09.24 Vi är kvar i Cusco, Peru och kvar på Hostal Qosqo (http://www.qosqohostal.com). Jag har idag hoppat över alla detaljer gällande vårt uppvaknande och morgonmål. Det är ju något som har hänt och faktiskt händer varje dag. Det som gäller nu för oss är en heldag här i storstaden och turiststaden Cusco. Vi såg ju en del från bussen igår men nu ska mer upptäckas och upplevas. Ute spelas det för fullt på trummor.

10.04 En kort men ack så dramatisk händelse har fått ett lyckligt slut. Min tandborste var för en stund spårlöst försvunnen. Det visade sig att den ramlat ner från bordet och hamnat bakom gardinen. Det trummas och pratas vidare därute på gatan eller är det från torget? Om det är ett sådant här ståhej en vanlig fredag hur ska det inte då vara på tisdag då det är Perus nationaldag. Snart är det dags för oss att göra något vettigt av den här dagen.

10.17 Vi har bytt inomhus till utomhus och konstaterat att det är fullt pådrag ute på stan. Det är orkestrar, barn och vuxna i uniform och det trummas och skanderas. Det här är väl uppvärmningen till nationaldagsfirandet, fiestas patrias, som når sin höjdpunkt efter helgen.

10.40 Nu har vi promenerat och klockat gångtiden till Puente Grau, den plats där minibussarna mot Ollantaytambo avgår. Det är bra att veta väg och gångtid imorgon då det är skarpt läge. Vi måste ta oss till Ollantaytambo i tid till vårt tåg mot Machu Picchu avgår. Det var lätt att hitta och inte alltför långt. Är vi bara morgonpigga imorgon ska det inte vara någon fara.

Uppklädda människor laddade för firande mötte oss denna morgon.

Qorikancha, en gång i tiden ett inkatempel.

Välbyggda murar vid det gamla tempelområdet Qorikancha.

Iglesia de Santo Domingo

11.01 Det har blivit dags för oss att ta en välbehövlig bänkrast i skuggan. Vi sitter utanför ett hotell i en minimal park. Tidigare har vi varit vid Qorikancha, det rikaste templet i Inkaimperiet, helt täckt av guld när det begav sig. Det var även ett observatorium där prästerna studerade himlen. Det var dock inträde för att gå in dit samt film- och fotoförbud. Vi sa tack men nej tack. Vi vill ju dokumentera, inte bara med ord utan även med foton och filmer. Dessutom har vi mycket annat att hinna med. Utanför går gatan Calle Awaqpinta. Längs med den ligger stenblock perfekt staplade och bildar en solid vägg. Det säljs och erbjuds en hel del runt turistmålen och längs med gatorna. En försäljerska hade med sig två killingar. Båda hade en liten blomsterkrans på huvudet.

11.21 Vi gick vidare och följde den smala gatan Calle Loreto med väggar av samma sort som längs Awaqpinta. Längs med den skulle även ett Starbucks finnas, i alla fall enligt våra efterforskningar på internet. Det är dock knökfullt med folk i slutet av gatan. Vi har tittat in på en innergård där olika hantverkare och souvenirförsäljare håller till och där sett lamor, alpackor och försäljare. Härnäst har vi för avsikt att göra en kringgående rörelse. Vi ska prova att nå Starbucks från ett annat håll.

11.49 På det stora torget, Plaza de Armas var det folksamlingar i kubik, välklädda människor och blås- och trumorkestrar. Starbucks då? Jo, vi fann det. Det nåddes via en innergård och en trappa upp till andra våningsplanet. Detta är det fjärde Starbucksstoppet i Peru. Få länder matchar detta. Jag är dock mest imponerad av väggarna längs Calle Loreto. Stenarna är lagda med exakt precision.

12.03 Starbucks är som alltid en skön oas, en plats att varva ner med kaffe i mjuka fåtöljer. Fler tänker som vi. Det är många utlänningar här. Peruanerna som kommer hit består mest av tonåringar som hämtar en take away-kopp med någon dryck och sedan går de härifrån lika snabbt.

Calle Loreto, en mysig gata mellan gamla inkamurar.

Tar man fram några lamor så kommer alltid turisterna.

Här säljs det ponchos.

Nationaldagsfirandet har påbörjats i Cusco.

Till sist lokaliserades Starbucks.

12.37 Efter en lugn stund och gott kaffe är det så dags att se mer av Cusco. Musikerna fortsätter att spela ute på gator och torg.

13.10 Vi gick och växlade de amerikanska dollar vi hade kvar till peruanska soles. Jag var inne på två olika växlingskontor längs Avenida El Sol. Damen på det första kontoret gillade inte att mina dollar var lite trasiga och fläckiga. Nästa ställe var mer förstående. Nu ska vi besöka stadsdelen San Blas, känt som ett tillhåll för konstnärliga typer.

13.32 Efter växlandet har vi gått längs några trånga, smala, branta gator där vi mötte människor, bilar och några lamor. Nu sitter vi vid torget Plaza de San Blas. Här har jag köpt 8 frimärken á 6,50 sol. Damen slog på miniräknaren och sa att hon ville ha 73 soles. Då jag slog in summan blev det 52 soles. Vi enades om den summan.

13.48 Vi har bänkplacerat oss här på torget och iakttar hantverkare, försäljare och turister. Här finns också en fontän som ska föreställa ett vattenfall. Tyvärr har vädret blivit lite sämre med duggregn i luften. Vi siktar närmast på att hitta någon form av lunch. Förhoppningsvis kan vi hitta ett lämpligt ställe under vandringen tillbaka till torget.

14.18 Det har blivit dags för en sandwichlunch på El Café Mama Oli. Vi är på torget Plazoleta Nazarenas, ungefär halvvägs på vår vandring tillbaka till Plaza de Armas.

Promenad genom San Blas.

Intressanta t-shirts till salu.

Vi blickar tillbaka mot centrum.

Christer släpper förbi några lamor.

Souvenirerna tillverkas på plats.

Souvenirförsäljning på Plaza de San Blas.

15.06 Under lunchen undrade vi var alla nordiska medborgare var. Vi hade sett många turister från olika länder i Europa under resan men just från Norden har det varit ytterst få. Som svar på tal började det pratas norska bakom oss. Nu är vi åter tillbaka på Plaza de Armas. Orkestrarna och en stor del av människorna har försvunnit. Torget är stort, vackert och mäktigt. Det är vackert inramat av bergen. Det var här som stadens grundare förde ner en guldstav i marken. Solguden hade sagt till inkan att han skulle grunda en stad runt den plats där detta var möjligt. Perus och Inkarikets flagga vajar tillsammans här på torget.

15.28 Vi sitter på en bänk här på Plaza de Armas och njuter av tillvaron. Här vid torget finns två fantastiska kyrkor att beundra och fotografera. Dels är det Cuscos katedral som är byggds av stenar från gamla inkabyggnader. Den började byggas 1559. Här finns också Iglesia de La Compañia de Jesús, uppförd ovanpå den siste inkan Huayna Cápacs palats. Den kyrkan är byggd av jesuiter. Här på torget har jag också köpt en mössa av en förbipasserande kille.

15.54 Vi gick lite till kring torget. Vi såg Sverigegatan, Calle Suecia, och på väg till Plaza San Francisco bortanför där vi bor erbjöds vi resor med rundtursbuss, massage, solglasögon och tjejer för att nämna några av alla saker. Nu är vi i alla fall hemma i vårt rum igen efter en effektiv och spännande dag.

19.11 Effektiva och alerta har vi inte varit sedan sist. Vi har vilat, pratat, filosoferat, planerat och annat här i vårt rum. Nu har vi börjat bli hungriga och har för avsikt att hitta en restaurang som erbjuder middag. Dags att gå ut.

Dessa två flaggor syns överallt i Cusco, Perus flagga och inkaflaggan.

Plaza de Armas, Cusco.

Pachakutiq, den inka som lät bygga Machu Picchu.

La Catedral, Cusco.

Det senaste skvallret avhandlas.

19.35 Sumaqcha heter den restaurang som ikväll ska mätta våra magar och fukta vårt strupar. Restaurangen ligger längs Calle Suecia, Sverigegatan. Här inne i restaurangen är allt mycket lugnt och fridfullt.

20.47 Det var en god middag och dessutom erbjöds vi WiFi-uppkoppling. Jag testade även ett glas peruanskt vin. Nu är jag mer drickare än kännare då det gäller vin men jag tyckte det var gott. Nu är vi hemma i vårt rum och ska packa våra lillemän, våra små ryggsäckar. De ska packas med det vi behöver de närmaste dagarna. Vi kan/får inte ta med de stora ryggsäckarna dit vi ska. De släpps inte ombord på tågen pga utrymmesbrist. Packningen ska vi istället lämna här på boendet tills vidare.

22.08 Nu är förhoppningsvis allt vi ska ha med oss till vårt Machu Picchu-äventyr med. Skulle vi ha glömt något vi behöver så har vi ju pengar med oss i alla fall. Det blir en tidig morgon imorgon. Det har blivit dags att förbereda oss för sömn.

Iglesia de La Compañia de Jesús, Cusco.

Portal vid Plaza San Francisco.

Christer äter middag hos Sumaqcha.

Lördag 25 juli

05.56 Ibland måste man vara uppe tidigt för att klara av det man förutsatt sig att göra. Detta är en sådan morgon. Men slutresultatet av det hela ser vi först imorgon.

06.40 Jag hade inte hörseln och huvudet med mig under frukosten. Dessutom missade jag det Christer sa. Jag hoppas att min förvirring inte fortsätter under resten av dagen. Vid frukostbuffén erbjuds koka-te eftersom vi är på 3400 meters höjd men vi sparar denna dryck till senare.

07.13 Nja, helt på topp är jag inte än. Det är ju trots allt tidigt. Jag agerade allmänt förvirrad vid betalningen av rummet. Det kostade 368 soles. Jag la fram 400 och tjejen undrade om jag kunde lämna jämnt. Christer beskrev min situation så bra. Han tyckte jag såg ut som en förtvivlad och förvirrad pensionär med alla sedlar och mynt. Nåväl, allt löste sig. Vi lämnade ryggsäckarna här på Hostal Qosqo och fick varsitt kvitto att visa upp då vi återkommer. Nu har vi promenerat den planerade vägen till Puente Grau och minibussarna. Vi har just äntrat en av dem. Vi avreser inom kort. Vi nämnde Ollantaytambo och visades in i detta fordon. Hoppas den går direkt utan byte.

Koka-te erbjuds vid frukostbuffén.

08.04 Efter att vi lämnat Cusco har det varit dimma och riktigt eländigt väder. Vi är nu i den lilla staden Chinchero. Det var här, om man ska tro inkafolket, som regnbågen föddes. Idag är det som sagt mest dimma här. Vi hoppas på en väderförbättring. Vi är ju trots allt på väg mot denna sommarresas höjdpunkt.

09.13 Minibussen passerade först genom Urubamba, fortsatte en stund till och stannade slutligen nära järnvägsstationen i Ollantaytambo. Det är härifrån som vi ska åka tåg. Vi gick till Inca Rails kontor för att hämta våra biljetter men där var luckorna fortfarande stängda. Vi tog beslutet att fika är trevligt. På det första stället skakades det bara på huvudet och sades något. På Mr Chef Andino fick vi beskedet att det är strömavbrott just nu.

09.40 Personalen på Mr Chef Andino ordnade trots detta lite fika till oss, tack! De har förmodligen tillgång till en gasspis.

10.11 Nu har vi löst/hämtat ut våra tur- och returbiljetter för resan härifrån till Aguas Calientes, den lilla ort som också kallas för Machu Picchu Pueblo. Solen skiner igen och vinden fläktar. Det är människor och hundar i rörelse.

10.24 Det är strömlöst och mörkt här i väntsalen. Om 60 minuter avgår tåget. Det är många ickeperuaner i olika stadier av förvirring, skönt att se att jag inte är ensam om det, här inne i väntsalen och ute på perrongen står de, väntar de. För att släppas ut hit på perrongen måste man förbi ett staket där biljetter kontrolleras.

Vi har blivit avsläppta i Ollantaytambo.

Christer väntar på kaffe och smörgås. Vi är hos Mr Chef Andino.

Det är dags att kliva ut på perrongen.

På perrongen i Ollantaytambo. Snart kommer tåget.

En lyxig men trång vagn på Inca Rail mot Aguas Calientes.

Snöiga Veronica, en 5680 meter hög bergstopp, syns från vårt tåg.

Vackra berg i Anderna passeras.

10.54 En klocka klämtar och snart rullar det blå tåget från Peru Rail iväg utan oss. Det gör oss inget. Våra biljetter gäller ju på ett tåg från Inca Rail (http://incarail.com). Det är flera företag som konkurrerar om passagerarna som ska ta sig till Machu Picchu. Det påverkar dock inte prisbilden. Tågen här är världens dyraste om man räknar pris per kilometer.

10.59 Vacker inredning möter oss i vagnen på Inca Rail-tåget, lädersäten som är mjuka och ett litet bord. Allt är på topp sånär som på det faktum att det är högljudda danskar i vagnen. Benutrymmet kunde också ha varit bättre.

11.18 Så har ännu en tågresa inletts. Jag tror att detta är det 37:e landet vi åker tåg i under våra resor. Det är i alla fall första gången i Sydamerika. Informationen om resan gavs samtidigt som tåget tutade. Oj, vad det gungar och kränger.

11.52 Vi avnjuter fikat som ingår i biljettpriset. En liten meny delades ut och vi fick välja mellan några alternativ. Dryckerna var i flera fall gjorda på lokala specialiteter, olika örter t.ex. Just nu står vi stilla och inväntar ett mötande tåg. Till vänster är det en liten flod och bortanför den är Inkaleden. Till höger om oss är det ett habitat för speciella personer. Vad innebär det?

12.07 På utsidan av vagnen är det vackert, en frodig och grönskande natur. Det är branter åt båda hållen. På insidan är det en cocktail av nationaliteter, kön, åldrar, röststyrkor och annat. Mittemot oss sitter en spansktalande familj, pappa, mamma med son och dotter i övre tonåren. De är möjligen från Spanien eller kanske Argentina.

12.50 Nu har vi kommit fram till dagens sista stopp och slutdestination. En av de dansktalande hade förresten en Kånkenryggsäck. Ännu en gång har en liten ryggsäck från företaget Fjällräven i mina hemtrakter visat sig på våra resor. Närmast ska vi ta oss till nästa hem. Det är en varm och solig dag i Aguas Calientes, den lilla stad fylld med hotell och restauranger som helt lever på turismen till Machu Picchu. Hit kan du ta dig till fots på vandringsleder eller med tåg som vi gjorde.

13.22 Vi tittade i våra papper om det kommande boendet. Enligt bilderna låg det vid järnvägsspåret. Sagt och gjort, vi tog bakspår på spåret vi kommit längs. Inte tusan hittade vi något boende. Vi vandrade längs floden och fann ett nytt järnvägsspår. Längs det var vårt lilla hotell, Adela's Hostal. Nu är vi i rum 2 och snart ska vi ut och ta en promenad.

14.20 Vi har vandrat runt lite här i staden. Aguas Calientes som betyder "varmt vatten" har fått sitt namn av några varma källor. Orten kallas också Machu Picchu Pueblo. Närmast järnvägsstationen är det en stor labyrint med olika souvenirstånd, lätt att gå vilse bland. Lite längre bort hittade vi några restauranger. Vi lockades till en av dessa. El Paititi kommer (hoppas vi) att servera oss en pizza var. Vi har i alla fall beställt det.

På järnvägsstationen i Aguas Calientes, en stunds vila på en solig bänk.

Christer i Aguas Calientes.

Adela´s. Det är här vi ska bo.

Peter inväntar sin lunchpizza.

En lokal förmåga tar gubbslumrandet till en ny nivå.

16.03 Det var definitivt ingen god pizza. Den var torr, degen var konstig och hade en konstig bismak. Nu har vi vandrat runt mera i den senaste hemorten. Det är lite kvavt idag. Under vandringen fotograferades det och Christer fångade intressanta vyer och personligheter på film. Nu tar vi oss en kaffe på La Payacha som ligger strax bortom vårt hotell. Vi sitter och dricker gott kaffe alldeles intill den järnvägsräls som går genom hela staden och precis utanför där vi bor.

16.41 Vi är hemma igen hos Adela´s. Det har blivit dags för en liten siesta. Det behövs. Det var en tidig morgon och mycket har hänt idag.

18.21 Vi har förtvivlat försökt förstå hur vår TV fungerar. Allt vi har fått fram är någon slags infokanal. Saknas kunskaper hos oss och/eller en andra fjärrkontroll?

19.41 Nej, nu är det dags att ge oss ut på stadens gator för att ordna med middag. Efter det ska vi återvända hem för att planera morgondagen och knäcka TV:n, ja inte bokstavligen då, utan knäcka gåtan om hur den startas.

Aguas Calientes, en stad helt uppbyggd kring turism.

Stadens lilla torg. Här finns kyrka och rådhus.

Christer tar en kaffepaus brevid rälsen.

20.06 Coca Qanto heter kvällens middagsrestaurang. Det är inget problem att hitta en restaurang i staden. Det finns hur många som helst. Svårigheten ligger snarare i valet, att hitta någon med kvalitet, något unikt, något prisvärt. Vi lockades med rabatt vid inträdet till stället vi valde ikväll.

21.13 Inte blev det något rabatt. Tvärtom blev det dyrare eftersom skatten lades på slutsumman. Den är inte inbakad i priset här i staden. Tjugofyra personer köade för att köpa bussbiljetten upp till Machu Picchu. Vi väntar med köp till imorgon bitti. Tillbaka på hotellet har vi fått hjälp med TV:n. En liten knapp på fjärrkontrollen skulle flyttas i sidled.

21.43 Det är många små traditioner på våra resor. Vissa är kopplade till sport. Vissa år har vi följt tennisturneringen i Wimbledon, andra år har det varit fotboll eller OS. Nu´har vi satt oss in i VM-kvallottningen inför fotbolls-VM i Ryssland 2018. Den lottades idag. Sverige ska spela mot Frankrike, Holland, Luxemburg, Vitryssland och Bulgarien.

22.20 Snart är det dags för mig att prova ut en ny säng. Imorgon bär det av mot ännu en av platserna på min "bucketlist".

Peter avnjuter en middag på en av stadens alla restauranger.

Ett välkomnande i mörkret på vägen hem.

Söndag 26 juli

07.32 Det var inget fel på sängen. Kudden i den var också bra. En nackdel var det tåg/lok som passerade/fundrade förbi utanför vårt rumsfönster runt 06.00 på morgonen. Lokföraren tutade verkligen för att bli uppmärksammad. På detta hotell lär ingen försova sig. Närmast på tapeten väntar en frukost. Därefter startar projekt MP, Machu Picchu.

08.50 Frukosten intogs i matsalen bakom receptionen här på Adela´s. Nu är det mesta klart och redo för dagens utflykt. Solen har tagit sig över de höga bergen runt Aguas Calientes och himlen är blå. Nu ska vi bara ta oss ut från hotellet, bort till bussen, ordna biljett och åka upp till den gamla inkastaden Machu Picchu som ligger uppe bland bergen en bit härifrån.

09.22 Vi har gått den korta sträckan till gatan där de små bussarna till Machu Picchu avgår från. Ack så sakta segar sig kön till bussbiljettkiosken fram. De köande är långt ifrån effektiva. Det verkar diskuteras om allt möjligt hellre än att söka sig framåt i kön. Vissa försöker få rabatter med hjälp av studentlegitimationer etc. 09.48 Efter det efterlängtade biljettinköpet följde sedan en stunds köande till bussen. Nu är vi ombord på den svala, fräscha bussen och är på väg. Vi är långt ifrån ensamma. Det går buss på buss hela tiden mellan Aguas Calientes och Machu Picchu. Trots detta är det alltså långa köer. Det är ett populärt turistmål det här.

10.25 Vi åkte på en dammig grusväg som slingrade sig uppför bergssidan. Sträckan är totalt ca 8 kilometer. Vi har klivit ur bussen och laddar nu med dryck, Inca Kola och en godisbit innan vi går in på själva området. Vi sitter i en cafeteria med magnifik utsikt. De har verkligen vett att ta betalt, 30 kronor för en Twix (chokladbit).

Evighetskön man måste utstå för att få en bussbiljett.

Dyrt men vackert beläget café.

Sanslöst vackra berg omger Machu Picchu.

Dalen vi lämnat denna morgon.

11.19 Väl inne på området började vi med att gå fel. Vi blev betagna av allt det fantastiska som finns att se här och vi promenerade snabbt mot de platser där det var bäst utsikt. Tydligen är det tänkt att man ska gå en viss väg genom området och inom kort blåstes det i en visselpipa och vi tvingades gå åt ett annat håll. Nu efter att ha strävat uppåt har vi nu den klassiska vyn över Machu Picchu och berget bakom. Detta är den fjärde av världens sju nya underverk som vi besöker.

11.28 Solen steker och det är turister överallt som fotograferar, pratar, är i vägen och klättrar omkring. Vi roade oss med att räkna bekräftade nationaliteter här och det blev en hel del. Vi har fotograferat både i själva ruinstaden men också de fantastiska vyer som bjuds här mot dalar och omgivande bergstoppar.

12.00 Det har blivit dags för en ny stenrast. Här finns ju inga bänkar så vi får sitta på stenar istället. Vi är nu vid det Heliga Torget. Man behöver inte känna sig ensam här. Det känns i benmuskler och knän efter att ha klättrat upp och ner i stentrappor och avsatser.

12.18 Här i Machu Picchu blir man oerhört imponerad över den byggnadskonst som man kan se här. Perfekta byggnader uppförda på denna otillgängliga plats är verkligen häpnadsväckande. Machu Picchu var en bortglömd stad i hundratals år. Staden byggdes 1440 och var bebodd när spanjorerna kom. De hade dock aldrig vetskap om dess existens. Staden återupptäcktes 1911 i samband med en skogsbrand i området.

12.27 Alldeles nyss såg och fotade vi några lamadjur. De vandrar fritt omkring på de saftiga gräsytorna här inne i Machu Picchu. Tänk vilken skillnad det är på lamadjur och lama djur. Vi är nära den Ceremoniella klippan. En av lamorna vi såg nyss har följt efter oss och de andra turisterna en stund.

12.59 Efter att ha sett ett diande lamaföl/lamaunge vid Tre Portar är vi nu vid Solens Tempel. Det var något rött på marken nedanför lamaungen och dess mamma. Det såg ut som en blodpöl. Var den alldeles nyfödd?

Christer gör en film.

En speciell känsla att plötsligt se denna världsberömda vy.

Christer i Machu Picchu.

Peter besöker ännu ett underverk.

Sedan 1911 är denna fantastiska stad åter känd för mänskligheten.

13.11 Det börjar bli dags att lämna detta fantastiska område. Jag är enormt imponerad av allt jag sett. Det här är en plats man vill stanna kvar på länge men vi har varit här i några timmar nu och solen är stark och benen sega.

13.26 Området har vi lämnat bakom oss och nu står vi nästan sist i en flera hundra meter lång busskö. Det här känns extremt, det känns hopplöst. En i kön gick och frågade hur länge det skulle ta att komma ombord på en buss. Svaret var inte direkt muntert. Minst en timme skulle det ta.

13.50 Vi beräknade och estimerade. Vilket skulle ta längst tid, vänta i kön och åka buss eller gå hela vägen ner till Aguas Calientes? Vilket av dessa två alternativ skulle slita mest på oss fysiskt och mentalt? Resultatet blev att vi för tjugo minuter sedan gav oss av på en åtta kilometers fotvandring. Det kommer att ta tid, det blir jobbigt men psykiskt klarar vi inte av att stå så länge i en kö. Just nu ångrar vi bara att vi inte köpt med oss vatten.

14.28 Vi ledsnade på att följa den dammiga, grusiga serpentinvägen och gav oss av nerför några trappor som sträckte sig genom skogen. Detta innebar en genväg och gav oss bendarr av den värre sorten. Tre timmar inne på Machu Picchu och nu detta. Benmusklerna börjar få nog. I en av trapporna satt en försäljerska. Hon kändes som en hägring, så välkommen! Vi köpte varsin flaska vatten av henne. Andra människor travar, småspringer förbi oss i stentrapporna och längs skogsstigen. Vad har de som jag inte har? Vi kom fram till att svaret är ungdom.

14.47 Vi har tagit oss ända ner. Det här slet mer än vi hade trott. Nu bänkrastar vi för att få bort allt denbarr i musklerna. Vad skrev jag nu? Bendarr ska det vara. Vi sitter nära en flod. Nu är det flack terräng den sträcka som återstår in till staden.

Gräset i Machu Picchu och tre bergsryggar.

Skönt med skugga!

Vi säger hej till en lama.

Nyfikna lamadjur i Machu Picchu.

Christer gömmer sig i en av otaliga byggnader i Machu Picchu.

Solens tempel, en imponerande konstruktion.

Vi närmar oss slutet på vårt Machu Picchu-äventyr.

15.38 När vi återvände till Aguas Calientes centralare delar gick vi till restaurangen Toto's. Det tog lite tid att få menyerna men nu har vi fått beställa. Jag var föga kreativ och kopierade helt enkelt Christers beställning både när det gäller mat och dryck. Vi behöver pasta och det har beställts. Vi är helt utsvultna efter den långa promenaden ner längs berget.

17.57 Efter lunchen handlades det lite småsaker innan hemgång. Här hemma har vi sedan mest gjort ingenting. Med tanke på allting som gjorts tidigare idag så känns ingenting som ett bra alternativ för tillfället.

20.24 La Luna är månen på spanska. La Leña är restaurangen som vi ska äta middag på. Detta är en av otaliga liknande restauranger i Aguas Calientes. Det var mest tillgången på ett bra ledigt bord som fick fälla utslaget denna kväll.

20.54 I väntan på att vi ska få maten i beställt har vi studerat en ung amerikansk kille med bryderier. Han behövde betala för dryckerna som han och flickvännen konsumerat. Han hade inga soles, summan var för liten för att kunna betalas med VISA-kort, dollar accepterades inte och han och servitrisen pratade inte samma språk. Till slut dök en man upp och undrade om killen kunde tyska. Det kunde han inte. Mannen kunde lite engelska och nu är den unge och ordnar med bankomatpengar. Visst ja, mitt i allt ihop frågade han dessutom mig hur mycket klockan var.

21.43 Amerikanen sågs inte till igen. Fanns det någon flickvän eller smet hon också? Ett nyförälskat par vid bordet bredvid vårat ledsnade på att vänta på maten, betalade drinkarna och gick. Vår mat dök upp till sist. Den var mättande men inget kulinariskt. Ännu en gång har vi upplevt en restaurang som har för många gäster eller för lite personal. Resultatet blir en evighetsväntan på maten.

22.39 Det är slutet på en fantastisk dag, en dag då vi upplevt Machu Picchu. Det här var resans stora mål. Vad som än händer de återstående dagarna så har det varit värt att resa ända hit till Peru och Anderna. Denna plats borde alla få uppleva.

Den långa vandringen hemåt från Machu Picchu.

Snart är vi framme. Vi och andra vandrare närmar oss Aguas Calientes.

Middag hos La Leña.

Måndag 27 juli

06.46 Nu har den sista hela Peruveckan för oss inletts. Innan nästa vecka är över så är vi hemma igen. Nedanför vårt fönster står en man med en ljusblå flagga. På den står det Groupa Washington. Han är nog någon sorts guide.

07.55 Vid utcheckningen från Adela´s fick vi en liten present av den trevliga hjälpsamma tjejen i receptionsdisken. Framme vid järnvägsstationen bad Christer mig att ta fram tågbiljetterna. Istället lyckades jag bara ta fram papperen som rörde Machu Picchu. Snacka om att ligga en dag efter. Det ska faktiskt bli skönt att lämna "turistvärlden" och återvända till det normala genuina Peru igen.

08.27 Vi är åter ombord på ett tåg från Inca Rail. Nu ska vi lämna Aguas Calientes och Machu Picchu bakom oss, men de finns kvar i form av bilder, filmer, ord och minnen. Vilket/vissa av dessa försvinner först egentligen?

09.42 Floden som rinner parallellt med järnvägsspåret har genom årtusenden skurit sig ner genom terrängen och klipporna. Hur ser det ut om ytterligare tusen år? På tal om att skära och gräva sig ner så passerade vi just en grävskopa. Även på återresan bjuds det på lite dryck och tilltugg, gott men skakigt att dricka.

Vi tittar på dagens Machu Picchu-kö och genast känns det skönt att lämna Aguas Calientes bakom oss.

Dags att åter igen kliva ombord på Inca Rail.

10.25 Vi har kommit fram till Ollantaytambo. Tåget är lämnat, vi beblandade oss med avresande passagerare och gjorde en snabbvisit på stationsbyggnadens toaletter. Nu sitter vi i en minibuss som snart kör oss mot Cusco. Det var en snabb och effektiv avlastning och pålastning av passagerare här, från tåg till bilar/bussar.

11.03 Återresan är på samma rutt som hitresan, dock utan dimma denna gång. Vi har beundrat fantastisk utsikt mot berg, dalar och slätter i närheten av Urubamba.

12.26 Vi är tillbaka i Cusco. Bussen stannade vid Plaza San Francisco. Vi har inte varit i Cusco mer än två dagar men det var en "komma hem-känsla" som kom över oss när vi klev ur minibussen, betalade för resan och gick på välkända gator. Vi har nu återvänt till första morgonens frukostrestaurang, Café Ayllu. Här blir det kaffe och smörgåsar. Är det sen frukost, mellanmål eller en lunch. Vem vet? Gott ska det bli i alla fall.

13.00 Vi har nu varit och hämtat ut ryggsäckarna på det gamla boendet i staden, Hostal Qosqo. De kom fortfarande ihåg oss! Nu ska vi promenera till det kommande och sista boendet här i Cusco. Det är ganska långt dit men det kommer att bli skönt att sträcka på benen. Det är heller inte så varmt på så här hög höjd. Det är mest solen som är stark.

14.37 Nu har vi äntligen kommit fram till Royal Inn Cusco (http://www.royalinncusco.com) och har boat in oss i rum 104 här. Hotellets namn låter pampigt och lyxigt men det är ett ganska enkelt hotell i stadens utkant. Vi får se vad som sker härnäst.

Vackert landskap nära Urubamba.

Återbesök på Café Ayllu.

På vår promenad mellan hotellen fick vi bl.a. se denna fantastiska mur.

16.22 På vägen ut från hotellet kopierade vi morgondagens bussbiljetter. Efter det kollade vi en gångväg och gångtid till hållplats 5 där vår buss ska stå och vänta imorgon bitti. Nu är vi på den kinesiska restaurangen Pekin. I samma veva som servitrisen återvände så nös jag. Hon lutade sig fram men sa inget om min nysning. Istället talade hon om att de inte hade någon Inca Kola och undrade om det gick bra med den amerikanska varianten istället.

17.48 Efter lite provianterande på en livsmedelsbutik i kvarteret är vi så hemma i vårt rum för en lugn stund.

20.00 Här kan vi inte ligga och dåsa. Det är dags att leta upp någon lokal som erbjuder middag.

20.14 Bosanova jazz flödar i lokalen. Lokalen ifråga är Il Toto Trattoria. Vi har precis beställt våra middagar. Vi trodde först att denna fräscha lokal var ett dyrt hotell men det visade sig vara en helt nyöppnad italiensk restaurang med entusiastisk positiv personal. Varje kund verkar vara något nytt och fantastiskt för dem.

21.18 Det var mycket god mat och suverän personal. Detta är en trattoria att rekommendera. Nu ska vi knyta ihop dagen och lägga grunden för morgondagens odyssé genom södra Peru. Det blir åter igen en tidig morgon och åter igen en missad hotellfrukost. Sådant är livet och omständigheterna.

Vårt sista rum i denna stad, denna gång på Royal Inn Cusco.

Den oglamorösa världen utanför vårt fönster.

Ett besök på Il Toto ångrade vi inte.