08.11 Regnet har fortsatt falla under natten. Nu håller det dock upp. Himlen är alldeles gråmulen. Utanför rummet fortsätter livet som vanligt. Allt är sig likt i Luang Prabang och i Laos.

09.54 Det verkar som om den gamle mannen har börjat spela igen. Det är samma entoniga melodi. Inga syrsor som kompar denna gång men den ”galna” tuppen, han som inte gal klart är igång. Nu blir det frukost någonstans i staden, eller ingår frukosten och ska den ätas på ett tredje ställe? Vi bokade på ett ställe men bor ju på ett annat.

10.15 Vi har satt oss på Lamache Restaurant nere vid floden. Det har beställts mango- och bananpannkaka med kaffe av en servitris i fingervantar. Bakom mig höll två hundar på att göra upp alldeles nyss.

Utsikt från Tanoy Guesthouse

En sur hund vill smaka på våra frukostpannkakor.

10.32 Christer har fått sin pannkaka och vi har fått sällskap av en hund som sitter bredvid mig och tittar vädjande på Christer och hans pannkaka. Den ser mer och mer sur ut ju mer vi äter utan att den får smaka.

11.33 Efter avslutad frukost gick vi ut på nätet igen. Sist vi provade gick det inte så bra. Denna gång gick det smidigare. Vi har fått lära oss att det med en viss procedur går att förboka vietnamesiska tågbiljetter. Vi har även läst att Radovan Karadzic har gripits i Serbien. Vi vet inget om vi får komma in i Bahrain eller ej med våra israeliska stämplar i passen.

Vårt rum på Tanoy Guesthouse

12.24 Utcheckade och glada lämnade vi packningen på det första boendet Vilay Guest House. Nu när det har växlats lite pengar sitter vi på Joma Bakery Café igen, mest för svalkan men även för kaffet. Det är inga VIP-platser men vi har ett vippbord. Det vinglar fram och tillbaka. Eftersom vi sitter i våra reskläder vill vi inte svettas ner dem. Vi har mött en skäggig, sliten storväxt man. Han var nog sliten av värmen.

13.14 Vi har återvänt till verkligheten och en bänk. Vi sitter framför Wat Mai templet. Nu tog solen och tittade fram mellan molnen. Jag tror att jag tar och svabbar av ansiktet med en våtservett.

En passagerarbåt på Mekong.

Djuren dras till Peter, eller är det dagboken?

13.36 Från menyer fastklistrade på handgjort papper har vi beställt lunch. Vi är tillbaka på LpB Restaurant. Nere vid floden växer ett träd med stora, avlånga, gröna frukter.

14.12 Måltiden är avslutad. Under den har vi haft besök av en ödla och två katter, dels en svartvit katt som såg tärd ut, dels en guldbrun som ligger och sover bakom mig. Varför dras djuren till oss? Ser vi snälla ut eller luktar vi som de gör?

Vår flygplatstransport var på plats i god tid.

14.43 Vi återvände till Vilay Guesthouse för att hämta ryggsäckarna och äntra en mintgrön tuktuk. Den stod fint parkerad och väntade på oss långt innan den tid vi sagt. Här stressar inte taxifolket. Det är nog ingen som stressar i Luang Prabang, en oas som alla bör få uppleva. Det var verkligen synd att vi inte kunde stanna här längre men nu hade vi ju betalda flygbiljetter härifrån som gäller bara idag. Vi lämnade även kvar några av våra visitkort vid Vilays gästdator.

15.27 Vi nådde flygplatsen och är nu incheckade och utstämplade ur landet. De ville också veta var vi bott inatt. Har de haft full koll på vår vistelse i landet eller är det bara ren rutin?

16.03 En bit bort sitter den slitne skäggige mannen från imorse. Han ser klart piggare ut nu.

16.45 Säkerhetsbälteslamporna har släckts. Vi blickar nu ner mot Laos en sista gång. När kommer vi tillbaka till detta allt igenom lugna, stressfria land? De våtservetter som delades ut var lätt frusna. I vårt plan sitter människor av olika kön och nationaliteter. Det är mest spridning på det senare. Vi känner igen en av flygvärdinnorna från gårdagens flygning. Hon kände även igen oss. Här som på ett antal andra flygplan saknas rad 13.

Vårt flygplan lastas inför resan till Hanoi.

Vårt flygplan sänker sig ner mot ett vattensjukt Vietnam.

17.10 Flygmaten som bestod av hamburgare med morot och sallad, äpple, drakfrukt och sockerkaka samt Mirinda och kaffe att dricka är nu avslutad. Utanför planet ligger molnen som slarvigt uppradade bomullstussar. Vi är dryga halvtimmen från resans sjätte land, Vietnam.

17.33 Det är inflygning på gång. Vi ser en flod, en stor stad och även områden som verkar översvämmade. Kan det ha varit mycket regn?

VIETNAM

18.20 Vi är i ankomsthallen på Noi Bai Airport norr om Hanoi. Här har vi växlat 120 US-dollar var. Denna transaktion gjorde oss till miljonärer. Vi är goda för 1,992,840 dong vardera. Nu väntar vi på en lappman. Det är han som ska ta oss till Bodega Hotel.

En onödigt lång väntan på Noi Bai Airport.

18.38 Vi har inte träffat någon man med en lapp där Christers namn står. Nu har Christer gått för att ringa hotellet och ta reda på vad som gått snett. Detta arrangemang med att bli hämtad av hotellpersonal var hotellets egen idé för att vi inte skulle bli blåst av suspekta taxichaufförer här på flygplatsen. Det händer ibland att de tar folk till fel hotell t.ex.

18.43 Det var inget svar på ”heta linjen”. Det är numret Christer ha fått och som man ska ringa om något krånglar. Nu ringer han direkt till hotellet. Det här är ingen bra start på denna vistelse.

18.46 Vi har fått nya besked. De har inte skickat någon bil. Det hävdades att de inte fått någon information om flighten. Christer har ju mailat över den informationen och även fått allt bekräftat, märkligt! De föreslår att vi ska ta en taxi istället (som de själva avrått från tidigare). Det verkar vara lite rörigt bland de vi ska bo hos.

18.57 Vi sitter nu i en taxi med vad vi hoppas destination Bodega Hotel. Kostar trippen mer än de 12 US-dollar som deras skjuts skulle kosta vill vi ha....., ja det visar sig. Det är +33º där ute.

19.38 Chaffisen tutar, gäspar, hickar och undrar hur länge vi ska bo på hotellet här i Hanoi.

20.03 Vi är på plats i rum 325 på Bodega Hotel (http://www.bodegahotel.com) Det är ett stort rum med en stor balkong och ett härligt badrum som vi har. Taxin kostade mer än 12 dollar och chauffören verkade köra en längre väg än nödvändigt. Det skiter jag i nu! Det var i princip omöjligt att komma över gatan till hotellet på grund av all trafik. En tjej från hotellet slank över och hjälpte oss rätt.

Ett fantastiskt rum väntade på oss på Bodega Hotel.

20.40 Det är ett lokalt strömavbrott. Det är mörkt i vårt rum men ljust i korridoren och ute på stan. Folk springer runt i korridoren med nycklar.

21.07 Det är dags för middag på Pizza 112. Vi letade runt lite i närområdet men insåg att vi främst behövde näring. Den lokala maten får vänta. Det finns trafikljus i staden men de flesta som kör verkar lida av rödgrön färgblindhet. De saktar bara ner lite vid rött. Jag blev minst sagt förvånad då det vid grön gubbe blåste en motorcykel förbi bara en liten bit från mina tår.

22.31 Vi liksom strömmen är tillbaka. Det serverades stora pizzor och Halida, ett delikat lokalt öl. Efter pizzorna bjöd de på jordgubbar och melon. Nu ska det bli skönt att bara slappa och varva ner. Det har varit mycket denna dag.

22.59 Mycket har det varit men än är det inte slut. Alldeles nyss försvann alla de runt femtio kanalerna som vi har på vår TV.

Onsdag 23 juli

08.25 ”God morgon Vietnam!” Västerländsk popmusik och ljudet från flertalet fordon strömmar in från utsidan av hotellet. Jag undrar hur varmt det är därute.

09.41 Det är +30º varmt därute. Där uppe i hotellet ovanför en trappa vars lutning matchar de värsta störtloppspisterna har vi frukosterat. Vill man ha kaffe och bara kaffe ska man säga svart kaffe. Säger man kaffe utan mjölk så riskerar man att få mjölk i kaffet. Personalen förstår inte skillnaden på orden "with" och "without". Det är snart dags att undersöka en ny huvudstad, Hanoi eller som vietnameserna stavar den, Ha Noi.

Att raka sig ute på trottoaren är möjligt i Vietnam.

10.43 Då vi lämnade vårt hotell så hördes ABBA:s ”Happy New Year”. Nu har vi vandrat till Hanois järnvägsstation, Ga Ha Noi. På vägen hit såg vi en man som blev rakad. Detta skedde i en friseringssalong mitt ute på gatan. Vi har även passerat små butiker och livligt trafikerade korsningar. Här på stationen finns det 14 olika kassor och vi har nummerlapp för nord-/sydgående tåg. Det är gott om folk här men det är svalt och skönt. Det är ingen större fara ute heller.

10.59 Det gick OK att fixa biljetter. Dock får vi fara ett dygn senare än beräknat. Det tåg vi ville ta var redan fullt. Sämre gick det för mig då jag skulle korsa en gata. Plötsligt dök det upp en mopedist/motorcykel i hög fart. Jag fick snabbt sidsteppa för att inte bli påkörd. Allt gick dock bra till slut. Det är bäst att titta mer och ta det extra försiktigt. Det är full fart på trafiken och även min puls. Detta måste åtgärdas.

Hang Bong Street i Hanoi.

Motorcykelarmén anfaller!

11.11 Vi har satt oss på Highlands Coffee. Fyra personer tog upp min beställning som var identisk med Christers, svart kaffe och muffins. Det som varit vid bordet och vänt två gånger är iskaffe med sugrör. Nu kom två koppar med den heta varianten. Mitt kaffe kostade 39,000 dong. Christer blev ombedd att betala senare.

11.37 Kaos, röra och allmän förvirring rådde innan vi kunde lämna Highlands Coffee. Det var ingen eller i bästa fall lite koll på vem som betalat vad till vem. Personalen velade hit och dit. Plötsligt tog en herre tag i det hela och sa till på skarpen att jag minsann hade betalat innan. Var han någon sorts chef?

Peter handlar T-shirts.

Hoan Kiem, en sjö med en legend.

12.08 Vi har fortsatt vår vandring och köpt t-shirts till syskonbarnen hemmavid. Nu tar vi vår första vietnamesiska bänkrast. Vi sitter vid sydspetsen på Hoan Kiem sjön. I sjön ska det finnas sköldpaddor, sköldpaddor som ska vara ättlingar till den gyllene sköldpaddan. Denna sköldpadda ska på 1400-talet ha återfört ett svärd till himlen. Detta svärd hade getts till kejsaren Le Thai To för att driva ut kineserna ur Vietnam. Av denna anledning heter sköldpaddsarten svärdsjösköldpadda. Sjöns namn betyder förresten det återställda svärdets sjö.

12.55 Det är dags för en ny bänkrast., denna gång vid sjöns östra strand. Vi inmundigar nyinköpt dryck och tittar på Huc-bron som leder ut till ön där Ngoc Son templet ligger. Innan vi lämnade den förra bänken erbjöds vi att köpa böcker av en kringvandrande försäljare och på väg hit fick jag frågan om jag var intresserad av en dam. Det är mycket intressanta människor runt denna sjö.

Konstigt träd vid Hoan Kiem-sjöns strand.

13.47 Efter ett nytt dryckinköp så är vi tillbaka på rummet. Då jag hängde upp linnet på balkongen hördes ABBA:s ”Happy New Year”. Har tiden stått still? Nej knappast, här är städat, bäddat och handduksbytt. Ute på stan köpte vi frimärken på posten och dessutom erbjöds vi att köpa fler böcker av andra kringvandrande försäljare. Innan vi gick upp hit passade vi på att förlänga vår vistelse här för att passa mot tåget.

14.45 Vi har just ringt och gratulerat kamraten Roberth på 35-årsdagen. Där hemma är det bara morgon. Vi har nått längre fram i tiden.

16.28 Det är nu dags för lunch?, middag? Kort sagt mat. Vi är på Stop-Café (http://www.escapade-stop-cafe.com) i den stadsdel som kallas för Hanois "latin quarter".

16.47 Det satt bra och smakade ännu bättre. På ätpinnarna var det fiskar, åt vi med fiskpinnar?

Nedräkning till Hanois 1000-årsjubileum.

Rondell vid Hoan Kiem-sjöns nordspets. Norr om den finns "gamla stan".

17.28 Vi har äntligen hittat ett internetcafé. Vi kollar om boenden i kommande destinationen Hué och har fått mejl från Shu Ming som meddelar att hon ansluter till vår resa i Saigon om en vecka.

18.17 Vi är tillbaka på rummet. Nu ska vi bara ta det lugnt och fundera om framtiden.

20.39 Det är för tidigt med sömn. Vi är för rastlösa för att stanna kvar på rummet och för mätta för att äta mat. Vad gör vi härnäst? För övrigt undrar vi vad USA:s expresidenter gör numera.

20.59 Svaret på den ena frågan är; vi sitter på Maxx Café. Ja det gäller alltså inte Jimmy Carter, George Bush eller Bill Clinton. Det är vi som satt oss. Det blir vietnamesiskt svart kaffe och ost- och skinkmacka.

Quan Su, en gata nära vårt hotell.

21.14 Vårt kaffe kom direkt i ett glas med isbitar. Var det detta de på Highlands Coffee tänkte på tidigare idag då vi beställde där? Kaffet är hur som helst rejält starkt. Nu kom mackorna, de verkar grillade, två frallor skurna i trekant med skinka, ost och sallad. Lite lite tycker jag. Jag vill ha detta kaffe utan is nästa gång.

21.52 Det inkom två likadana mackor till. Detta var bättre. Vi har suttit och fyllt ut tiden med att prata om barndomsminnen. Nu ska vi betala.

23.53 Det har blivit dags att gå och lägga sig. Det är för den 34:e gången på denna resa. Vilken gång i ordningen det är sedan vi började dessa tripper vet jag faktiskt inte. Men det har blivit några. Ingen av oss är särskilt trött. Kan kaffet spela in här?

Torsdag 24 juli

08.26 Sportschampot jag köpte igår har en välbekant men svårplacerad doft. Vå.. oj!.... Nu ringer telefonen måste svara!

08.43 Sådär ja, är tillbaka. Det var vår väninna Shu Ming. Hon hade frågor kring när vi ankommer till och avreser ifrån Saigon. Var var jag nu? Jo, Vår andra Hanoidag är här. Det här är en bonusdag som tillkommit på grund av att vi ska åka tåg härifrån en dag senare än planerat.

11.16 Vi har inlett vår andra dag. Nu står vi vid katedralen här i staden, St Joseph. På vägen hit har vi passerat två korsningar där trafikljusen var ur funktion. Hur lätt det är att ta sig över gatan då kan ni säkert förstå. Jag har erbjudits att få mina sandaler putsade och Christer har sett en tjej som var albino.

Orädd kvinna korsar gatan i Hanoi.

Cathédrale St Joseph, katolsk katedral i Hanoi.

11.30 Efter katedralen har vi sökt oss tillbaka till Hoan Kiem-sjön. Här sitter vi ner på en bänk på den västra stranden och studerar folkvimlet. Först kom en ung man med en röd plastpåse. Han ville sälja böcker. Det var samma sorts böcker som vi erbjudits tidigare. Nyss passerade en ung grabb. Han sparkade på en frigolitbit. Nu kom en grupp unga studenter. De vill inte sälja något. De vill prata lite med oss. Det ska väl gå för sig.

12.00 Under en givande diskussion, ibland på knagglig engelska, pratades det om vilka vi var och vad vi gjorde. Vår konversation stördes av en utvecklingsstörd dam som ville ha pengar och sälja tuggummi. Christer och jag sa nej men hon gav sig inte. En tjej bland studenterna frågade Christer om vår resa och tyckte även att vi skulle prova att äta hund. En av grabbarna undrade om vi provat cyklo (cykeltaxi). Jag sa att två så bredaxlade/höftade herrar som vi nog inte får plats. I detta läge fick den utvecklingsstörda damen ett utbrott och vevade med sin handväska mot våra nya vänner som tvingades springa undan. Vi bröt upp och gav studenterna ett visitkort vardera som de studerade med nyfikenhet. Vi tror att de hade som uppgift i skolan att tala engelska med utlänningar. Nu bänkvilas det vid Ngoc Son-templet som ligger på en ö i sjön och svetten lackar. Templet är bl.a. tillägnat Tran Hung Dao som ledde vietnameserna till seger över en armé som Kublai Khan skickat. Då vi gick över bron hit såg vi några som stod och fiskade. I vattnet låg deras fångst och flöt. Varför dra upp fisken bara för att döda den och slänga den tillbaka? Här på ön finns också ett uppstoppat exemplar av den stora sköldpadda som lever (eller levt) i sjön.

Bron till Ngoc Son-templet.

En stunds vila vid templet i sjön var en skön paus från alla försäljare som plågade oss denna dag.

12.47 En nästan desperat jakt på matställen i gamla Stan är avslutad. På första stället vid sjön var vi inte välkomna. Personer i shorts göra sig icke besvär. Efter det följde ett antal små och mindre ställen. Nu sitter vi på lilla och mysiga Ancient Town. Ute på stan är det en viss aktivitet på försäljare, cyklofolk och andra. Alla inleder det hela med "Helloooo".

14.19 Efter ett antal "hello" och ännu mer tutande har vi kommit hem. En tjej i receptionen undrade om Ha Long Bay. Jag tyckte att hon sa ”How long stay?” men innan jag hann säga ett pip hävdade hon att hennes vän fått en förfrågan om en utflykt till Ha Long Bay. Ja, inte gällde det oss berättade vi. Kan hennes vän vara den lilla killen som strulade till det med vår hämtning. Han kan närmast liknas vid Televinken. Han vill väl men lyckas sällan särskilt bra. På stan har vi sett en manikyrist och ännu en frisör på trottoaren. Beställer man tid där eller är det drop-in. Det är gott om fri företagsamhet här. Det är betydligt mer än hemma. Jag trodde att Vietnam var kommunistiskt, men de har väl moderniserats på sistone. Kommunismen har inte mer genomslag än att det är kommunistpartiet som styr.

Vingligt?

Klart för avresa!

Välsorterad butik i Hanois äldsta stadsdel.

16.29 Vilade och svalnade. Nu ska vi ut för att hitta ett javahak, ett internetcafé och något mer. Vad det blir får vi se.

17.17 De har inga bakelser här på kaféet 2gether. Dock är internet gratis, om man har med sig en egen dator vill säga. Vattnet i vårt glas har en gulgrön färg. Vi har beställt svart, hett kaffe. Nu kommer två koppar med is. Nej nu tar jag och säger till! Måste man lära sig vietnamesiska för att få rätt sorts kaffe?

17.29 Allt löste sig. Vi fick vårt svarta, heta kaffe. Det påminner om gammal motorolja vad gäller färg och konsistens. Hur det är med smaken vet jag inte. Jag har aldrig smakat motorolja. Kaffet lämnar en brun hinna på porslinet. Vad gäller vattnet så är det nog svagt iste.

Peter flyr undan ännu en försäljare.

18.20 Vi drack ur och jag gick och köpte mig en ny dagbok. Detta ifall att denna skrivs ut och/eller för framtiden. Nu har vi funnit ett internetcafé på en bakgata en bit från vårt hotell. Varför har mitt tangentbord brännmärken?

19.14 Christer har ordnat med ett nytt boende till oss i nästa stad. Jag har mailat och hört mig för om vi får komma in i Bahrain trots att vi varit i Israel. Bahrain är ju ett arabiskt land och vissa av dem är inte så glada om man varit i Israel. Nu har vi sökt oss till restaurangen Hanoi Garden för att få middag. Här är det livligt vill jag lova. Känns nästan som om man var i en skolmatsal.

20.04 Allt som vi satt oss för att göra idag är i princip gjort. En tanke som slagit oss är hur fixar folk att bedriva verksamhet som matlagning, försäljning och allmän tillsnyggning av folk på trottoarerna? Det är tutande fordon överallt, folk som vandrar förbi och igenom verksamheten. Vi som ”bara” går känner oss stressade. Det är ett annat tempo här än i de laotiska städerna.

22.24 Jag tänker inte lära mig vietnamesiska för att kunna beställa kaffe. Detta beslut har jag kommit fram till efter det att vi sett ett TV-program om språket. Det känns jobbigare än till och med trafiken. Ordet ma betyder olika beroende på uttalet på a. Det kan betyda spöke, häst, grav, kind, risplanta och men. Här får man ta det lugnt på dejten. Man ska nog inte be att få kyssa hennes häst, risplanta eller (Gud förbjude) grav eller spöke. Nej jag fortsätter med att prata engelska.

23.10 Inget mer dramatiskt har hänt än att en tjej cyklat omkull på gatan utanför. Det gick bra för henne. Hon kunde i alla fall cykla vidare.

Fredag 25 juli

08.58 En välplanerad och genomtänkt dag har tagit sin början. Vi har en del att göra inom de närmsta tio timmarna. Klockan 19.00 avgår vårt tåg söderöver. Något vi inte tagit med i beräkningarna är det faktum att det regnar.

09.56 Regnet liksom frukosten är förbi och borta. Ingen av oss vill ha en återkomst. Innan vi somnade igår kom vi fram till att vi sett väldigt få djur på stan. Var är hundarna, duvorna och de andra djuren vi brukar se? Visst är vietnameserna minst sagt allätare men inte har de väl ätit upp alla djuren?

10.29 Regnet gjorde comeback men just nu håller det upp. Det har blivit dags att söka sig ut för att få saker och ting gjorda. Det ska även spanas efter de försvunna djuren.

Minh phung eller dinh phung?

11.49 Det har tagits ut pengar, två miljoner vardera. Nu kollar vi lite av varje på internet. Ett nyfiket litet barn stör det hela men stör på ett charmigt sätt. Jag har inte fått något besked från Bahrain. Nästa steg blir nog en lättare lunch. Vi har betalat vårt hotell 550 000 dong för tre nätter plus förlängning fram till klockan 18.00 idag.

12.07 Vi är tillbaka på Stop-Café. En av de serverande tjejerna hälsade oss välkomna tillbaka.

13.40 Lunchen smakade bara bra. Vi har nu navigerat oss till Hoa Vien Bräuhaus. Här ska vi ha oss en på stället bryggd öl. För att ta oss hit utgick vi från minnet av en karta som glömdes på rummet. På den kartan fanns namnet på gatan där bryggeriet ligger utsatt. Till extra hjälp hade vi en karta som saknade det aktuella gatunamnet. Vi lyckades ju ändå hitta på nåt sätt. Nu ska det sitta bra med en bägare malt.

Christer vid porten till bryggeriet och restaurangen Hoa Vien Bräuhaus.

Tjeckiskt inspirerad öltillverkning i Hanoi.

15.01 Ölen och bryggeriet rekommenderas helt klart, men se upp med all snacks som langas fram, de kostar. Bryggeriet har fått hjälp och stöttning av såna som kan den här branschen, nämligen tjecker. På mikrobryggeriet fick vi varsin engångsregnrock eftersom det regnade när vi gick ut. Den skulle visa sig behövas. Nu vet jag var alla djuren är. De är i torrt och tryggt förvar hos 21:a århundradets Noa. Det är nämligen ett rejält skyfall där ute. Det var tur att vi hade med oss våra paraplyer idag. Nu ska vi bara se till att torka innan vi fortsätter dagens små ting innan tågresan. Jag hoppas att mina sandaler hinner torka till innan den färden.

Peter i fodral.

16.49 Med hjälp av en hårtork blev mina sandaler torra igen. Nu har vi injicerat pengar rätt in i det vietnamesiska monetära blodomloppet. Vi har köpt godis och dryck i en affär. Det har köpts lychee-frukter av en dam med ett sådant där ok/balansvågs-liknande bärredskap. Dessutom har vi köpt bröd i en lokal brödbutik. Nu närmast väntar pizza på pizzeria 112. Visst ja, Christer har köpt en vietnamesisk fotbollströja till sin systerson. Den är köpt direkt från gatan. Kläderna hängde på en husvägg.

17.36 Vad har hänt? Vi som hade så gott om tid. Nu är det en ökad stressfaktor. Dock håller vi och allt annat ihop. Pizzorna och gratisfrukten konsumerades i rask takt och nu är vi på rummet och gör allt vi behöver i en rasande hastighet, dusch, packning, borttagning av alla kvistar från fruktlasset vi köpt etc. Vi har beställt en taxi till 18.00. Den ska ta oss till järnvägsstationen.

18.05 Televinken har slagit till igen! Han har lyckats ordna en transport åt oss till flygplatsen. Vi lyckades dock lösa detta missöde och vi ska nu åka en kort sträcka bort till järnvägsstationen. Vi gick dit häromdagen men det var utan packning.

18.26 Jag sitter ihopkurad i bädd 17 i kupé 3 och vagn 8. Lakanet är på plats och ont om utrymme är det gott om. I bädd 18 ligger Christer och i de fyra bäddarna under oss, vietnameser.

19.40 Sedan fyrtio minuter är vi på väg. Tåget kränger och gungar. Musik med oförståelig text hörs från högtalarna. Det är varmt och långt kvar innan vi når Hué.

20.32 När kupélyset slocknar drar en röst igång i högtalaren. Eller är det så att det är det omvända som gäller? Skärande ljud av typen rundgång hörs då rösten talar. Vi har just gjort ett stationsstopp i Nam Dinh.

21.24 Nej nu ska jag försöka att sova. När man ligger och läser en bok som utspelar sig någon annanstans i världen är det lätt att villa bort sig. Det är som att vakna ur en dröm.