Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt



Onsdag 6 juli

08.14 Det är morgon i Saint Austell i Cornwall. Vi har vaknat upp den andra och sista morgonen på puben/värdshuset The Duke Of Cornwall (https://www.thedukeofcornwallinn.co.uk). Våra dagar på engelsk mark börjar att gå mot sitt slut för den här gången. Vi kommer dock att återvända till engelskt territorium senare under resan. Innan vi checkar ut ska vi prova på vad som på det lokala keltiska språket korniska kallas hansel, alltså frukost.

09.32 Det var en stadig och varierad engelsk frukost som serverades i en fin liten matsal. Två pubanställda kvinnor fixade vad vi behövde. Snart ska vi plocka ihop våra tillhörigheter. Det har blivit dags att resa mot nya, djärva mål. Det har varit trevligt att bo här men vi ser fram mot att bo lite mer centralt.

10.16 Vi checkade ut och sa hej då till våra trevliga frukostvärdinnor. Här sitter vi nu hemlösa på en bänk i Cemetery Park nära busstationen/järnvägsstationen.

10.41 Efter att ha filosoferat på bänken och tittat på olika hundar som rastades i parken så tittade vi på skulpturen Sundial här i parken. Det blir det sista vi ser på här i Saint Austell.

10.59 Inom kort inleds dagens korta resa med kollektivtrafikfordonet buss. Vi ska ta oss härifrån Saint Austell tvärs över halvön Cornwall till turiststaden Newquay. Det är några fler som väntar här vid busshållplatsen som ligger utanför järnvägsstationen.

11.16 Vi är på väg. Det är inte många som ska åka med. Alldeles intill stadens baptistkyrka, South Coast Church, har vi stannat till för att ta upp några passagerare. Bussen har inte mycket till tomgång. Motorn dör ofta. Dagens bussbolag är Go Cornwall Bus och linjen är 21.

Christer har fått frukost på The Duke of Cornwall.

Peter fokuserar på dagens första måltid.

Sundial, Cemetery Park.

Vi rullar genom byn Foxhole.

Bussen kör på smala vägar genom Cornwall.

Besök hos Costa Coffee på Bank Street i Newquay.

11.28 Fågelvägen är dagens resa kort. Att åka med buss i England innebär dock en långsam och krokig resa och så även denna gång. Vi stannar ofta och åker in och ut ur diverse byar norr om Saint Austell. En av dessa heter Foxhole. Namnet kommer från en gammal gruva i trakten.

11.48 Strax utanför byn Saint Dennis, mitt på den engelska landsbygden mötte vi just en långtradare från Turkiet. Undrar just vad den hade för ärende här?

12.37 Staden vi kommit fram till är Newquay. Lite irriterande var att bussen passerade utanför hotellet där vi skulle bo utan att vi kunde kliva av där. Vi bestämde oss för att åka med hela vägen till busstationen för att få se stadens centrum. Vi har ändå en hel del tid kvar innan vårt rum ska vara klart för inflyttning. Tre personer passerar just nu vår svarta metallbänk på Bank Street. Något annat som sker i detta nu är att en liten hund skäller.

12.42 Det är många intressanta karaktärer som går förbi där vi sitter. Många ser precis ut som brittiska turister ska göra enligt alla fördomar och nidbilder. Newquay på Cornwalls nordkust har 20 343 invånare och är ännu en av dessa brittiska kuststäder som lockar turister. Här finns också en flygplats som gör staden lätt att ta sig till.

13.00 Innan incheckningen unnar vi oss ett stopp hos Costa Coffee längs gågatan Bank Street. Det gäller att hålla koffeinnivån i balans. Vi börjar få rutin på dessa besök och vet exakt vad vi ska beställa och vilka fraser vi ska använda. Först ska man berätta om det är take away eller om man vill fika på plats. Sedan är det storleken på kaffet och en väntan på att våra baps ska värmas.

13.47 Glada i hågen lämnade vi Costa Coffee. Efter en lång promenad genom Newquay kom vi till stadsdelen Narrowcliff. Det hotell vi bokat in oss på, Marina Hotel, finns inte mer men vi är hänvisade till ett annat som tog över vår bokning. Där på Beresford Hotel står nu våra ryggsäckar. Rummet är inte klart än. Vi själva är utan packning och blickar ut över havet, staden och stranden. Det är en magnifik utsikt över klippor och stränder i den här delen av staden. Runt 15.00 får vi checka in.

Tolcarne Beach, Newquay.

Christer spanar ut över havet.

En ödla kom fram ur gräset.

Newquay Bay, en del av Atlanten.

Minnesblomor till en anhörig som gått bort.

Kuststräckan längs Newquay Bay.

14.24 Med sällskap av en ödla i gräset bredvid oss sitter vi på en bänk med utsikt över Tolcarne Beach. Bänkarna här är i vanlig ordning tillägnade olika avlidna personer som tyckte om just den här platsen eller den här staden.

15.20 Vi bor från och med nyss i rum 317 på Beresford Hotel (https://bespokehotels.com/beresford-hotel). Hissen är så liten att vi fick åka en i taget för att ta oss upp till den tredje våningen. Här i rummet blir det till att dela säng. Den är stor så det ska nog inte vara något problem men det är alltid bättre med varsin. Här på hotellet är majoriteten av gästerna brittiska pensionärer.

17.01 På rummets TV bevakas traditionsenligt tennisen från Wimbledon. Just nu spelar Taylor Fritz, USA mot Rafael Nadal, Spanien. På taket utanför rumsfönstret bevakas en måsfamilj. Det är mor, far och två grå ungar som inte verkar vara flygfärdiga än. Så här långt i livet har de nog bara sett ett fult grått tak.

17.56 Tennisen fortsätter och måsungarna är kvar på taket. Vi är också kvar i rummet. Vi planerar kvällens middag. Inom kort ska vi promenera dit.

18.17 Just som Rafael Nadal kvitterade till 2-2 i set så gick vi ut från hotellet. Nu ska vi ta en kort promenad längs Ulalia Road.

18.32 Nu är vi hos The Lanherne Pub & Restaurant (http://www.lanhernepubrestaurant-newquay.foodndrink.uk), en pub vi hittat via Google Maps. Vi vill dricka den öl vi inte drack i Saint Austell och känner att det är dags för ett pubbesök innan vi lämnar England imorgon. Här på den lokala rymliga puben har vi sänkt medelåldern samt beställt varsin ale och Smokey Joe-hamburgare. Det blir mer exakt varsin Viaduct Pale Ale från bryggeriet Dynamite Valley som ligger i Truro här i Cornwall.

Beresford Hotel, Newquay.

Vi hade bokat rum på Marina Hotel. Sedan upphörde verksamheten.

Våra närmaste grannar.

The Lanherne Pub & Restaurant, Newquay.

Christer njuter av god öl och god hamburgare.

Peter betalar kvällens middag.

19.14 Ett äldre par vid grannbordet verkar ha fått en felaktig nota vid betalningen. Det gäller att ha koll på vad man ätit och druckit. Det är ingen riktig pubkänsla här på The Lanherne men ändå ett riktigt trevligt ställe. Det känns mer som en kvarterskrog än en pub.

19.35 Efter den goda maten bestämde vi oss för att ta en kvällspromenad. Här i närheten finns Newquay Zoo men det är stängt så här dags såklart. Istället stannade vi till vid viadukten över Edgcumbe Avenue. Den heter Trenance Viaduct och är ett imponerande byggnadsverk. Uppe på den går järnvägsrälsen.

20.25 Här på hotellet har vi frågat om frukosten imorgon bitti och sedan har vi varit iväg och handlat på närbelägna butiken Tesco Express. Som tur var ingår det frukost i vår bokning så vi behövde inte handla alltför mycket. Tennismatchen i Wimbledon vanns av Rafael Nadal efter ett supertiebreak, 10-4, i femte set. Det var nog tur att vi inte väntade in tennisen innan vi gick iväg för att äta middag.

21.58 Inför hela 68 871 åskådare på Old Trafford i Manchester, nytt världsrekord för åskådare i damfotboll, vinner Englands damer mot Österrike med 1-0. Detta kan vi följa via BBC på rummets TV. EM-turneringen Euro 2022 spelas här i England men vi kommer nog inte vara i närheten av någon av matcherna när de spelas.

23.20 Vi har fått mail från det kommande boendet i Dublin, Irland. Det är koder och länkar så att vi kan ta oss in imorgon. Vår cyklande vän Roberth hemma i Sverige har idag tagit sig till Halland där han befinner sig i närheten av Varberg.

Trenance Viaduct, Newquay.

Fotbolls-EM för damer inleds med att England besegrar Österrike.


Torsdag 7 juli

08.28 Fågellivet är minst sagt aktivt där utanför vårt rum. Duvor och måsar tävlar i att låta mest. Den sista engelska natten på ett tag är över. Nu väntar det hotellfrukost inom kort.

09.20 Det blev en enkel bufféfrukost här på Beresford Hotel. Vi avnjöt kaffe, juice och rostat bröd. Dessutom erbjöds det korv, bacon och ägg. Nu ska vi flygpacka medan vi följer nyheterna på TV. Brittiske premiärministern Boris Johnson meddelar i det kaos som råder (över 50 ministrar och tjänstemän har sagt upp sig) att han själv avgår efter höstens val.

09.46 Den lilla trånga hissen undveks till förmån för de bredare och luftigare trapporna när vi skulle lämna vårt rum. Utcheckningen gick bra. Nu väntar vi på att gå till busshållplatsen. Vi ska flyga till Dublin idag. Vart ska vår cyklande kamrat Roberth? Vi vet i alla fall att han är någonstans i Halland.

10.07 Bussen vi väntade på startade 10.00 på busstationen. Några minuter senare passerade buss 56 snällt utanför vårt hotell. Då Christer bad om att få köpa en bussbiljett till flygplatsen sa den kvinnliga chauffören, - Erkänn, du vill egentligen inte åka hem! Christer berättade att han inte skulle hem, snarare resa till Dublin. Det skulle också hon vilja göra.

10.16 Bussen har passerat stranden vid Watergate Bay med massor av surfarfantaster på plats. Det är inte långt från Newquay till flygplatsen men i vanlig engelsk tradition lyckas bussen hitta en lång krokig rutt för att ta sig dit. Vi åker i princip runt hela flygfältet.

10.32 Mycket kan sägas om Cornwall Airport Newquay. Att den är stor är inte ett av de ord man bör använda om man ska hålla sig till sanningen. Det är bara ett fåtal personer här just nu. Det finns i alla fall några bänkar, några incheckningsdiskar och ett café.

11.24 I väntan på incheckning unnar vi oss en pappmugg kaffe vardera från flygplatsens café. Billigt var det inte men det dödar lite tid och ger oss ny energi. Christer köpte också en banan.

Vi tittar ut över havet som vi snart ska flyga över.

Cornwall Airport Newquay.

Landsbygden utanför flygplatsen.

Banan med kaffe i väntan på incheckning.

På flygplatser är den vanligaste aktiviteten att vänta.

Dags att kliva ombord.

11.52 Den vanliga rutinen med bagagesläpp och säkerhetskontroll gick bra på denna lilla flygplats. Nu fortsätter vi att vänta en stund till.

13.16 Planet till Dublin var lite försenat så väntan blev längre. Nu sitter vi i alla fall på platserna 5 D och I på Aer Lingus plan ATR72 från Newquay till Dublin.

14.20 Kaffe, inte irish coffee, har serverats ombord. Nu har inflygningen mot Dublin inletts. Genom fönstret har vi sett kusten i sydvästra Wales.

IRLAND

15.15 Vi har landat på Dublin Airport och väntar nu vid bagageband 6. Boris Johnson avgår men är kvar vid rodret tills han ersatts. Här på flygplatsen står mycket outhämtat bagage. Det är både på band 6 men även i andra delar av ankomsthallen. Hur har de kommit dit utan sina ägare?

15.51 Väskor kommer och går. Vår väntan den fortgår. Ibland kommer bagaget direkt, ibland tar det en evig tid. Idag är det en sådan dag. En kille som ska flyga till USA fick inte checka in bagaget hela vägen vid incheckningen i Newquay och stressar nervöst omkring. Vi har inte samma brådska men visst vore det trevligt att få väskorna snart.

15.58 Hurra, vi har vårt bagage! Den som väntar på något gott....får sin väska!

16.10 Vi gick ut från flygplatsen och fortsatte ner till plattform 21. Där löste Christer två bussbiljetter med Dublin Bus och nu är vi på väg in mot Dublin. Sist vi var i staden var strax innan nyår 2010. Då kom vi hit med en flight från Oslo.

16.44 Bussen stannade i centrala Dublin, närmare bestämt nära O'Connell Street. Det första vi såg efter att ha klivit av var floden Liffey som rinner genom staden. Nu ska vi återknyta bekantskapen med Dublin och ta oss till vårt hem här. Vi hade velat ha minst en heldag här men det var svårt att få till det utan att behöva offra någon annan osedd del av Irland. Vi prioriterar de platser vi inte varit till tidigare.

Det lugna vattnet i Liffey.

Abbey Presbyterian Church, Dublin.

Peter vilar ut i rummet hos KGT House.

The Custom House, Dublin.

Peter vid Liffey.

Ha´penny Bridge, gångbro från 1800-talet.

16.56 Vi är långt ifrån ensamma här i Dublin. Irländare och turister har fyllt gator och övergångsställen så att det nästan är svårt att ta sig fram. Efter att ha passerat O´Connell Bridge såg vi statyn av O´Connell själv. Daniel O'Connell var Irlands mest framträdande politiker under första hälften av 1800-talet. Han kämpade för katolikernas rättigheter och för ett upphävande av unionen mellan Irland och Storbritannien. Han ses som grundaren av en icke-våldsform av irländsk nationalism.

17.24 Vi vandrade längs huvudgatan O'Connell Street innan vi svängde in på vår gata Upper Dorset Street. Nu bor vi i rum 6 hos KGT House Accomodation. Trappan upp till högsta våningen var lång och seg. Det var värt alla trappsteg för rummet är fantastiskt. Nu har vi själva ett sovrum med en stor säng var och ryggsäckarna har ett annat eget sovrum.

18.25 Efter att ha fått i oss lite kaffe här i rummet ska vi nu ut på en stadsvandring. Vi får se hur mycket vi hinner se av Dublin innan det blir mörkt.

18.37 När vi gick ut genom dörren till KGT House mötte vi två tjejer av oklart ursprung. Troligen var de från Tyskland eller Nederländerna. De undrade om det fanns personal på plats och hur vi lyckats boka ett rum här. Vi kunde inte göra annat än att hänvisa till Booking.com. Någon personal har vi inte sett till. Vi fick dörrkod och annan fakta via mail i förväg.

19.00 Det går inte så bra att slutföra vårt första ärende. Faktum är att det inte går alls att köpa morgondagens bussbiljetter från en automat på busstationen Busáras. Vi behöver antagligen köpa biljetterna från bussbolagets webbsida. Bussen verkar heller inte gå härifrån busstationen som mest har trafik med statsägda Bus Éireann. De privata bolagen verkar stanna lite här och där längs floden.

19.13 Hur det är och fungerar med förköp vet vi inte. Det får vi titta på när vi kommer tillbaka till rummet. Vi vet i alla fall varifrån bussarna går. Nu är vi mittemot stadens tullhus, The Custom House, vid floden Liffey. Här håller diverse myndigheter till.

19.31 Omkring oss har vi nu turisternas Dublin. Vi är på gatan och kvarteret Temple Bar. Här är allt anpassat till utlänningar och deras förväntningar av hur Irland ska vara. Här finner man inga charmiga små irländska pubar. Det är vackra fasader och ett härligt folkliv men det mest genuina får vi nog leta på annat håll.

19.46 Nu är vi vid en gammal bekant. Hon har dock flyttat på sig sedan sist vi var här för 12 år sedan. Det är den i visan omsjungna Molly Malone med sin vagn.

The Auld Dubliner, populär pub i området Temple Bar.

Gott om flaggor på restaurangen Oliver St. John Gogartys.

Teac na Céibé, en bar med irländsk musik.

The Temple Bar, Dublin.

Bronsstaty av Molly Malone. Visan om henne har blivit Dublins inofficiella sång,

Phil Lynott kan man se på Harry Street i Dublin.

19.54 Vi har sett mer från musikens värld. Jag har fått återse statyn av rockmusikern Phil Lynott, huvudgestalt i gruppen Thin Lizzy. Han står på Harry Street.

20.10 Det är skönt med en irisk bänkrast. Det är ont om bänkar att sitta på i centrala Dublin men här i den vackra parken Saint Stephen´s Green fann vi till sist en efter ett tag. Kvällssolen ligger lågt och det börjar bli svårt att ta bra foton. Snart ska vi äta middag innan vi promenerar hemåt igen. Dublin är huvudstaden här i Éire, den irländska republiken. Det är en av Europas snabbast växande huvudstäder. Det bor 1 450 701 invånare här i storstadsområdet.

20.33 Även i detta land och denna stad måste vi äta mat känd som middag. Det blir en enkel måltid ikväll. Vi prioriterar att se staden och maten får komma som andra prioritet. Vi är hos D´Grill (https://www.dgrill.ie) på Aungier Street. Här har de bland annat arabisk och afghansk mat.

21.01 Det blev små men goda portioner. Nu är vi åter trottoartrampare med destination hemåt.

21.58 Livsmedelsbutiken Spar på Dorset Street hade ett otroligt klent utbud och var i stängningstagen men sålde oss vår lilla frukost. Det blir nog en av resans sämre.

22.20 Det känns i kroppen efter att ha gått åtskilliga kilometer i Dublin under några timmar. Den sista ansträngningen var att gå alla trappsteg till vårt rum på högsta våningen. Nu återstår vila, kvällsdryck och att söka information om bussbiljetterna för morgondagen.

22.58 Vi håller oss uppdaterade om var Roberth befinner sig. Än så länge har han bra fart på cykeln. Idag har han hunnit till Falkenberg. Där var vi 22 juli 2020 men vi använde bil för att ta oss dit.

Saint Stephen´s Green, Dublin.

Christer äter middag hos D´Grill.

The Spire på O´Connell Street, 120 meter hög.

Parnell Monument hyllar irländske nationalisten Charles Stewart Parnell.


Fredag 8 juli

08.38 Japans förre premiärminister, Shinzo Abe, är svårt skadad efter att ha skjutits då han höll ett tal vid järnvägsstationen Yamato-Saidaiji i Nara. Vi har haft det betydligt bättre här på KGT House i Dublin. Nu ska vi försöka plocka ihop det som ska bli morgonens frukost.

09.33 Hur ska tiden fram till den kommande bussresan fördrivas? Hur blir själva resan? Ja mycket går det att undra. Tids nog får vi svar på våra frågor.

09.52 När vi lämnar KGT House är det med sorg vi lämnar ett stort härligt rum men med glädje lämnar vi den långa trappan som måste passeras till och från vårt rum på högsta våningen. Nu ska vi vandra mot centrum med väskorna på ryggarna.

10.15 Mountjoy Square Park är platsen för vår bänkrast. På en annan bänk sitter några konverserande herrar. På väg in i parken såg vi några hetsigt konverserande små hundar. Runt torget finns stiliga hus med färgglada dörrar. Enligt uppgift ska husen vara byggda i georgiansk stil. Vi vilar våra ryggar en stund här innan vi fortsätter mot centrum och busshållplatsen.

11.21 Parkvilan avbröts efter en stund. Sedan fortsatte vi längs Gardiner Street ner mot busstationen Busáras. Nu är vi åter vid floden Liffey och mittemot The Custom House. Vi är på väg till busshållplatsen.

11.32 Vi är tidigt ute och bänkvilar nu vid Liffey. Snart går vi den sista sträckan.

11.56 Burgh Quay heter hållplatsen som vår buss inom kort avgår ifrån. Bussbolaget heter Dublin Coach och just vår busslinje är linje 600 med Big Green Bus. Man kan förköpa biljetterna som vi gjort eller betala direkt när man kliver på som vissa andra gör.

Mountjoy Square Park, Dublin.

Skulpturen Universal Links on Human Rights i Dublin.

Vi är ombord på Big Green Bus.

Vi testar Insomnia Coffee Company, en ny kaffekedja för oss.

Kilkenny Tourist Hostel.

Peter kliver ut ur rummet.

13.12 "What is love?" frågas i en sång här inne i bussen. Utanför bussen är landskapet grönt som det ska vara på den gröna ön, Irland. I Japan har Shinzo Abe dessvärre avlidit av de skador han fick vid attentatet mot honom.

13.46 När bussen passerade in mot Kilkenny stad såg vi direkt att det här är en stad värd att besöka. Det är mysiga gator och vackert vid floden. Här finns också ett slott.

13.57 Bagaget med oss som bärare av det lämnade bussen vid Ormonde Road i Kilkenny. Nu går vi mot någon plats som erbjuder mat och dryck här i staden. Den klena frukosten har gjort oss betydligt hungrigare än vi brukar vara vid lunchtid. Kilkenny är huvudort i County Kilkenny i provinsen Leinster. För de som inte är så bra på Irlands geografi kanske Kilkenny är känt som en typ av öl. Stadens bryggeri är St. Francis Abbey Brewery och ägs av Guinness. Det var aktivt här i staden fram till 2013. Bryggeriets ursprungliga öl heter Smithwicks. Sedan skapades ölen Kilkenny för exportmarknaden till Europa eftersom Smithwicks är svåruttalat för icke engelskspråkiga. Det bor 22 179 invånare här i Kilkenny.

14.18 Längre bort längs trottoaren på High Street erbjuds vacker musik från trumma och dragspel, men vi vill ha mer än så. Hungern river stora sår i våra magar.

14.37 I gallerian Market Cross Shopping Centre fann vi ett café i kedjan Insomnia Coffee Company (https://www.insomnia.ie). Det är alltid kul med en ny kedja även om skillnaden är marginell mot Costa Coffee eller svenska Espresso House. Just den här kedjan är irländsk och grundades 1997. Här har vi köpt varsin baguette och kaffe. Det ska bli skönt att sitta ner en stund.

15.41 Vi har tagit oss till ännu ett tillfälligt hem. Rum 5 hos Kilkenny Tourist Hostel (https://www.kilkennyhostel.ie) erbjuder ett öppet fönster, två enkelsängar och en våningssäng. Killen i receptionen var mycket hjälpsam men tyckte inte att han behövde berätta allt en gång till eftersom amerikanen före oss i incheckningen fick en lång föreläsning om allt Kilkenny har att erbjuda. Även här har vi känslan av att en natt är för kort tid att bo här. Irland är ju egentligen värt betydligt mer tid än den vecka vi kommer att vara här nu.

Christer äter glass vid St Canice´s Place.

Cathedral Church of St Canice, Kilkenny.

Promenad längs floden Nore.

Irland var med i ett världskrig, det första.

Lady Desart Footbridge med slottet i bakgrunden.

Ölskyltar på Matt The Millers Bar & Restaurant.

16.32 Nu behöver vi lämna rummet för att komma ut och se staden och kanske fylla på med lite mer energi.

16.57 Vi stannade i en liten butik och gjorde några inköp. Vi har sedan ätit iskalla pinnglassar. Cainneach står det under ett stort huvud på det lilla torget där vi sitter just nu. Cainneach är det iriska namnet på det helgon som givit namn till stadens katedral, Saint Canice. Han kallas också för Kenny eller Kenneth och var en abbot och missionär som levde på 500-talet. Nu vet vi också varför Kilkenny heter Kilkenny. Det får vi tacka detta helgon för.

17.13 St Canice´s katedral, en av landets största har vi nyss sett. Så stor var den faktiskt inte. Nu går vi vidare. Hoppsan, en hund hoppade precis ner i ån/floden Nore.

17.20 Vi har promenerat längs Nore och har kommit fram till ännu ett minnesmonument från första världskriget. Det är en hel vägg med namn kopplade till människor från staden. Till skillnad från England finns dock inga monument om Andra världskriget här. Irland lyckades hålla sig utanför den tragedin men hjälpte de allierade på olika sätt trots sin neutralitet.

17.35 Vi har kommit fram till St John´s Bridge som är den bro över floden Nore där de flesta bilar och människor passerar. Nedanför oss badar några glada killar i floden. Lite längre fram syns det pampiga slottet som vi hoppas kunna se mer av senare.

17.38 Här vid Canal Square finns ett monument som heter Kilkenny Hurlers, ett café som heter Blaa Blaa Blaa Café och Kitty's Candy som bland annat säljer humbugs, en hårdkokt brittisk sötsak. Kilkenny har det mest framstående laget i den irländska sporten hurling. Stadens lag har vunnit All-Ireland Championship 36 gånger och provinsmästerskapet Leinster Championship vid 73 tillfällen.

17.59 Grönska, fågelsång och porlande vatten omger oss på vår promenad österut längs Nore. Vi går på Canal Walk och är mellan floden och slottet. I Wimbledonfinalen på söndag möts australiske Nick Kyrgios och regerande mästaren Novak Djokovic från Serbien.

Hurlingbutik i Kilkenny.

John Street, Kilkenny.

En symbol för hurlinglaget Kilkenny GAA (The Cats) står på taket.

River Nore och Kilkenny Castle.

Monumentet Kilkenny Hurlers på Canal Square.

En promenad i grönska på Canal Walk.

18.20 Det blev en riktigt fin promenad i vacker natur längs Canal Walk. När vi passerat hela slottsområdet vände vi tillbaka mot staden.

18.38 På andra sidan gatan The Parade gick just en kvinna med två ballonger och en frigolitlåda. Vi mest sitter ner för tillfället. Nu passerade ett glatt barnvagnsbarn.

19.00 Nu är vi i slottsparken Kilkenny Castle Rose Garden framför slottet. Ett klockspel hörs och en fontän porlar. Kilkenny Castle har anor ända från 1100-talet och liknar mest en leksaksborg, inte helt olik den grå borg man kunde bygga med legobitar på 1980-talet.

19.55 Först hade vi problem att hitta en öppen livsmedelsbutik överhuvudtaget. Sedan hittade vi en på Google Maps, Super Valu, men väl framme vid Market Cross Shopping Centre såg vi ingen ingång inifrån gallerian. När vi väl funnit ingången så var det inte så lätt att plocka ihop våra frukostar. Nu när det är gjort så är vi hemma för en stund.

20.48 Hos restaurangen Shimla Kilkenny (https://shimlakilkenny.ie) blir det indisk mat till middag. Jag fortsätter med mina lammrätter. Christer fortsätter med sin favoriträtt biryani.

22.32 Indisk mat var som så ofta gott och av pålitlig kvalitet. Deet är inget större fel på den indiska maten här på de brittiska öarna men de indiska restauranger vi åt på under de två somrarna i Sverige hade nog godare mat trots allt. Nu tillbaka på Kilkenny Tourist Hostel löser vi det där med att köpa biljetter för imorgon. Det blir både tåg och buss under morgondagens förflyttning.

23.31 Biljetterna är fixade och Roberths dagsaktuella film har setts. Idag har han tagit sig med sin cykel till Halmstad och antyder att han har en ny plan för hur han ska ta sig hem igen. Det blir spännande att se var han åker härnäst. Snart knyts dagen här i Kilkenny ihop för oss två.

Kilkenny Castle Rose Garden.

Peter sitter framför Kilkenny Castle.

På den här platsen låg bryggeriet i Kilkenny fram till 2013.

Indisk middag hos Shimla.


Lördag 9 juli

08.58 God morgon Kilkenny! Det är helg igen och där utanför vårt rum här på Kilkenny Tourist Hostel kuttrar en duva för fullt. Vännen och cykelentusiasten Roberth har avslöjat sin plan för att ta sig hem igen. Han är på väg till Danmark med färja. Från Halmstad åker han över till Grenå. Sedan ska han cykla lite i Danmark och sedan försöka ta sig till Oslo.

10.37 Sådärja, hmm, är det verkligen ett skriftspråksord? Nåväl, nu börjar vi bli klara att fara. Vi har väl hunnit se det mesta av det viktigaste här i Kilkenny men staden är trevlig och en dag till hade vi gärna stannat om tiden funnits.

11.04 Vi är åter utcheckade och har promenerat ner till floden Nore. Vi tar en paus här innan vi promenerar vidare till järnvägsstationen. Här kommer en dam i solglasögon och går förbi. Hon följs av en godmorgonhälsande kvinna. Det är trevliga människor i denna småstad. Det är den typen av stad där tempot är lugnt och människor hinner se varandra.

11.48 Varför var vi så sega att komma iväg från bänken där vi satt? Nu blev det ju stress och svett helt i onödan. Först var det lite längre till järnvägsstationen än vi hade trott och sedan var det kö till biljettmaskinen och klent med spårinformation. Nu är vi i alla fall ombord på vårt första irländska tåg någonsin, såvida inte vi räknar med lokaltåget vi åkte med från Dublin till Howth senast vi var i landet 2010.

12.12 I samma vagn som vi sitter några unga kvinnor och pratar oavbrutet. Med i sällskapet är också en äldre dam, troligen mamma till de yngre. Hon har precis klivit av i Thomastown. En av de unga damerna pratar hela tiden om hennes pojkvän, eller om det är fästmannen eller maken. Stackaren analyseras sönder helt och hållet. Tur att han inte är med och slipper höra allt som sägs.

12.30 Tåget stannade på Plunkett Station i Waterford och vi klev snällt av. Nu är vi redo för en ny stad. Vi har några timmar här innan vi ska kliva på en buss för vidare resa. Först ska vi ta oss över floden Suir eftersom större delen av Waterford ligger på den sidan.

12.57 Vi och många andra passagerare från tåget promenerade över Edmund Rice Bridge och vidare in i centrum. På den adress där vi trodde att vi skulle hitta en filial av Insomnia Coffee Company fann vi istället Costa Coffee. Nåväl, så länge det blir kaffe är vi nöjda. Har Costa möjligen tagit över lokalen från sin konkurrent? Vi sitter vid John Roberts Square i Waterfords centrum.

Lördag morgon i vårt rum på Kilkenny Tourist Hostel.

Vi ska lämna Kilkenny med tåg.

Vid Plunkett Station i Waterford.

Barronstrand Street, Waterford.

John Roberts Square, Waterford.

Christer tar en paus hos Costa Coffee.

13.28 Vi kunde inte sitta hur länge som helst hos Costa Coffee. Vi har en buss vi ska hinna med och dessutom vill vi se mer av Waterford innan den avgår. Waterford har fått sitt nutida namn av det fornnordiska namnet Veðrafjǫrðr som betyder blåsig fjord. Staden grundades av vikingar år 914 och har idag 49 213 invånare.

13.42 Liar's Corner, Seat of wisdom, Happy to chat bench, står det på den bänk jag nyss satt mig på. En bit bort från är det ett gammalt stentorn, Reginald's Tower. Det är den äldsta icke-kyrkliga byggnaden i stadsmiljö här i Irland. Bredvid tornet finns det en kopia av ett vikingaskepp. Intill oss är det också ett minnesmonument över S/S Coningbeg och S/S Formby, två fartyg som sänktes av torpeder i samband med Första världskriget.

14.20 Det var en lång promenad längs kajen här i Waterford innan vi kom fram dit vi skulle. Nu står vi vid en busskur vid Merchants Quay och väntar på vår gröna buss som ska ta oss till Cork. Vi ska åter igen åka med Big Green Bus som körs av bolaget Dublin Coach (https://www.dublincoach.ie).

14.40 Bussen var försenad men ankom till slut. Jag lastade in min ryggsäck i bagageutrymmet och gick entusiastiskt ombord. Ingen konstigt i sig men det hade varit bättre om jag ställt mig i kön och att Christer fått visa biljetterna först. Vi har faktiskt samma chaufför som körde oss från Dublin till Kilkenny häromdagen.

15.37 Vår buss har tillfälligt besökt den lilla kuststaden Dungarvan, en vacker stad, riktig pärla. Det känns tråkigt att vi inte kunde stanna där och se mer av den.

15.48 Nu har jag provat att sova, besöka busstoaletten samt ta ett kort av naturen. De första två blev något mer lyckade än det tredje.

16.13 I damernas Wimbledonfinal vann Jelena Rybakina från Kazakstan över Ons Jabeur från Tunisien med 3-6, 6-2, 6-2. Kul med nya tennisländer. Jag tror det är Kazakstans första seger i en Grand Slam-final.

Waterford grundades av vikingar på 900-talet.

En modell av ett vikingaskepp utanför Reginald´s Tower.

Peter på en social bänk i Waterford.

Nationalisten och rebelledaren Thomas Francis Meagher vid The Mall.

Reginald´s Tower, Waterford.

Vi har anlänt till Cork, Irlands näst största stad.

16.32 Vi har anlänt till Cork, Irlands näst största stad. Innan incheckning ska vi köpa med oss något ätbart. Hos butiken Spar på MacCurtain Street är Christer inne och handlar något gott att dricka och kanske att äta vid ankomsten. När detta är klart går vi mot boendet.

17.26 Det skrattas utanför rum 211 hos Sheila's Hostel (https://sheilashostel.ie) i Cork. Vi har checkat in och åter fått en våningssäng i ett litet rum. Detta hostel erbjuder kontinental frukost för 4 euro. Kanske nappar vi på det eller rent av äter frukost ute på ett café. Rummet känns inte gjort för att ätra egen inköpt frukost. Det var minst sagt branta backar för att ta sig upp hit där vi bor.

18.25 Vi har närmast drivits till vansinne av att lyssna på några högljudda gäster som pratar på uteplatsen strax utanför vårt rum. Det är någon, troligen en kille, som med en otroligt jobbig röst hela tiden försöker använda så många svordomar som möjligt i varje mening. Försöker han låta cool eller har han något tvångsmässigt beteende? Inte gör det saken bättre att hans skratt är ännu jobbigare att höra på än det han säger.

18.50 Vi har flytt från det trånga rummet och jobbiga gäster. Vi är istället på busstationen för att kolla vad biljettautomaten vill ha för bussresan imorgon.

19.18 Det krånglade att köpa biljetterna via nätet. Det var dock samma pris där som i automaten. Därför köptes biljetterna (dyra) där. Annat som krånglar och tar tid på den gröna ön är att få grön gubbe vid övergångsställen. Detta gällde även i Dublin och Kilkenny. Här får man inte ha bråttom.

19.40 I en liten park, Bishop Lucey Park, har vi funnit en bra bänk att vila på en stund. Det har blivit dags att hitta en plats för att äta dagens middag. Det är en härlig sommarkväll här i Cork och mycket människor i rörelse. Cork ligger i provinsen Munster och har en av världens största naturhamnar. I Cork bor det 179 890 invånare.

19.53 Vi har lämnat parken och tagit sikte på en välbesökt gata genom centrum. Längs Oliver Plunkett Street är det gott om folk och här spelar också trubadurer.

Sheila´s Hostel, Cork.

Utanför Cork City Bus Station på Parnell Place.

Färger speglas i vattnet.

Christer vid floden Lee.

Nano Nagle Bridge över floden Lee.

Grand Parade, Cork.

20.11 Det var ingen brist på restauranger längs Oliver Plunkett Street. Tyvärr var de av modellen ganska dyra och fullpackade med gäster. Vi letar något billigare och vi vill ha vår mat relativt snabbt. Hungern har gjort sig påmind. Vi tror oss ha hittat ett möjligt alternativ och är på väg dit.

20.17 Nej då, den planen höll inte. Den restaurang vi hade hittat på Google Maps har upphört att existera eller är alternativt inuti ett stängt köpcentrum.

20.31 Efter mer letande efter mat och ett velande mellan olika alternativ sprang vi in i Hillbilly's Family Restaurant (https://www.hillbillys.ie). Det får duga för oss. Vi hade tänkt äta hamburgare hos Son of a Bun men där var det fullsatt. Nu blir det hamburgare här istället.

21.18 Vi är tillbaka i rummet igen. Inte har det blivit tystare där utanför. Det är ett herrans liv utanför. Hur mycket låter det inte därute när det hörs så mycket in hit? Killen med den påfrestande rösten är i högform och hörs högre än någonsin. Jag har i alla fall premiärtvättat kläder här på Irland.

22.22 De svenska fotbollsdamerna har spelat sin första match i EM och fick 1-1 mot damerna från Nederländerna. Det är positiva nyheter här i rummet. De högljudda gästerna har förflyttat sig från uteplatsen och verkar nu halvskrika i sitt rum i en annan del av byggnaden. Det kanske blir sömn i natt ändå?

23.22 Vi är skrämmande stela i våra kroppar. Hur har det blivit så? Vi som är så unga och vitala. God natt. Imorgon blir det mer Irland.

National Monument i Cork.

Oliver Plunkett Street, Cork.

Kvällssolen bländar oss på MacCurtain Street, Cork.


FILMER


Du kan se 55 foton från 6 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 61 foton från 7 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 65 foton från 8 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 53 foton från 9 juli i detta fotoalbum.


FORTSÄTT


RESEDAGBOKEN.CC


Flag Counter