahuna.co.uk). Det blir mat från Nepal.

20.31 Det var en riktigt god middag men sedan var det hart när omöjligt att hitta en kiosk eller livsmedelsbutik för att handla morgondagens frukost. Vi har snurrat runt flera varv i centrum utan att hitta något annat än en liten kiosk med en sovande missbrukare utanför. Den verkar dessutom bara ha drycker.

21.01 Till slut dök butiken Tesco Express upp efter att vi gjort sökningar på Google Maps. Dessutom ligger den nära hotellet, perfekt. Inköp gjordes och nu ska vi ha en skön kväll i vårt rum. Det gäller att njuta de få nätter vi bor på riktiga hotell den här sommaren.

En tiggande fågel gör konster.

Diverse båtar i Plymouths hamn.

Härifrån avreste Mayflower med sina pilgrimer 1620.

Sutton Harbour, Plymouth.

Här ska vi äta middag denna söndag.

Christer väntar på nepalesisk mat.

22.05 Under det att Christer gör det han är bra på, fixar kommande tågbiljetter, gör jag det jag behärskar, fixar kaffe. En dag ska sammanfattas och nästa planeras tillsammans med en kopp kvällskaffe. Det är viktigt. Ingen av oss har heller några problem att somna, oavsett hur mycket kaffe vi dricker eller hur sent det är.

22.17 Allt gick bra. Nu är jag skyldig ett antal pund för tågbiljetterna. Christer är helt utan skuld.

23.51 Dagen avslutas med kvällsöl inköpta på Tesco och att se Roberths dagsaktuella filmepos på Facebook från bland annat Åmål i Dalsland. Tänk att det gått två år sedan då vi var där, mitt i en pandemi som vi inte såg något slut på. Våra svenska bilresor var ju reservalternativ till andra resor vi inte kunde genomföra men de hade något särskilt som våra andra resor inte haft. Det är något speciellt med att åka runt i ett eget fordon, en frihet man inte upplever på andra resor. Nu inleds snart en ny vecka. Godnatt!


Måndag 4 juli

08.47 Det blev en liten sovmorgon idag. Det behövs sådana ibland och idag hade vi möjligheten.

09.35 Radionyheterna från BBC Radio Devon talar om diverse trafikproblem och ett högt antal Covidsmittade i Plymouth där vi ju är för tillfället. Undrar just hur länge det här med Covid19 kommer att finnas med i nyheterna? Andra virus som smittat folk kommer ju inte med i nyhetsrapporteringen.

11.16 Det har nu blivit som så att vi är lite halvslöa. För mycket lugn och ro är avtrubbande på drivet man behöver under en resa. Vi har i alla fall utnyttjat rummet ordentligt och håller ut nästan fram till utcheckningstiden.

11.33 Vi checkade ut från Copthorne Hotel och nu tar vi det lugnt en stund igen. Det blir en bänkrast innan vi går den korta sträckan till järnvägsstationen. Vi hade först planer att ta en promenad till Central Park och Home Park, fotbollsarenan där Plymouth Argyle spelar men vi insåg att det som såg ut som en kort liten promenad på kartan nog var ganska långt trots allt.

12.00 På ett spår inne på stationen stod vårt tåg och väntade snällt på oss. Vi har åter igen tillfrågats av en sliten person om vi råkar ha ett pund eller mer över till en biljett. Något sådant hade vi inte att erbjuda. Vi har ju inga kontanter alls. I väderappen i Christers mobil står det att vi är i Pennycomequick. Ja, så heter faktiskt kvarteret här runt stationsområdet.

12.29 Vi är på väg. Åter igen åker vi med Great Western Railways (GWR). På rälsn mot järnvägsstationen i Saltash körde vi över floden Tamar. Parallellt gick en stor bilbro. Vi är nu i Cornwall. Bilbron heter Tamar Bridge och järnvägsbron bär namnet The Royal Albert Bridge.

13.44 Efter fortsatt tågresa steg vi av i den lilla staden Saint Austell. Cornwall är ingen billig plats att övernatta på. Vi ska bo här i Saint Austell eftersom det helt enkelt är alldeles för dyrt att bo i andra Cornwall-städer. Efter en kortare promenad kom vi till lilla mysiga Treacle´s Café & Sandwich Bar på Alexandra Road. Här har vi beställt kaffe att dricka och i mer solid, tuggbar form, Panini och en New York Sandwich.

En förmiddag i rummet på Copthorne Hotel.

Tamar Bridge är gräns mellan Cornwall och Devon.

Vi har klivit av tåget i Saint Austell.

Treacle's Cafe and Sandwich Bar, Saint Austell.

Christer väntar på sin lunchbeställning hos Treacle´s.

Vi ska bo två nätter hos The Duke of Cornwall.

14.38 Både Christer och jag är nöjda med våra smörgåsar. Det var ett hemtrevligt litet café där många väljer att luncha. Nu har vi promenerat en korsning till och vi är i rum 2 hos The Duke of Cornwall (https://www.thedukeofcornwallinn.co.uk). På bottenplanet är det en pub och på övervåningen hyr man ut rum. Det är samma koncept som vårt första boende i Chelmsford. Vi är glada att kunna bo här till slut. När vi var i London hade Christer en lång kommunikation med ägaren som hävdade att Christers kort var ogiltigt och att reservationen riskerade att strykas. Vi löste det genom att förbetala allt istället.

15.11 Vi är fortsatt nöjda och glada. Vi känner ännu inget driv att söka oss ut men så småningom ska vi väl se staden.

16.01 Vi är strandade i rummet som har en dusch i ena hörnet. Liknande rum har vi genom åren haft i Košice, Slovakien och Milano i Italien. Det är väl tveksamt hur bra det är för ett rum att ha duschen inne i det.

16.27 Något måste vi ta oss för. Går vi inte ut än så kan vi väl i alla fall ta och tvätta lite kläder.

17.15 Vi har tänkt och minns tillbaka på tidigare år, tillfällen då vi haft stortvätt och det blev fuktigt i hela rummet. Nu ska vi i alla fall ta en eftermiddagspromenad till centrum för att se vad vi hittar där.

17.30 Vårt vägval ut från rummet blev fel. Istället för att hitta utgången ut på gatan hamnade i puben med några sorgsna själar som helt tysta satt och höll i varsitt glas.

17.56 Här i centrum av Saint Austell händer det inte mycket. Det mest rafflande är att några måsar skriker hysteriskt framför bänken där vi satt oss. Faktum är att nästan allt är stängt trots att det är vardag och klockan inte ens är 18.00. Dock är det mer fart och fläkt här än det ofta är hemma i Bjästa och Örnsköldsvik. Saint Austell har fått sitt namn av ett gammalt helgon från Cornwall, Saint Austol. Han var aktiv på 500-talet. Det bor 25 981 invånare i staden.

East Hill, Saint Austell.

Peter i Saint Austell.

Konstverket Earth Goddess.

Några måsar skriker ut sin tristess.

Cornwall-kläder i ett skyltfönster.

Holy Trinity Church, Saint Austell.

18.22 Efter att ha tittat klart på Saint Austells lilla kompakta centrum är vi nu i Cemetery Park, ett parkområde i närheten av järnvägsstationen. Det är inte mycket liv bland de gamla gravstenarna som också finns här. Några av dessa är över 200 år gamla. På perrongen en bit bort från oss vinkar konduktören och det mörkgröna tåget åker vidare mot okänt mål.

18.43 Det finns inget biljettautomat på järnvägsstationen, i alla fall ingen som vi kan hitta. Vi löser biljetter på internet i afton istället. Biljetterna behöver vi till morgondagens utflykt då vi ska se mer av Cornwall.

18.55 Vi yar nu en långpromenad som även kommer att innefatta ett besök på en livsmedelsbutik.

19.27 Det gick bra att plocka ihop något till frukost hos stormarknaden ASDA. Den kallas Superstore och den var verkligen stor. Där fanns det mesta. Christer har också köpt säkerhetsnålar. Han behöver förstärka en av remmarna till väskan som han bär runt på ryggen. I kassan blev det knas. Kassörskan kom med en fras som jag inte förstod. Kan det ha gällt någon sorts bonuskort eller vad? Vem vet?

20.10 Det blev inget av med att beställa take-away från kinesiska restaurangen Fortune House nära boendet. De tog nämligen inte kort. Istället föreslog de att vi skulle gå till bankomaten hos ASDA för att ta ut pengar. Vi som nyss varit där tyckte det var ett dåligt förslag. Istället gick vi till Spice (https://www.spicestaustell.com), även det en take-away-restaurang. De erbjuder mat från Indien och Bangladesh. Den trevlige mannen bakom disken accepterade kortbetalning och tillagar just nu våra middagar.

20.27 Mannen i restaurangen var pratsugen och nyfiken. Han ville veta en hel del om Sverige, t.ex. om det fanns indiska take away-restauranger där också. Nu har vi burit upp maten till rummet och ska möblera så att vi kan äta den också på ett civiliserat sätt.

Viaduktproblem nära ASDA Superstore.

Man kan titta på fiskar när man väntar på maten hos Spice.

Kvällens enkla middag äts i rummet.

21.03 Det blev mycket mat och det var riktigt gott. Tyvärr är ju en del av matupplevelsen också att få sitta på en restaurang och att äta på tallrikar. Det är väl därför vi har svårt att tycka att hämtmat är en succé oavsett hur gott det smakar. Nu har vi lite mer att göra. Vi ska diska och göra en del annat. I alla fall ska plastkärlen sköljas ur ordentligt.

23.05 Christer har druckit kvällskaffe och så har även jag. Det var väl inte helt oväntat. Dessutom har vi sett Roberths film från dagens dalsländska äventyr. Idag har han cyklat från Åmål genom Dalsland och har unnat sig ett hotellrum i Vänersborg. Gällande våra egna äventyr så sket sig biljettköpet på nätet. Vi får lösa det imorgon istället.

23.38 Vi ser fram mot att se mer av Cornwall imorgon. Det är inget fel på Saint Austell men det är ju inte den här staden som lockar så många turister till Englands sydvästra hörn.


Tisdag 5 juli

08.20 Vi har vaknat här på övervåningen i vår pub. Det gick sedan bra att duscha i duschkabinen i rummets ena hörn. Fortsätter dagen lika positivt? Vi hoppas det. Idag ska vi hinna med att se mer av Cornwall, i alla fall två städer mer än den vi bor i.

08.55 Vi gick inte helt rätt på väg ut från boendet även den här gången. Åter hamnade vi nära pubdelen. Vi måste lära oss att ta rätt väg ut. Det kan väl inte vara så svårt. Jag överlämnade skräppåsen från hämtmaten igår och undrade var jag kunde kasta den. Vi funderade sedan på om ordet jag valde (toss) är rätt ord att använda i det sammanhanget. Engelskan har ju så många ord för varje sak.

09.01 Vi lämnar The Duke of Cornwall just nu men återkommer ikväll. Nu promenerar vi mot järnvägsstationen.

09.29 Så sitter vi här och väntar med nyinköpta tågbiljetter. Det fanns en biljettautomat på järnvägsstationen men den var på nordsidan av rälsen, inte på sydsidan där vi letade igår. Solen skiner idag men det är ingen riktig värme.

10.06 Vi gör snart vårt första stationsstopp på resan västerut mot Penzance. Vi är på väg mot Truro.

10.54 Väl framme i Penzance, en stad längst västerut i Cornwall, gick vi till den närbelägna busstationen och löste en tur- och returbiljett till grannstaden St Ives. Havet fläker ut sig här bredvid oss. Roberth cyklar vidare genom Sverige. Just nu är han i Lilla Edet, Västergötland. Bussbolaget vi ska åka med är First Bus. Just den här busservicen kallas för Lizard eftersom den har linjer till och från halvön The Lizard söder om oss.

På stationen i Saint Austell, redo att resa västerut.

St Ives, Cornwall.

Utsikt från The Malakoff.

Porthminster Beach, St Ives.

St Ives Harbour.

En tveksamt placerad telefonkiosk.

11.15 Vår resa korsar den yttersta spetsen på västra Cornwall. Vi är alltså på väg till en av de mest populära destinationerna i Cornwall, den vackra lilla orten St Ives. Det var tidigare en fiskeby men har sedan förvandlats till en turistort dit många konstnärer flyttat. Det bor 18 479 invånare i St Ives.

11.33 Det var en avancerad process för bussen att vända på det begränsade utrymmet vid busstationen. Det behövdes medhjälpare som dirigerade det hela och trafiken på gatan stod stilla under vändningen. Det är en vacker havsutsikt från bänken vi satt oss på vid utsiktsplatsen The Malakoff.

12.05 Vi har promenerat ner i centrum längs de smala gatorna. Det är fullt med folk på trottoarerna och fordon har svårt att ta sig fram. Nu närmast är vi på jakt efter ett lämpligt café. Vi får se om det går hitta något med plats för oss i detta folkvimmel.

12.13 Vi hade tänkt testa lokala bakverk på The Cornish Bakery men de hade inga sittplatser, bara en disk ut mot gatan. Vi letar vidare.

12.25 Coasters Tea Shop på St Andrew´s Street liknar en liten butik men det är faktiskt ett litet café som spelar reggaemusik. Här blir det kaffe och scones. Anledningen till att det fanns plats för oss här är nog att många förbipasserande inte förstått att det är ett café.

12.56 Det där var precis vad vi behövde. Det var inga stora mängder men gott och servicen var utmärkt och vänlig. Nu har vi hittat ännu en bänk med en vacker utsikt.

13.12 På andra sidan centrum finns området som kallas The Island. Det består av gröna gräsytor, ett kapell och ett litet berg. Här sitter vi nu placerade på en bänk och ser St Ives nedanför oss. Nere på den lilla sandstranden Porthgwidden Beach ligger folk utspridda vid olika vindskydd. Fåglar av olika arter och storlekar behärskar luftrummet.

13.40 Framför oss där nedan är en stor strand och havet. Under oss är det en stenbänk. Bakom oss är det ett kapell, St Nicholas Chapel. Det är blåsigt här uppe på berget men utsikten är fantastisk. Efter att ha sett detta känner vi oss ganska färdiga med St Ives. Snart återstår bara en lugn promenad tillbaka till busshållplatsen.

14.07 The Tinner står det på bussen vi har framför oss. Bussbolaget är First Bus Kernow. Kernow är Cornwall på det keltiska språket korniska, ett utdött språk som återupplivats och börjat användas igen av vissa personer. Nu kör vi iväg. Trots allt mysigt i St Ives känns det bra att åka mot något nytt.

Aktiviteter i St Ives hamn.

Coasters Café, St Ives.

Christer tar ett mellanmål, kaffe med scones.

Saint Ia´s Parish Church.

Porthgwidden Beach är populär.

Porthmeor Beach, St Ives.

14.37 Åter är vi i Penzance, staden vi besökte under några minuter under förmiddagen. Detta blir ännu stad att utforska innan vi åker hemåt igen. Penzance är en historisk hamnstad i västligaste Cornwall och har genom historien förknippats med pirater. Idag bor här 20 808 invånare.

14.45 Vi har börjat promenera från busstationen längs Penzance Harbour. Vi blev omkörda av en man i permobil som sedan inte kom så mycket längre på grund av en för smal trottoar och intensiv biltrafik på gatan. Det är eftermiddag och ebb. Diverse båtar ligger i lera och havsvattnet har gömt sig någon annanstans.

15.09 Längs Chapel Street, en mysig gata, ligger puben Admiral Benbow. Det heter ju också värdshuset i Robert Louis Stevensons bok Skattkammarön. Enligt obekräftade uppgift fick författaren inspiration till boken efter ett besök här 1880. Diverse pirater, smugglare och andra intressanta människor har besökt denna byggnad sedan 1695.

15.43 Nu vet vi var vi kan äta middag. Dessutom vet vi också när de öppnar. Nu är vi tills vidare nere vid strandpromenaden Penzance Promenade vid Western Promenade Road. Med oss har vi drycker, bröd och choklad inköpt hos COOP-butiken på Queens Square.

16.04 Saker och ting händer och sker trots att vi bara sitter ner här. En kvinna har frågat oss om det kostar något att parkera här intill. Vi hade ingen aning. En äldre herre gick förbi med en bok av Ian Rankin i ena handen och en och annan har hurtigt joggat förbi oss.

17.04 Vi ändrade våra middagsplaner. Att invänta att en restaurang öppnar för att sedan åka hem senare kändes jobbigt. Istället åker vi hem till Saint Austell för att förhoppningsvis hitta något ätbart där.

Christer på ett berg i St Ives.

Det är rejäl ebb i St Ives.

Wharf Road, Penzance.

Chapel Street, Penzance.

Admiral Benbow har tagit emot besökare sedan 1695.

Penzance Promenade.

18.35 Snabbt och smidigt är det att åka tåg. När vi kommit fram till Saint Austell promenerade vi längs nya gator och kom till slut fram till en komplicerad dubbelrondell där väg A390 passerar. Här blir det en enkel middag hos KFC på Pentewan Road. Efter den är uppäten ska vi ta en lång promenad mot vårt tillfälliga hem på The Duke of Cornwall.

19.37 Vi är hemma efter en effektiv dag. Innan uppgång till rummet beställde vi och betalade för en klassisk engelsk frukost imorgon. Vi hade också planer att testa lokal öl i puben men magarna var fulla med KFC-kyckling och stämningen i puben avslagen. Det får bli öl vid ett senare tillfälle.

20.20 Idag har det varit slutpläderingar i rättegången kring Malinmordet i mina hemtrakter. Det var i vovember 1996 som 16-åriga Malin Lindström blev mördad i Husum norr om Örnsköldsvik. Åklagaren yrkar på minst 6 års fängelse. Försvarsadvokaten förordar frigivning. I väntan på dom ska den tilltalade vara kvar i häktet. Det ser jag som att det kan bli en fällande dom.

22.16 Först blev det kvällskaffe ihop med den senaste filmen från Roberths cykelresa. Idag har han färdats från Vänersborg till Kungälv. Därefter kanalzappade vi bland diverse judiska, muslimska och sikhiska kanaler. Just nu tittar vi på klassiska CNN. Vi har lärt oss att Storbritanniens hälsominister, Sajid Javid och finansministern, Rishi Sunak har sagt upp sig. Detta är på grund av turbulensen kring utnämnandet av Chris Pincher som anklagats för sexuella trakasserier. Pincher själv avgick för en vecka sedan.

23.24 Ännu en dag går mot sitt slut. Imorgon säger vi tack och adjö till The Duke of Cornwall och Saint Austell. Vi ser fram mot en stabil frukost imorgon bitti innan vi reser vidare.

Jubilee Pool i Penzance.

Ett krigsmonument och Atlanten.

Tvåspråkig skylt (engelska och korniska) i Penzance.

Christer äter middag (Mighty bucket for one) hos KFC i Saint Austell.


FILMER


Du kan se 63 foton från 2 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 76 foton från 3 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 30 foton från 4 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 73 foton från 5 juli i detta fotoalbum.


FORTSÄTT


RESEDAGBOKEN.CC


Flag Counter