08.09 Vi är kvar i Moçambique och Maputo. Christer har precis börjat duscha. Utifrån gatan hörs bilarna, oj en tutade. Idag bär det av in i Swaziland. Jag ser fram emot det. Det låter lite exotiskt. Ett sådant land som man sett på en karta och undrat lite över. Boendet här har varit bra. Helt OK priser och läget är inget att klaga på.

08.55 Vi är utcheckade och har satt oss i en taxi mot "Baixa". Det är den nedre delen av staden där minibussarna avgår mot Swaziland. Jag sitter fram och ifrån backspegeln hänger en sjörövardocka, Jack Sparrow?

När minibussen blivit full så börjar resan mot Swaziland.

Roberth och Christer undrar när minibussen ska starta.

09.08 Våra pass registreras just nu av en kille i jeans och röd fotbollströja. En herre med blå skjorta och grön keps håller i passen. Utanför minibussen som vi sitter i finns olika försäljare.

09.44 Här händer det saker. En bit bort samlades just folk i en klunga. Det var slagsmål. Ifrån slagsmålet kom en blodig kille gående. Våra ryggsäckar har flyttats från här inifrån till den lilla vagnen som släpar efter minibussen. I detta nu är det nio passagerare. Förlåt, nu blev det visst tio. Var går gränsen och när går bussen mot gränsen?

10.23 Den tionde passageraren klev av. Var han missnöjd med priset? Sju har tillkommit så nu är vi sexton. Vi har inte startat ännu.

10.30 Hurra, vi har startat. Sätet kunde ha varit mjukare och mindre nedsuttet.

10.45 Vi har gjort ett stopp för att tanka. Det har väl aldrig hänt förr? Detta är den andra macken vi stannar vid. Vid den förra fick vi inte tanka. Det lät som om killen sa något om bakterier. Bensinen kostar 23,10 litern. Det är i meticals. I svenska kronor är det runt 5,25.

11.13 Motorn går. Vi stilla står. Stoppad av polisen blev chauffören vår.

11.53 Vi svängde vid Boane och har klättrat allt högre. Det är fantastiska vyer. Området verkar väldigt fattigt. Husen är mycket mycket enkla, det är ingen täckning för mobiltelefonerna och det är minst sagt glesbygd. Vi åker inte via den vanligaste gränsstationen Namaacha. För att förenkla gränsövergången åker vi istället mot Goba lite längre söderut. Nu har vi nått gränsstationen.

SWAZILAND

12.19 Jag sitter i en busskur inne i Swaziland. Innan jag lämnade Moçambique gjorde jag ännu ett huvudlöst misstag. Jag tog ett kort på skylten som önskar folk välkomna åter. Helt enkelt helkorkat att fotografera inne på ett gränsområde. Någon ropade något men inga vapen höjdes. Snart kliver vi ombord på bussen för vidare färd. Swaziland är världsledande när det gäller hur många procent av befolkningen som är HIV-smittade eller dödas av blixtnedslag. Här finns säkert mycket positivt också som vi ska undersöka de närmaste dagarna.

Peter bröt mot alla lagar och bestämmelser och fotograferade den sista bilden från Moçambique.

Roberth framför vår minibuss. Vi har precis kommit in i Swaziland.

12.39 Vi har precis blivit stoppade och granskas av tullen. Vi står mitt ute i ingenting. Alla verkar ta allt med ro. Herrar och damer skulle stå i varsin kö med sina väskor framför sig.

13.48 Tullarna (soldaterna?) godkände oss I detta nu nådde vi busstationen i Manzini. Manzini är den största staden här i Swaziland. Jag tror inte staden har något att göra med Henry Mancini, mannen bakom ledmotivet till Rosa Pantern. Vi ska ju resa vidare härifrån så det blir att ta sig ut ur bussen och in i, ja vad, en taxi, en ny minibuss? Vi får se.

Det bjöds på en fantastisk utsikt över de centrala delarna av Swaziland.

13.57 Det bar iväg nerför gatorna och till en annan busstation. Vi blev visade hit av en kille som fick en slant för besväret av Christer. Det var starkt gjort av Christer. Jag var redo att betala lite till men avråddes göra så av chauffören. Killen hade inte gjort något speciellt och skulle bara köpa droger för mina pengar påstod han. Christer och jag sitter längst fram här i minibussen. Jag ombads att sitta i mitten eftersom att jag är mindre.

14.30 Det går sakta. Det är en lång bilkö framför oss. Det är inte mycket vi kan göra åt det. Vi rör oss så sakta mot huvudstaden Mbabane. När vi rullade ut ur Manzini bevittnade vi en folksamling som skrek och verkade upprörda. Roberth frågade en passagerare vad som hände. "De slåss, gör dom inte det i ditt land?" fick han som svar.

15.22 Det var minst sagt rörigt på busstationen i Mbabane. Jag har nog aldrig sett så många minibussar på ett och samma ställe. Nu har vi har med hjälp av Christer nått fram till Shield Guesthouse (http://www.visitswazi.com/shield/). Vårt nya hem ligger på 173 Tsekwane Street. Efter ett litet tag hittade vi åt en människa som kunde visa oss vägen till vårt boende. Vi har två sovrum, kök, vardagsrum, toalett och dusch. De två sistnämnda är i garderobsliknande utrymmen. Stället har några hundar som har hälsat på oss. Ett ställe med hundar är ett bra ställe. Köanledningarna på vägen hit till Mbabane var trafikolyckor, en av dem i mötande körfält och en i vårt.

Med stora kliv närmar sig Roberth och Peter vår kommande bostad i Mbabane.

Det dröjde inte länge innan Peter hittade kaffet.

Roberth och den stora hund som vi kallade för "stor-ulven".

Peter står framför vår "lägenhet" på Shield Guest House.

16.15 Hungern river stora sår i våra magar. Roberth är inte alls i form. Han har använt sig av sin metod "water closure", att inte dricka något för att slippa bli kissnödig ombord på minibussen. Det ger huvudvärk och trötthet efteråt. Vi behöver mat och vi ska titta vad centrum av staden har att erbjuda.

16.40 Det har till slut blivit dags att sitta ner vid ett bord igen. Vi är på Pablos, en restaurang i anslutning till Hotel City Inn på Gwamile Street. Roberth har beställt hamburgare. Christer ska prova kycklingcurry, det fanns tyvärr ingen township-curry. Jag är alls inte lika vågad som vännerna. Jag håller mig till det enkla och simpla. Det blir honungsglaserade fläskkotletter, inte speciellt och lokalt. Det enda lokala jag ska prova på är något så enkelt som en öl.

Utsikt mot de centrala delarna av Mbabane.

Peter och Roberth på Smuts Street, Mbabane.

18.04 Här var det service. Personalen bar in exempel på alla ölsorter de hade, tyvärr är ingen från Swaziland. Efter en välsmakande måltid, utan något Swaziland öl, har vi nu surfat ett tag på internet. Det går lite segt och sakta men vadå? Vi sitter på ett internetcafé i en liten galleria i centrum.

Efter en matfattig dag i en minibuss så njuter Christer av kyckling på Pablos.

20.13 Vi har mest slappat efter hemkomsten. Nu håller Roberth på att tvätta. Christer och jag tittar på Swazi-TV. Just nu är det vädret som gäller. Det förutspås regn på lördag. Solen är uppe mellan 06.37 och 17.24. Min mobil har ingen telefonnätskontakt. Samma sak gäller för Roberths och Christers.

21.48 Det har varit en lugn kväll. Vi har mest tittat på TV och tagit det lugnt. Nu tittar vi igenom dagens bildmaterial. Det är snart sängdags, Christer får ett eget rum med dubbelsäng denna gång. Imorgon ska vi se mer av stade och landet. Swaziland är förresten ett av de få länderna i världen där kungen fortfarande är enväldig.

Swazilands flagga vajar på polisstationen i Mbabane.

Fredag 31 juli

09.21 Vattnet bubblar i en vattenkokare, Christer och jag sitter på sängkanten och Roberth ligger och drar sig. Jag har ännu ingen mobilkontakt. Det är massor med reklam för mobiltelefoni i landet men vi kan inte ringa alls.

09.52 Under frukosten tittade en av hundarna in. Han är liten och haltade lite. Roberth provade att ge den en smula bröd men det var inte av intresse. När så Roberth slängde en kvarts småfranska så högg den halte den och sprang snabbt ut till kompisarna.

Hundbesök vid frukosten.

10.15 Nej, nu får vi ta och söka oss ut på stan. Vi har en del att ta reda på. Vi ska bl.a. försöka hitta en turistinformation.

10.57 Vi har sökt oss till galleriaområdet Swazi Plaza. Det är en ganska kort promenad ner till centrum. Här har vi utan framgång sökt efter vykort och turistinformation. Mbabane är en liten huvudstad. Här bor det inte fler än 95 000.

På bilden syns en kvinna som kan nåt som inte vi kan.

Folkvimmel vid shoppingcentrat Swazi Plaza.

Busstationen i Mbabane, en kaotisk plats.

11.28 Efter lite vidare letande i galleriaområdet efter turistinformationen fick vi veta vägen. Vi frågade ett antal personer. Några visste ingenting och några gav oss hjälpande råd. Den hade flyttat och ligger numera i anslutning till en bensinstation. Just nu är vi plats och har fått matnyttig information och material. Vi vet nu bland annat var de säljer vykort. De har även tipsat oss om en musikfestival, Bush Fire. Vi får se hur det blir med det. Den äger rum i en ny längre ner i dalen, Malkerns.

12.13 Vi gick till en annan galleria, Emphalwini Mall, och det gav ett gott resultat. Vykort och frimärken är inköpta. Dessutom har jag köpt ett souvenir shotglas. Nu tar vi oss en kaffe på caféet Portofino.

Roberth och Christer i Mbabane.

Emphalwini Mall, Mbabane.

13.28 Vykorten är postade. Nu sitter vi på en gul mur. Bakom oss rinner ett litet vattendrag. Vid vattendraget står två ankor. De har bröd att äta. Vi vill också äta. Frågan är bara var och vad det blir. Det nämnda vattendraget är närmast en bäck och delar upp shoppingcentret i två delar.

14.39 Dagens lunchställe blir Phoenix, en restaurang i Emphalwini Mall. Här blir det Cordon Bleu för Christer och Sirloin Steak för Roberth och mig.

17.05 Vi satt ute på internet i en timme innan vi gick hem. Väl hemma möttes vi av de tre små hundarna som bor här. Vi kallar de för "den halte", "rödräven" och "den tredje". De småskällde och hälsade glatt på oss. Här finns även en något större hund, "storulven" kallad. Nu planerar vi morgondagens äventyr. Det innefattar att vi ska betala 1050 lilangeni för boendet. Det är samma summa som vi betalat i förskott. Landets valuta är knuten till sydafrikanska rand och har samma värde.

Överallt i Mbabane finns dessa människor med gula västar. De hjälper till, håller ordning, säljer telefonkort mm.

19.43 Idag ska vi laga vår egen mat. Vi har varit och handlat en lång köttfärskorv. Den ska nu tillagas. Ska vi skära den i bitar, klämma innehållet ur skinnet eller?

21.15 Båda varianterna provades. Det blev ingen kulinarisk sensation men vi blev mätta. Kanske skulle korven ha grillats på en kolbädd för att bli mer lätthanterlig. Nu tittar vi på TV och tar det mest lugnt.

21.51 Vi har haft besökare. Förutom hunden vi benämner rödräven så har det varit två katter här. De bestämde sig för att gå då storulven skällde. Vi dricker lite kvällskaffe och undrar när vi går upp i morgon bitti.

Hur ska den här tillagas?

Lördag 1 augusti

08.41 En ny månad är här och det är vi med. En stadig frukost är avslutad. Idag ska vi betala för oss och även ge oss ut på nya äventyr. Swaziland är ett litet land (som Värmland) men det tar ändå tid att ta sig runt. Vi får därför nöja oss med ett närbeläget turistmål.

09.15 Det tillkom ytterligare 100 slantar för bankavgifter(?!) när vi skulle betala rummet. Nu är vi på den minst sagt röriga busstationen och ska åka minibuss till Lobamba är det tänkt. Det gäller att hålla isär begreppen. Lobamba är en by i Swaziland och "La Bamba" en gammal låt från 80-talet.

Landsvägsvandring mot dagens slutmål, Mlilwane.

En termitstack i förgrunden och arenan för Umhlanga-dansen i bakgrunden.
Läs mer om den här: (http://en.wikipedia.org/wiki/Umhlanga)

09.49 Vi har nått byn Lobamba. Den var rätt stor så det räckte inte att säga "Lobamba" när det frågades om var vi skulle av. Till slut hoppade vi av i en vägkorsning där byvägen möter landsvägen. På minibussen hit satt vi som hopskrynklade kolapapper. Här i Lobamba där det bor runt 5800 invånare finns landets parlament och här bor kungens mamma. Vi är nu vid Kung Sobhuza II:s minnespark. Kung Sobhuza II regerade mellan 10 december 1899 och 21 augusti 1982. Fram till den 22 december 1921 styrdes landet av hans farmor. Den långsittande kungen hade 70 fruar och fick 210 barn under åren 1920-1970. Lite längre fram ligger parlamentet och nationalarenan för fotboll. Vi ska dock åt andra hållet. Härifrån ska vi ta oss till fots mot dagens utflyktsmål.

10.19 Om dryga tre kilometer är vi framme vid Mlilwane Wildlife Sanctuary. Där ska det finnas vilda djur. I fjärran hör jag fågeln (duvan) som ropar ”stavhopparn”. Vi promenerar längs landsvägen.

En av alla märkliga platser i vår värld där Peter skrivit i sin dagbok.

En nyfiken kille upptäckte blekansikten på byvägen.

Vi hälsade på traktorpojkarna!

En affär mitt i byn, precis vad vi behövde!

Skolan var stängd. Det är ju lördag.

10.38 Vi följde skyltningen och vek av mot höger in på en mindre grusväg. Framför oss ligger nu Lusito Supermarket. Här går vi in och provianterar dryck. Ja, supermarket och supermarket.... Det är väl närmast en liten butik mitt i byn. Butiken är granne med ett slakteri i samma byggnad.

11.07 Vi har gått någon kilometer till. Peter bjöd några lokala killar lite av sin dryck, vi passerade en skola och har nu betalt och skrivit in oss på Mlilwane Wildlife Sanctuary. Nu gäller det. Området öppnades 1961. Här strövar snälla(?) gräsätare runt helt fritt. Vi kan ju tillägga att vi är de enda som promenerat hit. Övriga kommer i bil eller buss.

Äntligen framme! Roberth står vid entrén till parken Mlilwane.

Peter fångade en ståtlig impala på bild.

11.48 Vi sitter på en stock vid Rest Camp. Nu vilar vi upp oss lite. Här sitter turisterna och vilar under det att fåglarna sjunger. På vägen hit har vi sett gnuer och impala-antiloper. Vi har även sett inhägnade vårtsvin och strutsar. Här har vi även sett någon sorts antilop med ränder. Snart vandrar vi längre in i området. Det här är ett perfekt resmål om man vill se afrikanska djur. De är ganska tama men lever ändå vilt. Det gör att de är lätta att se och finns på en begränsad yta.

12.04 Nu ska vi få oss något till livs. Vi är på Hippo Haunt Restaurant. Vi är vid en liten damm. På andra sidan av den står en flodhäst.

Delikat lunch i form av gnukorv och kycklingspett.

Flodhästmamma med unge på väg ner i vattnet.

En populär flodhäst blev fotograferad.

13.01 Dagens lunch var sallad, strips, kyckling/grönsaksspett och gnukorv. Gnukorven hade en kraftig fyllnad. Vi blev mättade på maten. Runt omkring oss rör sig flodhästen med unge i vattnet och några vårtsvin och en struts uppe på land. När flodhästen kom upp på land och poserade vid en mur så blev den flitigt uppvaktad av fotograferande turister, även av oss.

Tre européer i Afrika.

Roberth och Christer iakttar en nyala-antilop.

Det dök upp randiga djur under vår promenad tillbaka.

14.31 Det verkar vara regn i luften. Vi har så sakta sökt oss tillbaka till parkens reception. Det har setts mer djur som zebror och ett annat antilop-djur, en bontebok eller blesbok. I fjärran hör vi musik från festivalen Bush Fire som de på turistinformationen pratade om igår.

15.22 Precis som vi kom ut på landsvägen så dök en minibuss upp. Nu åker vi med den mot Mbabane.

15.58 I flygande fläng åkte vi hem. Nu är vi åter i Mbabane. Roberth är iväg och surfar på internet och Christer gick just för att köpa godis eller något liknande för att tugga bort gnuköttet som fastnat mellan hans tänder.

Det var en härlig dag i Mlilwane.

17.03 Det gick inte så bra att surfa. Det gick lite bättre att driva ut gnuköttet. Det gick tyngre att handla färdkost. I den första butiken fick vi inte ta in ryggsäckarna. I den andra fick vi inte komma in alls. De höll på att stänga. I den tredje gick allt bra. När vi kom hem hittade vi en lapp om att vi fortfarande var skyldiga 5 rand. Där står också att jag förskottsbetalat 1000 rand. Jag har dock betalat 1050 rand och har papper på det. Detta får kluras ut.

19.09 Det är ingen klarhet kring pengarna. Just nu tittar vi på rugbymatchen mellan Springboks och All blacks eller med andra ord Sydafrika mot Nya Zeeland. 15.31 in i matchen leder All blacks med 10-6. Matchen spelas i Durban. Där ska vi vara om några dagar är det tänkt.

19.31 Jag har pratat med vår värdinna Patricia. Ekonomin är löst. Bankerna hade tagit mellanskillnaden och den där femman i skuld är avskriven. Vi har övergivit rugbyn och gått för att äta middag på The Mediterranean Restaurant.

20.51 Grabbarna åt roti och jag valde hamburgare. Vi är hemma igen. Jag slötittar på en film, vet ej vilken, Christer kollar fakta och fikar och Roberth ligger och läser. Min mobil har fortfarande ingen kontakt med landets telefonnät.

21.47 Timmen är slagen. Nu blir det till att dra täcket över sig och sova lite. Jag tror att filmen hette ”The Interpreter” eller ”Tolken” om man så vill. Jag såg i alla fall inte klart filmen. Vi har funderat på morgondagens resor. Ute faller regnet men här inne är det tyst och lugnt.

Kvällsunderhållning i form av rugby på sydafrikansk TV.