07.58 Det är sista måndagen på resan. Vi är kvar i vår bambustuga på Siquijor. Jag behövde ingen vänlig väckning. Jag vaknade av mig själv. Christer vaknade till för en timme sedan. Han konstaterade att det regnade och att vi inte ska ta något morgondopp. Då detta inte skulle göras fanns ingen anledning att ha väckning.

Regn och blåst när vi ville bada.

09.15 Igår afton bokade vi varsin mountainbike till 10.00. Håller detta väder i sig ser jag ingen mening i att cykla iväg. Hur fasen ska vi få tiden att gå idag? Om vädret, det som är alltså, fortsätter imorgon, går det någon båt då? Det är ösregn ute och som extra bonus blåser det riktigt ordentligt också.

09.58 Det blir till att plocka fram paraplyerna. Vi måste få oss något att äta. Fast frågan är den, fixar paraplyerna blåsten eller förvandlas de till parabolantenner?

11.16 Vi har fått oss frukost och även fått betala biljetter för båtfärden härifrån imorgon. Vi har valt att åka med båten som går 15.00. Vi har också fått dispens med cyklandet.

13.10 Det höll upp och solen tittade fram. Vi gick och hämtade cyklarna och stack iväg. Rätt snart fick Christer problem med sin cykel. Frambromsen låg på och det rasslade om vänstra pedalen. Han tog sig inte upp för den första knixen och när han ledde cykeln mötte han en man som tyckte att Christer borde trampa. Vi fortsatte en bit till innan vi gav upp hoppet och vände åter. Nu är vi tillbaka på resorten för cykelservice.

Peter på cykelutflykt.

Vi cyklade förbi en ko.

Christer någonstans på Siquijor.

14.07 Vi trampade iväg, susade bort till och igenom staden/byn San Juan. När vi nådde Coco Grove bytte vi riktning och cyklar. Nu är vi tillbaka i San Juan och vilar i den lilla stadens park med en naturlig pool.

Den naturliga poolen i San Juan. Hit kommer folk för att bada och borsta tänderna.

San Juan

Peter accelererar ut ur San Juan.

14.39 Vi är hemma igen och har betalat cykelhyran. Det var en intressant tripp med många glada bybor som vinkade åt oss när vi for fram genom byarna. Mina såriga knän skärrade upp en av tjejerna här på resorten. Hade jag kört ikull och skadat mig? Jag berättade hur det var, nämligen att jag fallit omkull i Dumaguete, och ett leende spreds över hennes ansikte. Nu närmast blir det bad, bad på en plats utan lerbotten och sjögräs. Vi ska till poolen.

Solen lät oss njuta en timme vid poolen.

16.25 Vi är tillbaka efter att ha solat och badat. Solen visade sig faktiskt en kort stund. Tyvärr verkar även dagboken ha fått doppa sig. Jag hade ställt den lilla ryggsäcken där det var blött. Nu är den nedre delen av dagboken fuktig. Det blir till att sätta den på torken.

21.05 Dagboken har torkat nog för att denna anteckning ska kunna göras. Under den senaste tiden har vi tagit det lugnt, gått och ätit Cordon Bleu, sett ett litet svart djur springa förbi, betalat, gått vår strandpromenad, sett ett nygrävt hål, (djuret?) (mullvad?) och är nu åter. Det lilla svarta djuret har också sprungit förbi vårt hus. Vad är det?

23.00 Vi har lyssnat på en religiös radioutsändning med en katolsk präst och en nunna i samspråk. Jämställdheten har inte nått långt i vissa kretsar här. Prästen förklarade att kvinnor måste förstå vad ett äktenskap innebär. Hon måste alltid lyda sin man som är hennes överhuvud precis som Jesus är mannens överhuvud. En kvinna måste alltid samråda med sin man om hur hon tar sig till marknaden för att köpa ingredienser till middagen. Ska hon gå? Ska hon åka tricycle? Sådana beslut får hon inte ta själv enligt prästen som också beklagade sig över att många moderna kvinnor höjer rösten mot sina män. Han nämnde också ett antal kvinnor i gamla testamentet som bra förebilder.

Tisdag 8 augusti

07.52 Det är mulet, det är vågor, det är inte badväder. Jag hoppas dock att det är OK väder för båten som ska ta oss tillbaka till Negros och Dumaguete.

10.21 Ännu en frukost är intagen, bananpannkakor är gott! Vi är strandsatta i restaurangen. Regnet öser ner och det blåser ordentligt. Vi hoppas att det tar slut innan vi ska åka.

Den sista frukosten på Coral Cay Resort.

12.16 Så var vi utcheckade igen. Nu sitter vi vid ett bord och väntar på en ost/skink- smörgås vardera. Till detta dricks mango- och calamansijuice. Under vår vistelse här har två namn figurerat på olika skyltar och dokument. De är Helen Grace A och David Gerdin. Är detta Gerdin som hemma i Sverige eller samma stavning med annat uttal. Vi har sett några svenska dekaler här. Är det Herr Gerdin som satt dit dom eller svenska turister?

13.22 Här sitter vi och hoppas på bättre väder. En bit ut från strandlinjen går en man, med vatten till midjan, och styr något framför sig. Det liknar en omvänd plog. Två stockar i 50-60° vinkel från varandra. Det verkar vara något nät emellan dem. Kanske någon slags enmanstrål.

Anti-Bush klistermärken och andra lämningar från tidigare besökare.

På väg mot Siquijor stad.

13.50 Vi färdas nu i resortens jeepney, den med hjorthorn och coola klistermärken. Vi färdas mot hamnen vid Siquijor stad. Därifrån går förhoppningsvis båten klockan 15.00.

14.14 Vi har satt oss under tak på terminalen. Här tittar vi och de andra här på TV. Det pågår någon sorts tävling. Det verkar vara någon sorts frågesport.

14.56 Vi kommer inte att komma iväg vid 15.00. Vi är redan på väg. Jag hoppas att denna färd går snabbare och smidigare. Det känns tryggare denna gång. Två nunnor åker med oss.

15.32 Det gungar och stampar. Vattnet sköljer upp över fönstrena på båda sidorna. Föröver syns Negros allt mer.

16.29 Båten gungar inte längre men det verkar fortfarande gunga innanför pannbenet. Vi lyckades i alla fall ta oss till Bethel Guest House här i Dumaguete. Vi bor på rum 412 och ska vila oss innan vi går ner och betalar för rummet. Innan vi kom hit såg vi till att köpa en biljett till Cebu City. Återfärd dit under morgondagen.

18.09 Det har blivit dags att lämna rummet för växling, rumsbetalning, inköp och inmundigande.

Vårt rum på Bethel Guest House.

18.47 Ja det blev i alla fall inköp. Christer frågade om "exchange dollars". Receptionissan, inte hon som checkade in oss, såg ut som ett frågetecken. US dollars provade vi att säga. Hon bara flackade med blicken och frågade en kollega. Javisst svarade kollegan och vi tog fram sedlarna. Bara 100-dollars sedlar! sa kollegan. Det blev ingen växling och följaktligen ingen rumsbetalning eller vykortsköp heller. Det känns konstigt. Tidigare erfarenheter har lärt mig att man inte ska ha med sig stora sedlar och här visar det sig inte stämma.

21.43 Vi gick ut igen och gick på "Why not" internetkafé. Där surfades det och vi fick även växla våra dollar. Kvällsturen avslutades åter igen på kinesiska restaurangen Chin Loong. I afton blev det sötsurt fläsk och biff med ampalaya (en besk grönsak).

23.12 Mitt i en konversation blev rummet kolsvart. Det var strömavbrott. Efter en halvminut blev det ljust igen. Generatorerna hade gått igång. Dock fanns det ingen el till TV:n. Ja, den är igång men det finns inga kanaler i sändning.

23.41 Ordinarie strömmen återvände och i 20-25 minuter var allt som det skulle. Nu är vi tillbaka med generatorström. Kanske lika bra att krypa till kojs?

Onsdag 9 augusti

09.10 Det verkar bli viss ljusning i Israel-Libanon konflikten genom ett libanesiskt förslag. Det är ingen ljusning här inne. Vi saknar fönster utåt. Dock ljusnar det om man som jag nyss gjort tänder lyset och slår på TV:n. Senare blir det frukost och annat.

10.22 Vi är tillbaka efter frukost. Under det att vi åt fick vi se fler exempel på sådant vi sett i andra städer här i landet. Det är kraftigt byggda/feta ljushyade herrar i medelåldern i sällskap med smala filippinskor i tjugoårsåldern. Är det rika män som hjälper unga kvinnor med sin utbildning? Idag iakttog vi en minst sagt kulmagad amerikan med urtvättad t-shirt och med en Bahamas-keps och stora glasögon från svunna tider. Han sällskapade med en filippinsk tjej som kunde varit hans barnbarn. Vem är mest tragisk, hon eller han? Efter frukosten gick vi till utkiksplatsen på vår våning för lite fotografering.

Dumaguetes trafik en regnig augustiförmiddag.

12.16 Utcheckade från hotellet. Under det att jag väntade på kvittot kände jag att någon tittade på mig. Jag vände mig till vänster och där stod en skallig man. Han sa ”Hello, nice to see you. How are you doing?” Jag gick igenom minnet, hade vi träffats tidigare? Jag kunde inte dra mig detta till minnes. Innan han tittade på mig hade han tittat länge på Christer. Vem är denna man?

13.20 Så var vi på plats på en båt. Detta blir, enligt planerna, den sista båtresan på denna rundresa. Vi sitter alldeles nära nödutgången. Dagens sluthamn är Cebu City och vi åker med Weesam Express via Tagbilaran.

Vår båt närmar sig hamnen. Snart avresa!

13.38 Precis efter avgång blev vi och andra passagerare informerade om att vi skulle resa bekvämare längre bak i båten och förflytta oss dit. Här på platserna 25A,B är det bättre benutrymme och säkert mindre gungigt.

15.29 Vi har stannat till i Tagbilaran för utbyte av passagerare. Undrar hur våra ryggsäckar på akterdäck klarar resan? Vågorna är högre än båten. Nu bär det av igen. Jag hoppas att nästa stopp blir Cebu City.

Höga vågor sköljer över vårt färdmedel.

16.27 Havet haver lugnat ner sig. Till babord/vänster syns land och en annan båt. Inom dryga timmen bör vi ha angjort Cebu City.

18.22 Efter en minibussresa för 500 peso är vi nu på ön Mactan, i staden Lapu Lapu City, på Days Hotel och i rum 507. Nu kluras kring hur mycket vi ska växla och var och vad vi ska äta.

18.52 Fantastiskt rum, en TV med över 70 kanaler, ett litet kylskåp, luftkonditionering, två breda sängar, ett badrum med rejäl dusch, dubbla rullar toalettpapper men bara en badhandduk. Dessutom två tvålar, en schampoflaska och ett dricksglas. Det enda som erbjuds utanför är något vi sett och haft förut, regn.

Incheckade på Days Hotel.

19.05 Vi har ringt vännen Roberth. Han är på en egen turné. Just nu är han i Budapest men ska resa vidare till Slovakien och Polen. Han hade sett Buda och var nu vid TV-huset.

20.24 Efter att vi växlat och bett om en handduk till har vi gått ut och över till Oh restaurant. Här har det beställts mat. Christer har beställt Bistek Tagalog och jag har valt Inasal Cebuano-kyckling.

21.44 Middagen är konsumerad, kommenterad och betald. Killen som tog betalt var mer än lovligt fjollig. Trenden från Malaysia med feminina manliga servitörer håller i sig. Detta exemplar hette Rainer. Nu har vi återvänt till rummet. Här såg jag först inte någon ny handduk och härsknade till. När så Christer tittade efter så fanns den där. Var det så att jag förväntade mig att den inte skulle vara där och därför inte såg den?

Torsdag 10 augusti

05.55 Jag har till slut kämpat mig ur sömnens garn och in i duschen. Nu sitter jag på sängkanten och torkar till. Därpå ska kläderna på, torson och övriga delar till frukost innan vi slutligen körs till flyget. Flygplatsen är bara ett stenkast bort och det var anledningen till detta hotellval.

06.40 Vi är tillbaka från frukost. Jag passade på att ta min kanske sista longganisa. Fjollan från i går kväll var kvar. Nu lyssnas/tittas på BBC Sports och slutpackas.

07.05 Utcheckade och utskjutsade. Nu sitter vi på Cebu Pacifics kontor för att konvertera vår e-biljett till en pappersbiljett. Efter det blir det incheckning.

07.30 Biljett ordnad, packning incheckad och vi har klarat oss förbi säkerhetskontrollen. Nu väntar vi på att få gå ombord flight 5J562 via gate G05.

Alla vi som vill till Manila.

08.01 Sedan ett tag har vi suttit vid gaten och väntat på att få ombordstiga. Varje gång det rasslar till i högtalarsystemet spetsar jag öronen. Gäller meddelandet mig, Christer eller oss båda?

09.49 Under flighten bjöds vi på iste, erbjöds att delta i en liten frågesport och spanade efter vulkanen Mayon som håller på att få ett utbrott. Det är dock för svårt att se skillnad på moln och vulkanrök. Nu har vi landat i Manila, närmare bestämt på flygplatsen Ninoy Aquinos inrikesdel.

10.06 Det fortsätter bra. Vi klev ur planet, möttes av solsken, gick in på terminalen, hämtade ”skåpen”, fixade taxi och rullar nu mot det bokade bygget.

10.52 Taxiresan gick bara bra. Jag tyckte att jag såg en skylt där det stod "godis love" men förstod snart att det stått "God is love". Vi kom smidigt fram till Bayview Park Hotel. Här bor vi i rum 711. Det är faktiskt samma rumsnummer som vi hade i Kuala Lumpur. Närmast ska vi bekanta oss med vad rummet, hotellet och omgivningen har att erbjuda. Det vi vet nu är att rummet har, vattenkokare, fem handdukar och en konstig lukt. Den påminner både om färg och om djurmat. Hotellet erbjuder frukost och omgivningen erbjuder USA:s ambassad på andra sidan gatan.

Christer ser lite ledsen ut trots den goda hamburgaren.

En metodistkyrka i Ermita, Manila.

12.41 Det är dags för lunch. Vi har gått runt kvarteret här i stadsdelen Ermita. Vi sitter just nu på Wendy’s Hamburgers.

14.00 Vi är hemma på rummet igen, hemma i färglukten igen. Ute på stan har vi träffat och sett olika filurer. En man hälsade glatt på Christer och frågade om han kom ihåg honom. Han hävdade att Christer åkt med mannens hästskjuts tidigare. Vi såg två herrar som stod stilla och långsamt snurrade runt med varsin käpp i handen. Dessutom har vi erbjudits, hästskjuts, taxi samt möjligheten att köpa diverse ting bland annat hologrambilder. En viss tid spenderades i Rizalparken där det finns olika monument. Bland annat ett för 100 år av frihet.

Rizal Park

16.22 Vi gick, nja snarare åkte hiss upp, till översta våningen. Utsikten gick inte av för hackor men rutorna var tonade eventuellt försedda med spegelfilm på utsidan och det gick inte bra att ta kort. Nu är vi på markplanet igen. Vi har satt oss på ännu ett Starbucks. Detta ligger granne med hotellet.

17.34 Här gav vi oss iväg för att ta mera kort. När vi nästan givit upp hoppet att korsa gatan kom en trafikpolis och stoppade trafiken. Vi strosade längs strandpromenaden. Här fick vi veta att borgmästaren fyller år. Det gick lättare att korsa gatan på återvägen. Innan hemkomst tittade vi in på 7 Eleven. Alla som kom in i butiken hälsades av personalen. När de gick hälsades de välkomna åter. Det var mycket folk och mycket hälsande, nästan som med Bruneis sultan. På vägen därifrån fick jag en lapp från Ann Camia Spa and Salon. De erbjuder olika massage bland annat Swedish Combination. Vad i hela fridens dagar är detta?

Manila Baywalk

20.00 Det är dags för sista middagen här på Filippinerna. Vi har sökt oss till Fong Ling Restaurant, en kinesisk restaurang med ett akvarium med stora fiskar. Just som vi satt oss serverades te. När dricksglasen för ölen kom var de fulla med is.

20.40 Vi är hemma igen. Det blev lagom med mat till oss båda. Färglukten vill inte lämna oss. Det känns lite synd på ett annars trevligt rum.

23.19 Dags att gå och lägga sig. Detta för den 43:e och näst sista gången på utländska mark för denna gång. Det har gått fort nu på slutet.

Utsikt från vårt hotellrum på Bayview Park Hotel.