Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt

Tisdag 1 augusti

08.16 Өглөөний мэнд, god morgon! En ny dag och en ny månad är här. Vår nattsömn här på Voyage Hotel (http://www.voyagehotel.mn) i Ulaanbaatar, Mongoliet var välkommen och helt problemfri. Nu är vi redo för en spännande dag här i huvudstaden. Förhoppningsvis blir det mer nytt för oss idag än bara en ny månad.

09.07 Ännu ett nytt mail (nu till en annan adress) med förfrågan om våra tågbiljetter till Beijing är nu ivägskickat. Det är synd att vi måste lägga tid på biljettjakt när vi trodde att allt skulle vara ordnat och fixat redan innan ankomst.

09.52 Frukostutbudet här på hotellet var, ja vad ska jag skriva, tunt, snudd på obefintligt. Vi fick lite kaffe, några brödskivor, lite pålägg och kallt ris. Troligast är det en av resans sämsta frukostar. Ett redan dåligt utbud försämrades ytterligare genom att tidigare gäster ätit upp mycket av det bästa.

10.45 Glädjande nyheter nu! Christer har fått svar på sitt mail från imorse. De beklagar sig så mycket att det krånglat. Biljetterna ska enligt uppgift komma med kurir till hotellet klockan 17.00 idag. Avsändare är Ms Teke, samma kvinna som Christer haft kontakt med hemifrån Sverige när allt bokades och betalades. Vilken tur att det inte var "Miss Take".

10.50 Vi har lämnat Voyage Hotel för att på ett mera strukturerat sätt se Mongoliets huvudstad. Igår blev det bara ett slumpmässigt vandrande för att hitta pengar och mat.

11.15 Med varsin surrplatta sitter vi vid ett runt bord på Tom n Toms Coffee (http://en.tomntoms.com). Det har beställts kaffe här på denna koreanska kaffekedja. Christer tillfrågades om han ville ha kallt eller varmt kaffe. Vi sitter i anslutning till shoppinggallerian Grand Plaza.

Vi lämnar hotellet för en dag ute i huvudstadens myller.

Gatnamn i Ulaanbaatar.

Christer väntar på sin beställning hos Tom N Toms Coffee.

Peter är på gott humör efter att ha fått en dos kaffe.

State Department Store, Ulaanbaatar.

Inne i det statliga varuhuset Улсын Их Дэлгүүр (State Department Store).

12.14 Kaffetörsten är för stunden dämpad. Nu står vi vid en flerspråkig vägvisare. Den upplyser om namn och sträckning för tre olika gator på två olika språk.

12.31 Idag har vi hittat bättre gator att promenera på. Tillsammans med lokalbefolkning och utländska besökare från diverse länder har vi vandrat längs gatan Энх Тайваны Өргөн Чөлөө (Fredsavenyn).

13.05 Vi har gjort ett besök i gallerian Улсын Их Дэлгүүр (State Department Store). Här finns det mesta. De har en stor livsmedelsbutik och olika våningar ägnade till olika typer av varor. Vi har varit på den översta våningen och letat efter souvenirer och vykort. Att hitta vykort har blivit allt svårare genom åren. Det finns nog ingen marknad för dem längre. Jag har letat de små glas jag samlar från varje land men inte hittat någon möjlighet att bara köpa ett, bara en större förpackning med flera.

13.30 Stadsvandringen fortsätter och vi lär oss så sakteliga hur man bäst navigerar i denna huvudstad. Sedan sist har vi också fått tag på vykort i en liten souvenirbutik.

13.54 Solen lyser på oss och på Sukhbaatar-torget. Här finns bland annat landets parlament, en staty av en sittande Djingis Khan och en av en en ridande Sukhbaatar. Damdiny Süchbaatar, även känd som även Suche-Bator och Sukhbaatar, var en mongolisk militär och nationalhjälte som ledde den mongoliska revolutionen 1921. Han hette egentligen Süch, "yxa" på mongoliska, men fick senare hederstillägget baatar, vilket betyder "hjälte". Han brukar ibland kallas "Mongoliets Lenin". Süchbaatar ledde de framgångsrika mongoliska styrkorna mot den kinesiska invasionen 1919. Süchbaatar (Sukhbaatar) har gett namn till en stad i norra Mongoliet samt en provins i östra delen av landet. Sukhbaatars balsamerade kropp påstås vila i det lilla mausoleet framför regeringsbyggnaden här i staden.

14.59 Efter en del vandrande, velande, virrande och säkert mer saker som börjar på v så gjorde vi slag i saken gällande lunchrestaurang. Det blev en återkomst till Ku´Damm. Det är ju en tysk restaurang så nu ska vi prova nasse.

15.50 Vi serverades en god bit gris. Ännu en dag i den mongoliska huvudstaden börjar att ta slut. Det är dags att gå tillbaka mot hemmet.

Mongoliets parlament.

Djingis Khan bevakar parlamentet.

Christer framför statyn av Sukhbaatar.

Peter antecknar i huvudstadens hjärta.

Beatles-skulpturen vill påminna om 1970-talet då ungdomar samlades här för att lyssna på insmugglade kassettband.

Christer vandrar mot lunchen.

16.24 På vägen hem gick vi in i en liten "supermarket" nära hotellet för att köpa dryck. Bakom disken satt en ung man och knappade på sin mobil. Han hade inget som helst intresse att betjäna oss. Då jag sa vad vi ville ha, lyfte han på blicken, skakade på huvudet och fortsatte knappa på mobilen. Vi gick därifrån. Här hemma i hotellet har vi äntligen fått våra tågbiljetter. Kuriren har gjort sitt jobb.

19.54 Det mesta tyder på att sommar-OS 2024 tillfaller Paris och det 2028 går till Los Angeles. De var de enda sökande, de enda kandidaterna till 2024 års olympiska spel så de får nog ett spel vardera. Det känns lite underligt att tilldela ett olympiskt spel innan det ens kandiderats om det. Sorgligt nog är det så dyrt att arrangera OS numera att det blir allt färre som ansöker som kandidater.

20.17 Första dagen varje månad är det illegalt att sälja alkohol i Mongoliet. Det kan vara förklaringen till varför det inte blev några ölköp i den lilla butiken. Det blir heller ingen öl i hotellrestaurangen. Så varför fick vi då öl vid lunchen tidigare idag? Gällde tyska lagar på Ku´Damm?

21.58 Jag tycker inte det var lika kulinariskt i afton. Vi testade den mongoliska hotellrestaurangen för andra kvällen i rad. Börjar jag bli less på mat som andra lagat? Är jag petig? Eller är det något annat?

23.15 Dagen och aftonen ska avrundas med en kopp kaffe vardera här i rummet. Vi ska även läsa in oss om tåget som ska ta oss till Beijing (Peking) i övermorgon.

Ingen "supermarket" vi kan rekommendera.

Så fick vi äntligen våra tågbiljetter!

Onsdag 2 augusti

08.38 Den sista sovmorgonen i Ulaanbaatar (Ulan Bator) är här. Om ett dygn är vi redan ombord på tåget till Beijing och Kina. Idag ska vi först se mer av denna stad. Vi ska främst undvika att ha missat något viktigt innan vi lämnar staden och landet.

09.31 Dagens өглөөний хоол (frukost) var det mer stil på. Idag fanns det mer att välja bland. I frukostrummet satt ett litet sällskap och pratade finska. Det känns som ett tag sedan vi var i Finland, ganska exakt en månad sedan. Nu ska dagen planeras och förberedas.

10.57 Det är dags att sätta oss i rörelse. Vi har ju en del att göra idag också.

11.09 För att få lite variation under vårt promenerande tar vi en ny väg idag. Längs den vältrafikerade huvudleden Narnii Road ska vi ta oss till centrum på ett annat sätt.

11.48 Vandringen mot dagens första stopp har gett oss like olika lärdomar. Vi träffade, passerade nyss en judisk familj som pratade hebreiska. Bensinstationerna erbjuder 80, 92, 95 och 98-oktanig bensin, diesel och något som börjar på e, etanol?. En liter diesel kostar 1720 tögrög/tugriks. Det är under 6 kronor. Nu tar vi en bänkrast längs olympiska gatan och funderar på var och när vi dricker kaffe.

12.00 Valet föll på trevliga Swiss Coffee. Här är det rofyllt, avkopplande, låga bord och sittmöbler i skinn. Christer beskriver det hela som palatsliknande och jag kan inte annat än hålla med. Det här är en riktigt skön oas.

12.15 Vi har fått hjärtskärande, katastrofala och samhällsomvälvande nyheter. Kaffemaskinen här är trasig. Istället blir det juice, apelsin för mig och kiwi för Christer. Vi antar att då det gäller kiwi så är det frukten och inte fågeln man gör juice av. Juicemaskinen låter som en tandläkarborr.

Peter på vandring i Ulaanbaatar.

Narnii Road, Ulaanbaatar.

Үндэсний соёл амралтын хүрээлэн (National Amusement Park) skymtar bakom staketen.

12.56 Vid betalningen av vårt dyra fika informerades vi om att nu gick det bra att få kaffe igen. Vi tackade artigt nej.

13.17 Vi har varit på det centrala postkontoret och skickat iväg våra vykort, Portokostnaden per vykort var runt 1100 tögrög/tugriks alltså, under 4 kronor. På väg ut från posten såg vi en tjej som misstog en nyputsad glasvägg för en öppning ut i fria luften. Hon gick med full kraft rakt in i glasväggen. Hon tog det hela rätt enkelt och skrattade gott åt det tillsammans med sin manlige följeslagare. Nu ska vi få struktur på hur mycket pengar vi har/behöver och återstående aktiviteter under resten av dagen.

14.09 Nu kom våra öl till bordet. Vi är hos Zochin Mongol Zoog, en fräsch nyöppnad restaurang. Det blir mongolisk lunch idag. Innan beställningarna kastade servitrisen fyra olika bitar av djurben på bordet och spådde därmed Christers framtid. Domen lyder som följer, "Arbetar hårt utan framgång".

15.14 Det blev en god lunch som kröntes med kaffe. Det här är ett populärt ställe och ganska svårt att få en sittplats. Nu ska vi lösa övriga utgifter och uppdrag. Vi är nu på en bänk som står placerad på torget med ett Beatlesmonument. Tydligen samlades ungdomar här på 1970-talet för att i smyg lyssna på insmugglad musik från Västeuropa, något som inte var helt lätt att få tag på under den kommunistiska tiden. Beatles-skulpturen är en nostalgisk påminnelse om den eran.

15.32 Vi är tillbaka igen på State Department Store. Christer är och provianterar livsmedel inför den kinesiska tågresan imorgon och jag vaktar grisar. Nej, jag skojar, det är ryggsäckarna som vaktas.

Peter dricker juice på det lyxiga Swiss Coffee.

Zochin Mongol Zoog heter dagens lunchrestaurang.

Innan maten kom fick vi en demonstration om hur man spår med hjälp av benbitar.

Mongolisk lunch hos Zochin Mongol Zoog.

15.49 En liten reflektion över något som slagit mig under vår tid i Mongoliet. Jag har sett flera vuxna som bär på små barn. Ät det brist på ligg- och sittvagnar? Är de för dyra? Inte tidsenliga? Nog med reflektioner. Nu återkom Christer från butiken.

16.14 Nu har även jag gjort inköp för framtiden. År det tillräckligt? Det återstår att se. Butiken hade en tyngdpunkt på varor från Sydkorea. Nu är det dags att återvända till hotellet, dels för att dagen snart är slut och dels för att vi har tunga påsar att släpa på.

17.04 Det är skönt att vara hemma igen. Nu stundar lugn, ro och harmoni några timmar framåt.

19.22 Igår och även ikväll har en hemsk lukt nått oss här i hotellrummet. Den kommer utifrån, det verkar vara något som drabbar hela staden. Den har en kemisk genomträngande doft. Det är svårt att veta exakt var den kommer från.

20.36 Vi är åter på hotellets bottenvåning. I afton är vi i den koreanska restaurangen här i hotellet. Man måste ju variera sig lite.

21.31 Koreanskt var gott. Min rätt var minst sagt pepparstark. det var betydlig godare ikväll än då vi provade koreansk mat på malaysiska Borneo 2006. Vi betalade för dagens middag och även de två tidigare middagarna i receptionen. Vi har vardera ätit och druckit under tre kvällar för under 150 kronor vardera.

21.44 Då man reser ska man prova nya saker och smaker. Just nu provar jag Tsagaan doktor. Det är mongolisk kamelmjölk. Det är fett, det är syrligt och det är drickbart.

23.04 Nu är vi redo för morgondagen. Vi är förbereda för resans och karriärens längsta tågresa. Först behöver vi sömn.

Ikväll blev maten koreansk.

Tsagaan doktor, mongolisk kamelmjölk.

Torsdag 3 augusti

06.13 Idag skulle min mormor ha fyllt 100 år. Grattis mormor! För egen del ska jag, Christer och säkert många andra åka tåg till Beijing (Peking) idag. Det är ännu tidig morgon här i den mongoliska huvudstaden.

06.58 Christer knäppte till på receptionspinglan och receptionissan kom in utifrån. Vi fick checka ut. Nu är vi på järnvägsstationen, på perrongen och Christer har sett de holländska kupégrannarna från tåget vi kom med hit. Snart får vi gå ombord.

07.06 Vagn 7 och kupé 2, det är vårt nästa hem i det mörkgröna kinesiska tåg som vi ska resa med. Här i vår privata kupé har vi våningssäng, eget badrum med toalett och dusch, ett väggfast bord och en fåtölj. Som vi har nämnt tidigare reser vi i första klass till och från Mongoliet

07.34 Den långa färden till Kina har börjat. På perrongen hann vi bland annat med att se holländarna igen, samt en man med en Kånken-ryggsäck och ett par, hon blond och han mörk. Vi dryftade om att den hårfärgskombon hade vi sett förr. Det är inte lika ofta man ser en brunett med en blond kille konstigt nog. Strax efter start fick vi också våra sängkläder.

07.57 Under resan genom Ulaanbaatars förorter såg vi att vissa mongoler bor i hus, andra i de traditionella tält (yurtor) som också fungerar som bostäder.

09.51 Solen släpper ner sina stralar över det gröna, kulliga stäpplandskapet. Jag har lurat, slumrat, ja kanske rent av vilat lite.

11.00 Ibland är det bra att göra något annorlunda, något nytt, som inte gjorts förr. Jag tog termosen vi har i kupén och fyllde den med varmt, hett vatten från kranen ute i korridoren. I en urdrucken Coca Cola-flaska av PET-modell strödde jag snabbkaffepulver. Över det slogs det varma vattnet och voilá, förmiddagskaffe på flaska!

Det kinesiska tåget väntar på oss.

En sista anteckning innan tågresan inleds.

Hejdå Ulaanbaatar, kommer vi ses igen?

Vissa bor i hus, andra bor i tält.

11.45 Tåget har stannat till vid stationen i Choyr. Ute på perrongen går passagerare och människor som styr kundvagnar med mat, snacks och drycker till försäljning. Så snart tåget åter satt sig i rörelse så kommer vi att lämna vår trygga kupé en stund.

12.05 Choyr har lämnats och vi är, efter en längre vandring, i den välbesökta restaurangvagnen för lunch. Det är ont om utrymme här och vi fick just varsin assiett med sallad.

12.55 Lunchen fortsatte med soppa och sedan kött och grönsaker. Vid betalningen ville kyparen ha ett pris som får oss att undra om priset plötsligt hade dubblats. Vi frågade aldrig om priset för lunchen eftersom vi förväntade oss en meny. Istället började rätterna att bäras fram och allt slutade med ett hutlöst pris som översteg den summa mongoliska pengar vi hade kvar. Christer löste det hela genom att betala med euro och få växel i kinesisk valuta.

13.53 Lagomt irriterade på den snikne gubben som tagit överpris på luncherna har vi satt oss till rätta vid kupéfönstret igen. Det blir allt torrare omkring oss. Vi är på väg in i Gobiöknen. Här finns inga stora sanddyner utan mest torr ljusbrun mark med viss gräsvegetation..

15.01 Jag har varit iväg till restaurangvagnen och köpt Coca Cola och Snickers. Ibland är det gott med något sött, något extra. Även den här gången höll restauranggubben på att trixa. Han gjorde vissa försök att ge tillbaka för lite växel.

16.09 Vi har stannat i och lämnat Saynshand, den största staden i södra Mongoliet. Vi fortsätter mot den kinesiska gränsen.

17.28 Vi har skådat kameler i det torra landskapet. Är de tama eller vilda? Hur som helst så är de i alla fall kameler.

Grönt vackert landskap söder om Ulaanbaatar.

Matsäck och stäpp.

Försäljare dyker upp när tåget stannar.

18.24 Nu har vi fyllt i ännu en tullhandling. Gränsen börjar närma sig.

19.08 Vi står helt stilla vid den mongoliska gränsstationen Zamiin Uud. Våra pass har precis blivit hämtade. Nu är det bara att luta oss tillbaka och avvakta.

19.19 En kinesisk man från tågpersonalen kom in till oss och slog sig ner vid Christer. Han undrade om vi skulle till Beijing, något som vi bekräftade. Sedan undrade han var vi var ifrån, även det fick han veta. Han såg på våra böcker och undrade om de var på kinesiska. Detta fick vi såklart dementera. Han avslutade med att undra om vi kunde någon kinesiska och sa "Beijing Koya". Jag kopplade till koja men han menade nog något annat. Därpå kom en annan herre och hämtade tullhandlingarna.

20.34 Tåget är satt i rullning igen. Nu färdas vi allt mer tydligt mot Kina.

20.54 Tull- och inresehandlingarna för Kina är ifyllda. Tåget bromsas in. Vi har kommit till den kinesiska gränsstaden som kallas både Erenhot och Erlian.

KINA

21.04 En herre har tittat in i kupén och låst vår badrumsdörr. En tullare eller något har undersökt min lilla ryggsäck. Den kvinnliga passpolisen bad troligast honom att sluta för att hon skulle kunna kolla att jag stämde med fotot i passet. Hon bad mig att ta av mig, vad kan man undra? jo glasögonen.

22.14 Nu rullar vi igen, i motsatt riktning mot förr. Ska vi tillbaka till Mongoliet eller till lokstallarna för att korrigera hjulbredden? Det är inte samma spårvidd i de båda grannländerna.

22.20 OK, då byter vi riktning igen. Blir det hjulomställning nu då?

22.25 Jodå. Nu är vi inne i en stor byggnad. Eftersom länderna har olika spårvidd så måste hjulen som sagt ändras.

Christer äter lunch i restaurangvagnen.

Vi har stannat i Saynshand.

Det blir allt torrare. Vi är i Gobiöknen.

22.38 Vi åkte ut och sedan in igen. Jag vet inte om det är samma lokstall, garage, byggnad. Här finns några parvis, orangefärgade upplyftningsanordningar.

22.57 Vi verkar ha blivit upphissade en bit. Metalliska skrällar hörs eka genom lokalen. På ett intilliggande spår står fler vagnar. Är de också från vårt tågset eller? Tåget måste antagligen delas upp i flera mindre delar. Finns ju få byggnader som är lika långa som ett helt tåg.

23.04 Tågsetet har sänkts ner och vi har dessutom fått tillbaka våra pass. Kan nu bara badrumsdörren låsas upp så är vi redo för nattens vila.

23.13 Vad tusan, trots att toalettdörren visar rött och vi hörde den låsas så är det öppet. Slarvade låsmannen? Nåja, vi kan ändå inte nyttja den så länge vi är kvar i garaget.

23.37 Vår sektion av vagnar har nu åkt ut ur byggnaden, Efter det har vi backat tillbaka. Ska vi kopplas ihop med övriga vagnar igen?

23.52 Garaget är lämnat igen. Är vi äntligen på väg nu eller händer det något mer?

I garaget för att ställa in tåget till kinesisk spårbredd.

FILMER

Du kan se 41 foton från 1 augusti i detta fotoalbum.
Du kan se 19 foton från 2 augusti i detta fotoalbum.
Du kan se 25 foton från 3 augusti i detta fotoalbum.

FORTSÄTT

RESEDAGBOKEN.CC