08.40 Det finns sängar man sover gott i. I denna är det inte så. Man sover ännu bättre. Sömnen har varit rent himmelsk. Ute skiner solen på folk och fä och snart även på oss. Dags att se mer av Tagbilaran som enligt uppgift ska vara en av de städer i landet med mest förorenad luft. Orsaken är de tusentals tricycles som cirkulerar runt staden dygnet runt.

Lågprisbutik mittemot vårt hotell i Tagbilaran.

11.11 Vi har varit ut på stan och köpt vykort. Nu är vi på turistinformationen och bokar en tripp för morgondagen. Den innefattar lite av varje, helt enkelt en rundtur runt ön Bohol.

11.37 Rundtrippen är bokad. Vi har även fått info om färjor och stränder. Nu ska vi skriva vykort innan vi åker och badar.

Tagbilaran med och utan smog.

12.55 Vi bokade transport via receptionen och är nu i en taxi på väg mot Alona Beach på grannön Panglao. Det är dags för ett litet dopp igen. Det är bara en kort bro över till denna ö så den känns mer som en halvö.

13.42 Taxichauffören fick 400 peso (ca 60kr) för resan, vi har postat vykorten och nu har vi satt oss ner för att luncha på hotellrestaurangen Alona Kew. Så snart vi fått vår mat och uppätit den bär det av till stranden. Det vi sett hittills i strandväg i detta område har varit klent. En liten bit sand och gott om båtar i vattnet. Men vi är ju i alla fall på en ny ö. För första gången på ett tag börjar det åter igen vara gott om amerikaner, européer och australiensare, kort och gott bleka människor. Här bor de i diverse hotell och dykcentra.

Christer äter sötsurt fläsk på Alona Kew.

14.39 Vi är på plats under palmer. Det är doppdags inom kort. Jag fick just ett erbjudande om massage. Blickar man ut över havet kan man se olika öar. De vi har identifierat är Camiguin, Siquijor, Cebu och Pamilacan. Camiguin är en avlägsen silhuett, Cebu visar upp sin sydspets men vår kommande destination Siquijor syns klart och tydligt.

Alona Beach, Panglao.

Man kan ha sämre utsikt när man ligger på rygg och vilar.

Ön Siquijor syns vid horisonten.

15.22 Alldeles nyss passerade en glassvagn. En man drog en stor kylbag på hjul. Från ekipaget kunde man höra en liten melodi. Melodin överröstades dock mestadels av vågskvalpet.

17.38 Vi har varit ute på internet och preliminärbokat kommande boenden. Nu väntar vi på en taxi tillbaka till hotellet. Jag undrar vad han tar för pris? Chauffören ska tydligen vara både billig och snäll, det sa tjejen på turistinfon.

18.24 Han ville ha 450 pesos vår chaufför. Nu ska de fasta partiklarna på huden avlägsnas med vattenhjälp. Vi är alltså tillbaka på Wregent Plaza.

Vacker inredning på Wregent Plaza.

21.10 Vi är tillbaka på rummet efter middagen här på hotellet. Jag beställde bläckfisk och Christer valde friterade nötköttbitar. Min bläckfisk var slut så jag valde heta och kryddiga räkor istället. De ankom och var verkligen heta och kryddiga. En kopp kaffe på maten satt bara fint. Nu ska vi klura lite över morgondagen. Vad kommer att ske? Vad kommer vi att se? Vad kommer det att ge? Kommer vi med? Eller försover vi oss?

Torsdag 3 augusti

07.24 OK, första hindret avklarat. Vi har vaknat. Nu närmast ska jag se till att få mig en dusch. Därpå torde följa frukost.

08.39 Det första målet idag är intaget. Om tjugo minuter bär det av mot första målet på den bokade rundturen. Det ska bli spännande att åka runt och se mer av öns sevärdheter. Det finns en del att se men vad det blir minns vi inte exakt. Broschyren glömdes på turistinformationen dessvärre.

08.52 Varför blir man så rastlös när man väntar på något? Är det för att man inte kan påverka det hela? Är det det faktum att man inte har full koll som gör en mera alert? Vi har hur som helst flyttat ner till receptionssofforna. Vi är ännu osäkra på vilken tid som gäller här. Klockan i receptionen är tio minuter före vår tid. Jag tycker dock att jag tidigare sett klockor här på ön som visar samma tid som våra.

09.08 Antingen så gäller en tredje tidszon för vår skjuts eller så är den sen. Utanför hotellet passerar otaliga tricycles och några skåpbilar.

09.46 Tjejen i receptionen har ringt och kollat med turistinformationen. Vi har fått en tid, vi vet dock inte om den gällt hela tiden eller är något nytt. Hur som helst, transporten kommer klockan 10.00. Vårt, det lokala eller någon annans 10.00 återstår att se. Nu bärs en TV in på hotellet. Den ska vi få. Ja inte personligen. Den vi har på rummet ska bytas ut. Vi ser nú fram mot färg-TV på alla kanaler i fortsättningen.

10.11 Den som väntar på något gott väntar idag 80 minuter. Vi är på väg. Christer, jag och han som kör. Det är alltså bara vi två och en chaufför som utgör denna rundtur. Vi åker i en bil som troligen är hans egen privata.

Blood Compact Site utanför Tagbilaran.

Utsikt mot ön Pamilacan.

10.25 Vi har just gjort det första stoppet. Vi är vid Blood Compact Site. Det är ett minnesmärke över pakten mellan Bohols och Spaniens folk 1565. De personer som avbildats är spanjoren Miguel Lopez de Legazpi och den lokala förmågan Rajah Sikatuna. Närmast på tur är en kyrka.

Korallkyrkan i Baclayon. Med på bilden finns även vår bil med chaufför.

10.49 Jag sitter på en stenbänk i Baclayankyrkan. Den är från 1727 och byggd i korallsten. Altartavlan är klart mäktig. Kyrkfönstrena har olika färger. Hela kyrkan utstrålar lugn, ro och harmoni. Toalettdelen finns i en separat byggnad. Den är modern och klinisk ren. En man med munskydd sitter utanför och tar betalt och delar ut biljetter. Detta är andra gången under våra luffar som vi får en toalettbiljett. Senast var i Slovenien (2/8 2000).

Storögda små djur i Loboc.

11.05. Vår färd har nu tagit oss till ett nytt ställe, Loboc. Här ska vi hälsa på öns spökdjur. Vi tror att sopökdjur är det korrekta namnet på svenska. Tarsier heter de på engelska. De är nästan blinda dagtid så de får inte fotograferas med blixt. Då blir de skrämda.

11.23 Efter det att vi hälsat på de coola spökdjuren, de är små, storögda apor, bär det nu av uppströms Lobocfloden. En kille i tonåren kör båten och guidar oss om allt möjligt som vi ser längs floden. Just nu har vi ett kort stopp där ett av flodens biflöden rinner upp. Vi färdas i en utomriggare. Vi betalade 500 peso för denna utflykt. Vår chaufför väntar på oss vid en lunchrestaurang nedströms.

Tontonan Falls.

Två turister i fåniga flytvästar.

Vi mötte en restaurang på floden.

11.37 Vi har precis varit och vänt vid Tontonan Falls, några små men klart mäktiga fall. En spindel föll just från ovan, promenerade precis på Christers ben och försvann ner i båten. Om den var harmlös eller farlig får vi aldrig veta.

12.02 Vi passerade några nipapalmer. Dessa används då man bygger hus här. Vi har även mött en båt med tre personer och en hund. De hade fångat en monitorödla som de glatt visade upp för oss. Tidigare mötte vi ett antal flytande restauranger som stävade uppströms.

Längs Loboc River.

12.19 Vi har nått flodmynningen och mött några segelförsedda utomriggare. Det lokala namnet på utomriggare är bangka. Vår guide har också visat oss några grottor där japanska soldater gömde sig under andra världskriget. Vi fick också titta på en gammal sjunken japansk båt som syntes genom vattnet.

13.10 Vi avnjuter just nu en delikat buffélunch. Vi äter ris, grönsaker, kyckling Adobo, grillspett, krabba och fisk. Matplatsen är Loboc River View Restaurant.

Peter har hunnit fram till efterrätterna på Loboc River View Restaurant.

13.41 På vår väg mot nästa stopp i Carmen åker vi igenom mahognyskogen i Bilar. Skogen är "manmade", planterad av människor (inte helt oväntat). Vägen slingrar sig uppåt. I slänterna här och längs Loboc River så finns våra storögda vänner i vilt tillstånd.

13.48 Just nu bilar vi igenom Bilar.

Christer laddar för de 214 trappstegen.

14.14 Vi nådde Carmen och har tagit oss till det som kanske är Filippinernas största turistattraktion. Vi har travat de 214 trappstegen upp till toppen av utkiksplatsen här. Omkring oss har vi de berömda Chokladkullarna (Chocolate Hills). Vissa säger att de liknar mullvadshögar, andra tycker de liknar kvinnobröst. Själv vet jag inte riktigt. Fantastiskt är det hur som helst. Kanske kan de liknas med otaliga snöhögar, sandhögar eller trevande sandslottsförsök. Bedöm själva!

Chocolate Hills

Peter dokumenterar nya intryck.

Utsikt mot landsbygden nära Carmen.

15.29 Innan vi lämnade Chocolate Hills kände vi oss tvungna att köpa ett sista vykort, denna gång till vår gamle vän Tobias. Varför? Ja man kan inte glömma honom en sån här dag. Han är från Gotland som består av kalk precis som Chocolate Hills. Vi är dessutom i Carmen som även är namnet på hans före detta flickvän. Under vår färd hemöver körde vi just om en jeepney med lika mycket folk på utsidan som på insidan.

16.00 Rundturen är slut och den gick på 2300 peso (ca 360 kr) för oss båda tillsammans, klart prisvärt för en heldag. Nu är vi på plats på hotellserveringen. Vi har beställt kaffe och smörgåsar.

Katedralen i Tagbilaran.

17.13 Hemma igen efter att ha försökt köpa färjebiljett. Det blev utan framgång. Den köps istället på plats under morgondagen. Vi ska till Dumaguete men försäljerskan hade bara biljetter till Cebu City. Vi var även på posten och slutligen köptes bröd under det att vi försökte bli av med några tiggande barn. Vi hade alltid några i släptåg under hemvägen. Varför jagar de aldrig lokalbefolkningen, inte ens de välbärgade? Har de lärt sig att västerlänningar alltid har och ger pengar? Vår nya TV har färg på alla kanalerna. Jippi!

20.50 Ännu ett Jollibee är besökt. Ännu en Champ är uppäten. Beställningen togs upp av en tjej vars namn skickade rysningar nerför våra ryggrader, Dorina. Hon var inte ens i närheten av sin namne som vi träffade i Bukarest 2002 (22/7). Dagens Dorina tackade Christer för att han lämnade jämna pengar.

21.44 Vilken fantastisk dag! Den må ha startat tveksamt men sen drog det igång i precis lagom tempo. Vad fridfullt det var på floden och vid kullarna.

Fredag 4 augusti

08.46 Från TV:n strömmar nyheter, från luftkonditioneringen strömmar kall luft och från oss strömmar energi att resa vidare. Ja, ska jag vara ärlig så är vi väl inte så energifyllda.

10.00 Vi var långt ifrån ensamma vid frukosten. Det hela drog ut på tiden och nu ska vi rafsa ihop allt vi äger, ja i alla fall allt som är med på resan.

10.41 En rask promenad tog oss till färjeterminalen, långt ut på en pir. Här blev det säkerhetskontroll, biljettköp, uppskrivning av namn på listan och nu sitter vi i väntrummet och lyssnar på tre blinda killar som sjunger och spelar 60-tals hits. Dessutom har packningen försetts med klisterlappar och vi har fått en lapp var för att bekräfta att det som är vårt verkligen är det.

11.14 Vi har kastat loss. Destinationen är Dumaguete på ön Negros. Vi reser med Weesam Express. På båtens TV läses just nu "Fader Vår" upp. Nu följer säkerhetsinformation.

12.38 Efter en färd på öppet hav har vi nu en ö på styrbords sida. Vi saktar ner och verkar vara på väg att lägga till. Vi är framme vid hamnen i Dumaguete. Personalen tackar oss över högtalarna för att vi gjort dem till en del av vår dag.

13.15 Vistelsen i staden kunde ha börjat bättre för min del. När vi klivit av båten fick vi kryssa förbi tricycleförare. Väl utanför hamnområdet steg jag snabbt åt sidan för att undvika vad jag trodde var ännu ett erbjudande. Där jag trodde det var en trottoar var det en urgröpning i denna. Detta resulterade i att jag tappade balansen och damp i backen som ett ton tegel. Båda knäna skrubbade och underbenen nedskitade. Jag steg upp igen och vi tågade iväg mot det uttänkta boendet. Det var fullt på La Residencia Al Mar. De tipsade dock oss om World View Pension Plaza. Vi gick dit och bor nu i rum 306. Här har jag tvättat mina sårade ben.

Lunch i Dumaguete.

15.09 Vi har nu ett trevligt rum, TV med många kanaler, några med konstiga färger och en luftkonditionering som för tankarna till en adventskalender, man måste öppna en lucka för att reglera den. Dock saknar rummet mat. För att få detta har vi sökt oss till Mc Neloy´s La Caviteňa. Här ska vi unna oss var sin ostburgare. Utanför passerade nu en man med ett Sverigemärke på tröjan. Det är internationellt här. Universitetet Silliman ligger strax intill.

16.31 Vi har återvänt till rummet. På stan har vi vandrat längs strandpromenaden, sett en kyrka och handlat på snabbköpet Fortune Mart.

Strandpromenaden i Dumaguete.

Klocktornet i Dumaguete centrum.

19.00 Vi har satt oss på ännu ett internetcafé. Denna gång är det Netopia Internetcafé som gäller. Innan vi gick ut såg vi på ett program där en man hävdade att det fanns ett samband mellan abort och bröstcancer. Detta är något vi har svårt att tro på. Det ska tilläggas att det var katolska kyrkans tv-kanal som basunerade ut detta budskap.

Perdices Street, Dumaguete

20.07 Vi har nu sökt oss till kinarestaurangen Chin Loong. Vi är lätt hungriga och det ska sitta bra med mat.

21.03 Hemma, dock inte med halmen, vi fann ingen, men väl mätta och glada. Christer valde en nudelrätt och jag valde en blandning av flera olika rätter. Det mest exotiska var svalbosoppan. Det var hett och jättegott. Nu ska vi fundera kring namnet på stället runt morgondagens sängar. Det svider i mina skrubbsår men jag är glad att inget allvarligare skedde.

Lördag 5 augusti

09.27 Här har de vanliga rutinerna utförts. Vi har vaknat, duschat och kollar senaste nytt på TV. Nu funderas kring vad som ingår i frukosten.

10.14 Det blev inget utöver det vanliga i frukostväg, ris, corned beef/longganisa, kaffe och banan.

11.47 Här funderas om vi ska slå oss ner i kaféet för kaffe och tidsihjälslagning innan vi går till hamnen. Jag vill helst inte ha något knäfallande igen. Vi ska lämna denna ö och söka oss vidare till grannön Siquijor, en idyll på många sätt och vis utifrån vad vi läst oss till.

12.07 Inne här på kaféet har det beställts apelsinjuice och skinksmörgåsar. Ute ösregnar det. Vi hoppas att det håller upp innan måltiden är över.

Tänk om vi fått åka med

12.47 Det blir ingen resa vid 13.30. Det är tyvärr fullbokat till Siquijor town eller Siquijor Siquijor som orten något tjatigt kallas. Det blev till att köpa biljetter till 16.30-båten. Det enda positiva är att regnet har lugnat ner sig.

13.29 Nu lägger den ut, båten vi inte åker med. Vi vill den inget ont. Den ska ju tillbaka hit och skjutsa oss om tre timmar. Vi sitter vid strandpromenaden och tittar på vattnet, båtar och folk som passerar.

14.12 Vi gick ifrån vår rastplats för att slippa bli inritade på stadskartan men även för att slippa de försäljare som envist försökte sälja pärlor, klockor, solglasögon, superlim, porrfilmer och potensmedel. Numera sitter vi på gårdagens lunchställe. Vi väntar på öl och nudlar.

"Crispy noodles" och annat gott till lunch.

Delta Fast Ferrys färjeterminal i Dumaguete

15.31 Vi är äntligen på färjeterminalen. Den är flytande och känns som en flotte med ett hus på. Det var bra mat på restaurangen fast kaffet vi beställde var svagt. Christers "crispy noodles" blev snabbt mjuka som vanliga nudlar när de kom i kontakt med den varma såsen. Nu återstår en timme innan avgång.

16.12 På plats på platserna 13A,B. Vi reser med färjebolaget Delta Fast Ferries. Jag hoppas att resan går bra och att det går smidigt att ordna rum.

16.53 Vi rullar fram i sakta mak. Det verkar som om motorerna går på i bästa fall halvfart. Det är kvavt i utrymmet och personalen tittar ut genom den öppna dörren samt eventuellt ner i maskinrummet. Nu gungar det mera och knakar.

17.20 Är det jag som inbillar mig eller åker vi fram och tillbaka? Det verkar som om vi först åker åt höger för att sedan glida tillbaka åt vänster. Det är minst sagt höga vågor också. När kommer vi att nå land egentligen?

18.01 Rejält försenade så har vi kommit iland på Siquijor och fått skjuts med en multicab. Vi sitter på flaket med en stålställning runt. Vi pratar med Cesar som ger information om ön och berättar om en släkting i Sverige. Han talade även om för oss att vår båts ena motor var trasig. Det var alltså så att vi for hit och dit på havet. Chauffören fyller på med bensin under det att han kör. Han håller bensinflaskan i höger hand och bensinen rinner ner via en slang alldeles vid förarplatsen.

Peter nyincheckad i vår bungalow.

18.54 Vi är incheckade på Coral Cay Resort. Vi är boendes i rum 6B. Ja rum och rum, det är vänstra halvan av en bungalow på stranden. På stranden vajar några palmer. Det blev olika bud kring priset, först fullt pris, sedan 20 % rabatt och slutligen 10 % rabatt. Vi har fått en meny och ska snart beställa av den unga damen som checkade in oss. Det blir kaliforniska hamburgare med en öl till. Vi har ingen TV på rummet.

Christer slappnar av i kvällsmörkret.

20.59 Det har ätits middag och vandrats längs stranden. Här är verkligen harmoniskt.

22.35 Här ligger vi och pratar om gamla och aktuella elever. Plötsligt reste jag mig, låste upp dörren och försäkrade mig om att palmstranden var kvar. Det är lätt att glömma var man är.

Våra väggar är gjorda av nipa-palmens blad.

Söndag 6 augusti

08.15 Jag har precis satt mig på vår veranda. Vinden blåser genom mitt hår. Framför mig är det 5-6 meter sandstrand med palmer på. Där stranden slutar rullar vågorna in.

10.42 Vi lämnade vår stuga och gick och åt frukost. Det gällde att hålla i tygtabletten så att den inte blåste bort. Till frukost blev det bananpannkaka, kaffe och rostat bröd. Därpå följde strandvandring. Havet har börjat dra sig tillbaka.

Vår vackra utsikt från verandan.

Peter står i givakt vid vår tillfälliga bostad.

12.24 Vi har fått växla pengar och ska snart växla element. Havet här kommer vi.

13.32 Det var absolut inget fel på havet. Havsbottnen däremot var en besvikelse. Direkt efter att man lämnat sandstranden tog leran vid och en bit ut vajar sjögräs. Men vi fick doppa oss i alla fall. Tyvärr var det mer lera än havsvatten vi doppade oss i. Stranden är mer vacker än badvänlig.

Stranden på Coral Cay Resort

Ebb

14.35 Vattnet drar sig tillbaka alltmer. Sjögräset som var under ytan nu man ovan den ser.

17.12 Än har inte havet vänt åter. Vi har dock vänt åter efter en vandring i byn Solangon här intill. Innan vi lämnade området såg vi ställets jeepney med en hjortkrona längst fram. Invändigt hade den diverse coola klistermärken. ”Save the environment, plant a Bush back in Texas.” ”Somewhere in Texas there is a village missing its idiot.” Då vi senare skulle köpa Coca Cola i bykiosken så erbjöds vi först röd och grön Coca Cola, ja det var nog bensin. Vi valde den gamla klassiska färgen och smaken.

Christer vid vägkanten i Solangon.

Landsvägen i Solangon, Siquijor.

19.05 Havet har börjat krypa närmare. Vi ska inte krypa men väl gå, och äta.

20.15 Under måltiden såg vi tre andra gäster. Dessa tre såg vi även vid gårdagens måltid och två av dem siktades vid frukost. De verkar vara två tyskar och en filippinska som det verkar. Efter middagen följde vi vattenlinjen bort mot grannresorten. Nu ska här drickas Cola och ätas banankaka. Det måste enligt stugreglerna göras på verandan. Äter man mat inne i huset kan det komma pest. Vi tror att det med det avses ohyra. Hittills har ohyran begränsat sig till myror som kommer upp genom avloppet i tvättstället. Här sitter vi med effektivt myggmedel men i detta land har det mest varit myror som stört oss. Myror sprider inte malaria så det är bra.

22.45 Här provas det ut en användbar ringsignal, någon som väcker oss vänligt. Det är ju semester trots allt.

Coral Cays egen jeepney med kultstatus.