07.57 Det är en ny morgon på Hallmark Hotel i Dubai och Förenade Arabemiraten. Det känns bra i benen och kroppen trots allt vandrande under gårdagen. Idag ska det vandras ännu mera och dessutom måste vi påbörja förberedelserna för imorgon.

09.05 Ännu en välsmakande och välgörande frukost är avklarad. Även kostnaden var den samma. Det finns inget att klaga på. Så snart de sista morgonbestyren är avklarade så ska vi ge oss ut på stan för att beta av den "att göra-lista" som vi upprättade igår.

09.51 Vi har vandrat längs Al Rigga Street och hittat en vacker moské i slutet av gatan. Vid den fanns det en rulltrappa och en gångväg över den korsande gatan Abu Bakr al-Siddiq. Nu ska vi se om vi hittar promenadens mål, ett kontor som säljer bussbiljetter till Oman. Enligt vår guidebok ska det ligga här borta.

10.10 Vi kom rätt. Nu har vi köpt bussbiljetter tur och retur till Muscat, Oman. Vi avreser i morgon klockan 15.00 med ONTC, Oman National Transport Company (http://www.ontcoman.com). Detta ger oss lite tid i morgon förmiddag med. En hjälpsam herre med vit klädnad och typisk Oman-hatt fixade våra biljetter och gav oss dessutom en turistbroschyr var när han hörde att det var första besöket till Oman för oss. Nu ska vi planera om dagens planer. Busskontoret och morgondagens busshållplats ligger ett par kvarter bort, uppskattningsvis 20 minuters promenad från vårt hotell.

Morgonpromenad till biljettkontoret.

Denna gata korsas inte i marknivå. Lägg märke till den långa vita bilen!

11.23 Det blev inte mycket till nya planer. Vi har dock skjutit upp ett besök i npoolen på hotellets tak till imorgon bitti. Tid finns ju för det då. Idag ska mycket annat hinnas med. Vi kan inte sitta kvar här i hotellrummet. Vi måste ut trots att det är varmt och soligt.

11.59 Nu är det äntligen dags. Nu kan det inte undvikas längre. Vi har tagit oss en bänkrast. Baniyastorget är platsen för rasten. Här finns också en metrostation och här leker också några barn med sand och vatten. Vatten har vi med oss, det behövs. Idag är det +26ºC och solen steker trots att det är vinter.

12.24 Vi har strosat in i Dubais äldre delar. Vi är i stadsdelen Deira. Det här känns inte som samma stad som den vi besökte igår. Det påminner lite om Kairo men känns som Indien eftersom de flesta vi av lokalbefolkningen har sitt ursprung i Indien eller Pakistan. Det är också gott om turister här.

12.42 Vi har vandrat förbi ett antal guld- och smyckesaffärer. Själva gatan var takad. Vi har alltså passerat vad som i dessa delar är känt som en souq. På svenska är väl basar det bästa ordet. Det var Deira Gold Souk som vi vandrat igenom. Nu vilar vi i skuggan utanför souqen. Intill oss har vi en av stadens moskéer. Den här har en grönaktig färg och har en unik stil. Gatan vi sitter längs heter Old Baladiya Street. Det låter som om högtalaren sänder ut ljud inifrån moskén. Det har nyss kallats till bön men även bönestundens ljud går att höra ute på gatan.

Baniyas Square, Dubai

Vi vandrar genom Deira.

Ingång till Dubai Gold Souk, här finns ca 300 juvelbutiker.

Christer vandrar genom vimlet.

Vacker moské på Old Baladiya Road.

Christer promenerar in i Grand Souk Deira.

13.07 Det vandrades fram och tillbaka genom marknadsområdet men inga inköp gjordes. Området är som en värld i sig, en sevärdhet, och man behöver ju inte handla något. Vi besökte alltså Dubai Gold Souk och sedan Grand Souk Deira. Nu har vi nått fram till vattnet. Vattnet i det här sammanhganget är den flod som delar staden i två. Den kallas Dubai Creek. Här är det gott om olika sorters båtar, de flesta skjutsar passagerare fram och tillbaka över vattnet, vattentaxi helt enkelt. En och annan större fraktbåt, dhow syns. De små passagerarbåtarna kallas för abra.

13.15 Vi har börjat vandra längs floden ut mot havet. Den här delen av Dubai heter Al Ras och består av en udde omgiven av floden som kröker sig.

13.28 Genom vattnet kom det till vår förvåning en bussliknande gul farkost. Än mer förvånade blev vi då farkosten körde upp på land och försvann iväg rullandes. Det var en amfibiebuss med andra ord. Det är företaget Wonderbus Tours (http://www.wonderbusdubai.net) som kör rundturer med dessa fordon.

13.53 Vi fick en snabb titt ut över det öppna havet, Arabiska viken eller som den även är känd som hos oss, Persiska viken. Det senare namnet är dock inte uppskattat här i Förenade Arabemiraten. Nu har vi gått ner i Al Shindagha-tunneln, en gulmålad gångtunnel, och kommit upp på andra sidan av Khor Dubai, Dubaiviken.

14.20 Vi har vandrat längs den andra stranden, sidan av viken. Solen ligger på och steker ordentligt. Här finns en del vackert att titta på och föreviga. Nu börjar vi dock bli hungriga. Nästa stopp bör förhoppningsvis bli en restaurang. Vi är nu i stadsdelen Bur Dubai.

Båtar av olika typer på Dubai Creek.

Vattenburen taxiverksamhet på Dubai Creek.

Wonderbus Tours kör både på land och vatten.

Christer vid vattnet i Al Ras.

Parkeringsplats för Abra No.93.

En katt njuter av vintersolen mellan skyddande stenar.

Al Shindagha-tunneln tar oss smidigt över till Bur Dubai.

14.48 Nu ska det äntligen bli lunch. Vi vandrade längs diverse gator och funderade på olika alternativ. I sista stund valde vi bort pizza eftersom vi inte får någon skinka på pizzorna i ett muslimskt land som detta. Valewt föll till sist på Local House Restaurant (http://www.localhousedubai.com) i kvarteret Bastakiya. Här ska det bli kamelburgare. Jag har aldrig, vad jag vet, ätit kamel förut. Vi sitter på en fridfull vacker innergård och under ett tak.

15.43 Det tog sin tid att få beställa och ännu längre att få det vi beställt men det var gott med mat. Nu har vi sökt oss in i äldre kvarter. Det är låga, beiga stenbyggnader här. Området som kallas Bastakiya är byggt av persiska handelsmän för runt etthundra år sedan. Det hela är restaurerat och fräscht, en lugn skön oas i storstaden.

15.53 Vi har satt oss på en bänk i närheten av ett konstgalleri. Vi är längst inne i Bastakiya-kvarteret. I närheten syns minareten från Al Bastakiya-moskén och byggnaderna här har små torn, det är vindtorn, ett gammalt sätt att få luftkonditionering i husen.

16.16 Åter igen sitter vi vid vattnet Khor Dubai (Dubai Creek). Vi tog oss hit via Dubai Museum (som vi inte besökte) och ännu en souk (basar), denna gång Bur Dubais gamla souk. Måsarna skränar och solen skiner. Båtarna åker fram och tillbaka. Med en av dem ska vi åka tillbaka till den sida som vi bor på. Nu bråkar måsarna och duvorna om något.

16.33 Med nylösta biljetter till en vattentransport ska vi nu ut på vattnet. Vi åker inte med en dhow eller en amfibiebuss. Istället blir det en så kallad vattenbuss som ska ta oss hem till Baniyas. Den liknar de båtar vi åkte med i Istanbul för ett år sedan.

17.22 Båtfärden gick bra. Baniyas vattentaxistation låg inte alltför långt från våra hemtrakter. Nu knyter vi ihop vår utflyktsdag på Starbucks Coffee´i Al Ghurair Centre. Jag beställde en liten kaffe, small. One tall, sa kassamannen. Nej sa jag, one small. Deras små kaffe kallas ju för tall. Jag får kanske skylla förvirringen på värmen.

18.11 Efter fikat (lite väl svagt kaffe), gick vi och handlade på livsmedelsbutiken Spinney’s. Nu är vi hemma i rum 314 för att samla kraft. För tre dygn sedan satt vi i flygplanet mot Istanbul. Det känns verkligen som att det var längre sedan.

En skylt om kamelburgare lockade oss att stanna för en sen lunch.

Lunch på mysiga Local House Restaurant.

Vindtorn, gamla tiders luftkonditionering.

En av många gränder i kvarteret Bastakiya.

Dubai Museum

Vi åker tillbaka över vattnet med hjälp av en "vattenbuss".

19.28 Kropparna gillade att få komma hem. Vi har hunnit med en hel del denna dag. Dessutom uppskattade de att få duscha. Vi har uppskattat hur mycket mer dirham som kommer att gå åt under den tid vi har kvar i landet och vid återkomsten 4 januari.

20.41 CNN fortsätter att rapportera om krisen i Syrien. Vi däremot är på väg ut för att äta middag.

21.09 Vi unnade oss en liten stadsvandring och sitter nu på den välbesökta uteserveringen till Aroos Damascus (http://aroosdamascus.com), en syrisk restaurang något kvarter bort från vårt hotell.

22.38 Först kom ett enormt salladsfat in. Det liknade mer en krukväxt än en salladstallrik. Därpå följde yoghurtdip och bröd. Slutligen bar de in en "mixed grill" till oss var med ris eller strips. Vi mäktade inte med att äta allt. Det var mycket smakrikt. Minnen från vår syriska resa 2005 lockades fram genom smakerna. Det var det grillade köttet, myntan, yoghurten med mera som tog oss tillbaka. Nu ska den sista dagen planeras. Efter måltiden fick vi varsitt glas med gratis dryck. Var det en snaps? Nej det var varmt sött te.

23.10 På TV:n rullar ett kamelrace eller är de dromedarer. Springer gör de i alla fall och helt själva. Sändningen är från en sportkanal i Kuwait. Morgondagen är uppstrukturerad. Kommentatorn är entusiastisk. Inte över vad vi har gjort utan över loppet. Jag har tagit ut de dirham jag kan komma att behöva.

23.47 Morgondagsplaner finns som sagt. Det har planerats in en del innan vi gör årets sista utlandsresa.

Gott om grönsaker till kvällens syriska middag på Aroos Damascus Restaurant.

Måndag 31 december

08.08 Därute tutar bilarna och här inne brummar luftkonditioneringen. Vi har kommit fram till årets sista dag. Det här är sista morgonen på Hallmark Hotel och sista morgonen i Dubai.

09.15 Vi är tillbaka från frukosten. I våra huvuden snurrar frågor. De ville ha 55 dirham, 106 kronor, för dagens frukost. Tidigare morgnar har det ju varit 25 dirham, en summa som uppgavs vid incheckningen. Då Christer skulle hämta kaffe efter maten var dessutom båda kaffet och bryggaren försvunna. På väg ut från matsalen fick Christer veta att det är olika priser för olika grupper här på hotellet. De hade sagt fel pris de andra dagarna. Är vi nu skyldiga något för frukosten? Vi har i alla fall endast betalat 30 dirham var idag. Det var vad vi hade med oss.

09.54 CNN visar nu en dokumentär om en fristad för bonoboapor i Kongo. Bonoboaporna kallas ibland för dvärgschimpanser. Det här är första gången vi hör talas om dessa djur. Vi funderar på att ta ett dopp i poolen uppe på taket.

10.10 Nu har det gjorts. Jag har tagit mig ett dopp i hotellets pool. Det var inte så dumt. Jag har aldrig varit i en pool så sent på året som nu. Nu står Christer på tur att avnjuta poolen. Förutom vi två så är det bara ryssar här uppe på hotellets tak. På vägen upp hit fick vi byta om i ett litet omklädningsrum.

En pool på taket är en god idé.

11.09 Efter det att vi torkat till och läst lite i våra medhavda böcker så har vi återvänt till rummet. Ute i korridoren gråter ett litet barn. Nu ska vi duscha bort det klor som fastnat på huden och göra oss klara att checka ut. Kommer det att bli en extra avgift för frukostarna?

11.15 Plötsligt ringde telefonen. Det var från receptionen. Mannen upplyste mig om att vi ska checka ut idag. Detta bekräftades av mig.

11.50 Nu är vi utcheckade utan problem eller extra avgifter. Ryggsäckarna är lämnade i effektförvaringen. Vi har fått ett inlämningskvitto. Vi ska hämta ryggsäckarna efter den lunch vi nu närmast ska bege oss till.

12.17 Idag sker konstiga ting. Det går inte att ta ut pengar från bankomaterna, varken för Christer som behöver dirham eller för mig som tänkt ta ut för att bistå Christer ekonomiskt. När vi kom fram till det tilltänkta matstället så hade de inte öppnat än. Vi tog helt enkelt en promenad, virrade bort oss lite men är nu tillbaka på Baisan Restaurant för lunch. De har precis öppnat.

13.12 Efter lunchen återvände vi till hotellet och lämnade inlämningskvittot till conciergen Krishna och av honom fick vi tillbaka ryggsäckarna. På Al Nebal International Exchange gick det inte att växla till Omansedlar och bankomaterna fortsätter att vägra att släppa till, från. Är det något fel på våra VISA-kort? Mitt fungerade ju igår kväll.

13.43 På Al Ansari Exchange var de villiga att konvertera några av mina 302 dirham till 31,50 omanska rial. Nu har vi tagit en rask promenad till ONTC:s kontor och sitter nu på bussen och väntar på avresa. Ryggsäckarna har vi lagt i bagageutrymmet.

Taxichaufförerna har ställt ut sköna soffor.

Vi har klivit ombord på den buss som ska ta oss till Oman.

Peter undersöker sin bussbiljett.

14.41 Vi väntar fortfarande på vår tur. I en grå soffa ute på trottoaren sitter två män, antagligen taxichaufförer, och konverserar. I en röd- och beigespräcklig soffa sitter ingen alls. Allt väntande har tröttat ut mig.

15.30 Vår tur har kommit igång. Bussen har börjat köras mot Oman. Nyss passerade vi ett IKEA-varuhus i stadens utkanter. Hej då Dubai och tack för denna gång. En mycket angenämare vistelse blev det denna gång jämfört med den 2009. Vårt rum med allt däruti har varit strålande, helt himmelska sängar och kuddar. Staden bör också avnjutas så här års. 2009 var vi här i juli (på väg till Sydafrika) och svettades floder i 38-gradig värme.

15.52 Det moderna Dubai har lämnats bakom oss. Nu är vi istället omgivna av den gamla, torra och livfattiga öknen. Några små buskar och så sådant som människor har byggt är det enda som bryter av det platta, beiga landskapet.

16.21 Ett stopp gjordes och nu klev en man ombord. Han tittade som hastigast i passen. Så snart han lämnat bussen så fortsatte färden. Vi har lämnat Förenade Arabemiraten. Vi har sett Omans flagga vaja i några flaggstänger. Vägen går lite märkligt här. Den går in i Oman en bit och sedan tillbaka in i Förenade Arabemiraten igen.

Landsväg genom öknen.

Vi är på väg mot ett nytt land.

Förenade Arabemiratens flagga syns både här och där.

16.36 Bussen med passagerarna är tillbaka i Förenade Arabemiraten. Denna gång är vi i emiratet Ajman för en stund. Resan fortgår och det är vackra, vindpinade berg omkring oss här.

17.04 Nu är vi på allvar utstämplade ur Förenade Arabemiraten. Nu väntar vi bara på att de sista passagerarna ska bli klara.

17.20 Det har gjorts ett nytt stopp. Nu är vi vid den omanska gränsen, vid tullstationen. Tullarna har snabbtittat i allt bagage vi haft med oss på bussen. Nu står bagaget och passagerarna uppradade var för sig. Vad händer nu?

17.38 Vi ombads lasta in allt och vår resa fortgår. Snart är det bara sex timmar kvar av detta händelserika resår. Det har börjat mörkna.

OMAN

18.03 Nu är det nära. Nära till ett nytt land, Oman. Nära till ett nytt år, 2013. Vi stämplades in i en vacker, ljus och toppmodern byggnad. Christer har lyckats ta ut pengar i en bankomat här. Det är ett bra tecken. Det är inga fel på korten trots allt. Vi är vid gränsstationen Al Wajaja.

19.32 Bussen har kört av från huvudvägen och vi gör ett tiominuters stopp vid ONTC:s kontor i Sohar. En av restaurangerna här heter Green Palace Roses.

19.56 Bussvärdarna ser oroliga ut. Busschauffören tutar. Värdarna räknar passagerarna om och om igen. Vi står kvar på samma ställe och tiden den går. Någon verkar saknas.

20.00 Jag vet inte om alla är med men nu far vi. Hur långt är det kvar? Bakom oss sitter två holländare. Personer från detta land har åter korsat våra resvägar. Inte mig emot alls.

20.52 Nu är det bara 150 kilometer kvar. Vi är nog framme detta år. De mötande långtradarna och lastbilarna har blinkande orangea lampor.

22.11 Färden den bara fortsätter. Kommer vi fram innan tolvslaget?

23.05 Vi har äntligen kommit fram till Muscat. Vi klev av bussen på busstationen i Ruwi, en av Muscats stadsdelar. Nu bär det av mot hotellet i en taxi. Vi fick hjälp av en annan passagerare och har förklarat för chauffören vart vi ska. Vår taxichaufför är traditionellt klädd i arabisk dräkt. Till skillnad från i Dubai körs taxibilarna här i Oman av araber. Yrket är inte öppet för gästarbetare.

23.14 Detta går inte alls bra. Taxichauffören som inte alls hade fattat vart vi skulle är ute ur bilen och frågar om vägen till hotellet. Enligt honom ska det finnas två hotell med samma namn och ett ska ligga här nära havet. En sak är säker, det ska inte vårt hotell göra.

23.25 Nu har vi hittat rätt till sist. Ut ur taxin, betala för oss och in på hotellet. Det är ont om tid till tolvslaget.

23.33 Vi är incheckade i rum 402 här på Mutrah Hotel (http://www.mutrahotel.com). I restaurangen intill verkar det vara party. Musiken dunkar på i hög volym. Nu ska vi ut och handla lite saker till tolvslaget.

23.53 Vi gick till en liten butik tvärs över gatan från hotellet och köpte lite att tugga på, något att dricka och något att skåla in det nya året med. På hotell-TV:n erbjuds bland annat en mauretansk kanal.

Peter i vårt hotellrum.

Tisdag 1 januari

00.01 Det nya året har skålats in med maltdryckerna Barbican från Förenade Arabemiraten och Bario från Saudiarabien. Båda är alkoholfria. Det är dags att säga Gott Nytt År eller som det heter på arabiska, كل عام و أنت بخير eller سنة سعيدة med andra ord Sana Saeeda, eller Kol A'am wa anta bi khayer . Sen är ju allt en fråga om uttal. För ett år sedan siade jag i Thessaloniki att vi år 2012 skulle vara i färre länder än vi hade varit i år 2011. Nu blev det inte så. Vi hann med att besöka inte mindre än 15 länder utanför Sverige under 2012. De tre senaste nyårsfirandena har varit i ett katolskt, ett protestantiskt och ett ortodoxt land. Nu är vi i ett muslimskt land. Ute i Muscat ser vi inte ett spår av nyårsfirande. Vi har hört en bil tuta och en hund skälla. I övrigt var det helt tyst. Nu ska vi mumsa mera på de inköpta varorna.

01.15 Dagen och året är ung och ungt, snart så sover vi tungt. Vi har beslutat att vi ska sova med öppet fönster och avstängd luftkonditionering.

Vi firade in det nya året med mauretansk folkmusik.

En härlig vy från vårt hotellrumsfönster.

Mutrah Hotel

08.18 Det var ett bra tryck från en av minareterna i kvarteret under morgontimmen. Nu har vi sovit mera och är redo för dagen. Vi har en vacker utsikt över vita hus och låga berg. Enligt ett svenskspråkigt turisthäfte har Muscat fått sitt namn av muskotnöten. Nöten är en av de kryddor omanierna handlade flitigt med när de dominerade västra Indiska Oceanen och hade handelstationer längs afrikanska östkusten. Enligt engelskspråkiga källor kommer stadens namn av antingen det arabiska ordet moscha med betydelsen uppblåst skinn eller det arabiska ordet för ankringsplats. Ytterligare källor hävdar att det är av gammelpersiska och betyder stark doft. Dessutom finns ett par förklaringar till. Den svenska varianten känns inte säker. Visst, nöten heter muskot hos oss. Men vad heter den på andra språk. På engelska är det ju nutmeg.

09.36 Årets första frukost är svald. Snart är det dags att gå ut och undersöka huvudstaden Muscat. I matsalen satt det några turister från Färöarna. Det var inte vad man väntat sig här direkt.

10.51 Vi har påbörjat vår stadsvandring. Vår förhoppning om en trottoar/gångväg härifrån besannades. Det var bara en kortare bit vi fick gå ute i vägbanan. Det är varmt i solskenet och svalkar skönt i blåsten.

11.03 I skuggan av en palm och med en wadi, en uttorkad flodfåra, bakom oss sitter vi och studerar stadskartan. Några myror börjar visa intresse för mitt vänstra ben. Vi är i Ruwi, den del av Muscat som har ambassader, banker, kontor och annat administrativt. Restauranger, cafeer och affärer verkar det inte vara så gott om dessvärre.

11.30 Det har blivit dags för ett kort stopp på ett internetcafé vid busstationen. Cirkeln är sluten. Det var här utanför som vår buss stannade igår.

Ruwi

En flod utan vatten, är det en flod?

Duvflock vid Al Jaame Street.

Sultan Qaboos-moskén i Ruwi.

Busstationen i Ruwi.

Christer fotograferar klocktornet i Ruwi.

12.23 Efter att ha surfat på internet tittade vi runt lite mer här i Ruwi. Vi har bl.a. sett den vackra Sultan Qaboos-moskén. Nu sitter vi på baksidan av Centerpoint, en shoppinggalleria. En bit bort är det ett majestätiskt klocktorn.

13.28 Vi började promenera hemåt eftersom vi varken hittat vykort, café eller lunchrestaurang. På vägen gick vi till Shell och köpte dryck. Där kostar en liter diesel 0,146 rial eller om man så vill 146 baisa. Det är det samma som 2,46 kronor. Nu är vi hemma i rum 402. Här i rummet har det inte varit några hygientekniker hittills idag.

14.18 Rummet lämnades och vi sökte oss ut för att hitta någonstans att luncha. Vi har hittat ett matställe alldeles nära hotellet. Stället som är indiskt heter Restaurant. Resten av namnet stod endast på arabiska. Vi har beställt kyckling Masala med ris.

14.59 Det var gott, det var riktigt starkt och det var billigt, 1 rial eller 16,85 kronor. Vi hälsades välkomna på middag också. Då utlovades kinesisk mat. Efter maten handlade vi dryck och snacks i livsmedelsbutiken Khimji’s Rummet är märkligt nog inte städat än.

Här har man inte långt till bergen.

Drakflygning

16.56 Det har varit en lugn eftermiddag. Rummet har till slut städats och Christer har hittat ett otal kanaler på TV:n. Just nu ser vi på nyårshälsningar från företag och myndigheter på statliga TV;n från Djibouti. Andra länder vi sett kanaler från är bl.a. Jordanien, Sudan, Yemen och Sydsudan.

17.42 I skymningen vandrade vi iväg från vårt hotell. Kaffetörsten drev oss ut från hotellet. Vi har fotledes tagit oss till en parkering mittemot LuLu Hypermarket. Det funderas om vi ska gå tvärs över den vältrafikerade motorvägen och in i butiken eller ta en omväg och gå på övergångsstället.

17.56 Det blev en lucka i trafiken. Vi tog oss över vägen, in på LuLu och upp till Al Ehsan Coffee Shop. Högljudd reklam eller något sådant hörs från karuseller och annat intill kaféet.

18.11 Västerlänningar med fördomar om araber/muslimer borde vara här och se de arabiska män som tar hand om småbarnen bland karusellerna samtidigt som deras fruar shoppar. Att det alltid är männen som bestämmer här går nog diskutera. Kvinnor har ganska stort inflytande i Oman. Det finns kvinnliga ministrar och på universiteten är det så många kvinnliga studenter att man varit tvungen att reservera ett antal platser till män.

18.47 Det relativt dyra kaffet dracks upp och vi vandrade hemöver. Några taxibilar tutade och ville plocka upp oss i vanlig ordning. Att man frivilligt kan välja catt gå när man kan åka taxi har man svårt att förstå i Mellanöstern. Det var likadant när vi var i Libanon och Egypten 2005. Nu är vi hemma i vårt rum för mer lugn och ro.

20.08 Manchester United leder med 2-0 borta mot Wigan. Vi är nere i hotellets restaurang, Gazebo. Det ska bli middag. Jag var på väg att beställa en förrätt. Tur att Christer var med och redde ut det hela. Min meny saknade några sidor och det jag trodde var en billig huvudrätt var som sagt en vanlig förrätt. Fotbollen är vår TV-underhållning i väntan på att maten ska bli klar.

20.50 Vi serverades god och mättande mat. Nu är vi hemma i rummet igen. Det är dags att fortsätta njuta av kvällen.

21.56 Det har varit ett varierat första dygn i Muscat och Oman. I somras betade vi av alla länder på bokstaven Z och nu har vi klarat av, alla/det enda landet på bokstaven O. Nu återstår det endast tjugotre andra bokstäver att fylla.

Lulu Hypermarket, Muscat.

Peter ser sur ut. Var kaffet inte gott?