08.23 Även denna morgon bröts sömnen tillfälligt av utropet som manade till bön. Nu någon timme senare har vi vaknat till ordentligt. Bilar, röster och något som nog är en tupp kan höras. Vi fortsätter att sova med öppet fönster på Mutrah Hotel, Muscat, Oman.

09.40 Vår hunger och den finansiella krisen i USA är tillfälligtvis avvärjd. Om en av dessa pratades det om på BBC World News. Idag ska vi söka oss ner mot vattnet, havet och det som finns alldeles intill. Vi ska ta oss dit till fots från vårt hotell. Det är bara att följa gatan vi har utanför vårt hotell.

10.34 Hotellet har lämnats och vi har börjat vandra ner mot vattnet. Vi har italienska barnfamiljer strax före oss. De bor på vårt hotell och ska nog i samma riktning. Just nu står vi och tittar mot ett av de befästningstorn som kröner bergskammen här i staden.

10.52 Vi har nått fram till Mutrah, en gammal fiskehamn som idag är en del av storstaden Muscat. Här har vi vandrat in i stadens basar, marknadsplats. Den heter Souk Al-Dhalam men kallas även Mutrah Souk. Här har vi tittat på och passerat de olika butikerna. Nu sitter vi inne på Al Ahli Coffeeshop i soukens hjärta för varsitt glas juice. Juicen pressas och tillreds här på stället. Det är skönt med en paus.

Vacker moské i Mutrah.

Christer vandrar in i Mutrah.

Mutrah Souk.

Christer tar en juicepaus.

På Al Ahli Coffeeshop kan du få färsk juice från många frukter.

11.55 Det var fräscht och friskt med kvalitetsjuice, ananas och citron med mynta. Efter att vi druckit ur så togs det ut pengar från en bankomat en bit från souken. Nu efter att vi shoppat lite så sitter vi inne i souqen och vilar oss. Vi har shoppat fotbollströjor och vykort. Jag köpte en saudisk tröja till en samlande kollega och Christer köpte Omans landslagströja till sig själv och systersonen Noah. Nya planer för resten av dagen håller nu på att växa fram.

12.37 Vi lämnade souqen och har vandrat lite längs cornichen (strandpromenaden). Vi gick bort till hamnområdet dit taxichauffören körde oss häromkvällen. Där vände vi och nu har vi återvänt till ingången mot souken och har satt oss på Cornish Café för lunch. Det är ett litet mysigt ställe en trappa upp vid porten till hela marknadsområdet.

12.52 På menyn fanns det diverse rätter, det mesta från det libanesiska köket. På underlägget vi fick fanns det lite pyssel i form av korsord, labyrinter, prick till prock och annat skoj, både på engelska och arabiska. Vid grannbordet har vi en engelsk barnfamilj. Det är ganska litet här, fler gäster än sittplatser som det verkar.

13.16 Nu är det lunchat och klart. Vi satt inte kvar alltför länge. Det dök upp andra gäster som köade för att få ett bord. Nu ska vi se mer av Mutrah, Muscat och cornichen.

Minareten på Rasool A'zam-moskén.

Mutrah, en del av Muscat.

Vår plats för lunch, Al Cornish Café.

Christer njuter av en solig dag.

13.47 Det har vandrats en liten bit längs havet. På berget ovanför oss ligger Mutrah Fort som byggdes av portugiserna på 1580-talet. Framför oss ligger det lugna vattnet från Omanviken. Bakom oss är det bilar som stressar fram, en moské och vackra, så vackra berg. Nu gick två amerikaner förbi oss. Vi har även sett holländarna (som var med på bussen från Dubai) igen. Det här är riktig semester, en skön promenad en solig dag i perfekt väder. Att det sedan är januari när vi får uppleva det här känns som en extra bonus.

13.57 Vi står nu och tittar på en långsmal fontän. Det jobbas för fullt med att få den att fungera perfekt. En man i gul regnrock står mitt i vattnet och fixar något. Jag gillar verkligen fontäner. De är som levande konstverk.

14.10 Nu måste vi vila oss igen. Framför oss är havet. Bakom oss är Al-Riyam Park. Uppe på höjden är det ett stort vitt torn i form av ett rökelsekar. Rökelsekaret ses som en symbol för Oman. Enligt kartan har vi nu två kilometer kvar av denna vandring.

14.29 Framför oss så möts hav och land. Vi är vid Kalbuh Bay, en lugn bukt med en badstrand. Det är ingen finkornig strand men ändå en strand.

En vacker moské med berg i bakgrunden, typisk vy i Oman.

Vackra blommor omger vägen från Mutrah till Muscat.

En stor fontän är en av många attraktioner längs denna strandpromenad.

Det vita rökelsekaret ovanför Al-Riyam Park syns längs hela kuststräckan i Muscat.

Kalbuh-bukten har en liten badstrand.

14.43 Vi har tagit en bild av oss två här på bänken vid Kalbuh Bay. Nu är det dags att dra vidare.

14.57 Våra kliv har tagit oss in i det riktiga Muscat, den lugna lilla stadsdel där sultanen bor. Innan har vi bara besökt Ruwi och Mutrah. Inträdet till denna stadsdel skedde genom en stor öppen port i stadsmuren, Muscat City Gate. Vi sitter i detta nu och vilar i en trappa med en moské framför oss.

15.10 Ännu en gång är vi vid ett palats. Denna gång är det Qasr Al-Alam, sultanens palats här i Muscat. Här är det tyst, rent och vackert, inte ett skräp på marken så långt ögat kan nå. Den nuvarande sultanen tog makten från sin far 1970. Hans far var minst sagt konservativ och skeptisk till allt som kunde förändra landets kultur och livsstil. Sonen däremot tog tag i saker och ting och har under sin tid vid makten moderniserat landet på mycket kort tid. Till sin hjälp har han haft oljepengar.

15.29 Sultanen, Qaboos bin Said, bjöd inte in oss på fika. Istället fick vi ta ett eget initiativ och är vi nu på Muscat Light Restaurant and Coffee Shop. Christer har beställt ”vanligt” kaffe. Jag ska prova på omanskt kaffe. Till det tar jag pistageglass. På caféet intill sitter åter igen de två holländarna som vi hade bakom oss på bussen hit.

15.59 Jag serverades smakrik glass, kardemummakryddat kaffe och dadlar. Det var friskt och gott fullt ut. Nu planerar vi att ta en taxi hemöver. Det känns lite väl långt att gå samma sträcka en gång till tillbaka.

Muscat City Gate, porten till det riktiga Muscat.

Lugn och harmoni råder i sultanens stadsdel.

Även fina bilar kan krångla.

Qasr Al-Alam, sultanens palats.

Vy över palatsområdet och de bakomliggande bergen.

Peter testar omanskt kaffe med dadlar.

16.15 Vi stoppade en taxi ute på gatan. Snabbt och enkelt kom vi hem till Mutrah Hotel igen. Priset var också överkomligt för att vara i Oman. Taxi är mycket dyrare här än i Dubai. Nu ska vi samla kraft och smälta intryck. Dubai känns så långt borta och det gör även vintern där hemma.

18.06 Under det att vi skrev våra vykort i rummet hördes böneutropen för maghrib, bönen efter solnedgången. En av utroparna hade en ljus men stark stämma. Var det en kvinna, en ung man eller kanske en eunuck som manade till bön? Vem vet?

19.05 För en stund sedan ringde telefonen på vårt rum. Jag svarade men det var ingen som ville prata med mig. En harkling, ett klick och några snabba tutande signaler var allt som hördes. Ännu en gång har vi fått ett konstigt samtal på våra resor.

19.40 Vi har varit på livsmedelsbutiken Khimji’s och handlat lite gott för kvällen. Inom kort stundar middag här på hotellet.

20.16 Nu är vi tillbaka i Gazebo Restaurant, hotellrestaurangen. Det har åter blivit dags att äta. Personalen verkar lätt förvirrade, som om de väntar på någon, något. Gårdagens fina service har ersatts av en något disträ attityd. Hoppas att kocken är mer fokuserad.

21.09 Vi är tillbaka i rummet efter en strulig, virrig måltid. Personalen hade tankarna hos några andra/någon annanstans. Innan jag ens hunnit äta klart så frågades det om vi ville ha notan. Visst, det fanns ett större sällskap där än vi två, men ändå.

22.43 Tröttheten har börjat komma över oss. Något annat som har kommit över mig är vetskapen om att det snart är dags att åka hem till Sverige och vardagslivet igen. Vi har dock fortfarande tid att se mer av detta land imorgon.

Torsdag 3 januari

09.06 Den sista sovmorgonen på denna resa är här. Det är dags att söka sig ner till restaurangen för frukost.

09.46 Så var den sista välorganiserade frukosten för denna resa äten. Ja, så organiserad var den inte. Jag fick be om en gaffel då ingen stod att finna.

10.20 Det har blivit dags att lämna rummet och göra oss redo för nya äventyr. Vi har ju en hel dag kvar här i Oman.

10.38 Nu står vi ute på vägen, fast mera exakt bredvid vägen. Vi hoppas att en taxi ska dyka upp. Den ska ta oss till dagens utflyktsmål. Det fanns en gång planer på att åka buss till Bahla för att bland annat se fortet där, ett fort som återfinns på UNESCO:s lista. Det är dock två timmars bussresa dit och buss lär vi få nog av imorgon. Istället håller vi oss i hemtrakterna idag.

10.59 Två taxibilar med passagerare passerade. En tredje stannade och hade snart oss som passagerare. Efter lite strul och missförstånd hamnade där vi ville, Al Qurm Park (Qurum Natural Park). Vår chaufför som knappt lyussnade på vad vi förklarat körde oss först till ett köpcentrum. Här i parken är det grönska och fågelsång.

Qurum Natural Park (Al Qurm Park), ett härligt utflyktsmål.

Staten uppmanar till motion.

Christer har nått ett välstädat torg i Al Qurm Park.

11.24 Efter det att Christer uppsökt en buske, för att fotografera den, fortsatte vi längre in i parken. Nu vilar vi på en sval marmorbänk. Fåglarna kvittrar och blommorna doftar. Tänk om det varit tvärtom. Den här parken är en fantastisk oas, en sådan park som är så sällsynt i Sverige. Här kan man sitta och filosofera på en bänk, barnen har klätterställningar att leka i och det är grönt och välvårdat överallt.

11.49 Vi är i hjärtat av parken. Här är en liten konstgjord sjö, blommor och en rad vackra lusthus i sten.

12.24 Vi letade en genväg mot havet men det hela verkade osäkert. Diverse vägarbeten pågick och vi var inte riktigt säkra på vilken väg vi skulle ta. Istället är vi tillbaka på den plats där allt började. Med oss har vi varsin inköpt varm kycklingsmörgås och en burk kall Mirinda, kanske världens bästa apelsinläsk. Allt är helt perfekt och bra.

13.10 Stärkta av kycklingsmörgåsen och svalkade av Mirindan vandrade vi iväg ut ur parken. Nu har vi nått den del där Oman möter hav. Jag har en strand bakom mig. Vågornas brus försöker överrösta bilarna. Det går inget bra. Framför mig är det ett mangroveträsk, i alla fall det som är kvar av träsket. De övriga delarna av det har blivit exploaterat. Mangroveträsket är ett naturreservat. Nu ska vi söka oss bortöver längs strandpromenaden.

En konstgjord sjö finns i mitten av Qurum Natural Park.

Christer omges av grönska.

En omansk familj på parkutflykt.

Peter tar ett mellanmål i solen.

13.46 Vandringen längs strandpromenaden fortsatte. På vår väg såg vi fina bilar och en för oss välbekant kaffekedja. Den får vänta till senare. Vidare gick vi över en bro av stålplattor. Nu vilar vi under ett träd. Solen är het och det hettar rejält i ansiktet. Vår vinterbleka hud är inte riktigt van vid detta.

13.56 Nog med vilande, nu ska vi söka oss mot en samling restauranger i närheten av ett hotell. Problemet är bara att vi bara känner till deras existens, nu ska vi bara hitta det också.

14.07 Vi hamnade till slut rätt. Vi är vid Shati al Qurum. Idag blir det lunch på restaurangen Just Grilled. Det känns skönt att sitta ner en stund i välbehövlig skugga. På bordet ligger en platta. Det är inte en sådan där surrplatta som vi fick i Kapstaden 2009. Den är för att påkalla kyparen eller restaurangchefens uppmärksamhet. En sådan där platta tryckte Roberth på i Jerevan 2008.

14.38 Vi är mätta och belåtna. Inget av detta är mannen vid bordet bredvid. Han fick sin rätt, skar i köttet och tryckte på plattan för att få dit kyparen. Kyparen bar ut rätten, en rätt som var fel. Nu kom han in med en ny laddning av samma rätt. Kanske var köttet inte grillat som mannen ville ha det.

Det blev vandring längs en lång strandpromenad under en het brännande sol.

Qurm Beach.

Peter äter lunch på restaurangen "Just Grilled".

15.02 Det blev ett besök i en liten shoppinggalleria efter lunchen innan vi påbörjade vandringen tillbaka. På vägen blev vi passerade av ett antal knuttar på sina bågar. Det var det lokala MC-gänget Oman Riders som var ute och körde. Nu tar vi en rast på en bänk. Det undras om vart tiden och dagen tagit vägen egentligen.

15.57 Tiden den bara går men det gör inte vi. Istället sitter vi på klassiska Starbucks Coffee. Detta är det sjuttonde landet sedan 2005 som jag sitter på Starbucks och skriver dagbok. Vi sitter på uteserveringen med utsikt mot naturreservatets mangrovelandskap och de pampiga bergen vid horisonten.

16.15 Vårt kaffe är snart urdrucket och av bakverken kvarstår endast smulor. Dagens utflykt går mot sitt slut. De andra gästerna dricker alla andra möjliga och omöjliga varianter av kaffe. Vi håller oss till det enkla och okomplicerade svarta kaffet. Så snart vi är klara ska vi fortsätta vandrandet.

Helt oväntat dök MC-gänget Oman Riders upp.

Vi tar en eftermiddagskaffe på Starbucks Coffee.

16.40 Vandringen fortsatte så snart vi sagt hejdå och på återseende till Starbucks. Då en passerande taxi tutade vinkade jag åt den och den stannade. Nu åker den vidare och vi är med. Nu ska vi ta oss tillbaka till Mutrah Hotel för välbehövlig siesta.

16.57 Det gick bra att komma hem. I hissens spegel upptäckte vi hur röda vi blivit i ansiktena. Nu ska det sista planeras och spenderas.

17.55 TV-kanalen Al Jazeera från Qatar har visat en intervju med Zlatan Ibrahimovic, berättat om skottlossning i Schweiz och nu om mikrobryggerier i USA. Tydligen är öl från det landet populära. Jag kan inte annat än undra hur det gått till. För att citera Monty Python, American beer is like making love in a canoe, it is fucking close to water. Fast mikrobryggerierna kanske har en annan stil? Det var i alla fall det budskapet programmet ville framföra.

18.39 Det har blivit dags för se sista sysslorna denna kväll. Just nu är vi i lobbyn. Det ska surfas lite på internet. Därpå ska vi ut och köpa frukost och färdkost för imorgon.

Peter uppdaterar sig på internet i hotellets lobby.

Delikat middag på vår hotellrestaurang.

19.19 Internet gav oss informationen att det går en buss till Dubai imorgon. Den går dock inte 07.00 som det står på våra biljetter utan det hävdas att avgångstiden är 06.00. Vad är sanningen? I vår lilla butik fick vi idag tag i frukost och något att ha med på bussresan.

19.41 Jag har provat att ringa till ONTC, det är bussbolaget. Jag har dock inte fått något svar på något av de nummer jag provade. Vi är alltså inte mycket klokare vad gäller avgångstiden för bussen.

20.14 Nu har vi kollat med receptionen. Även där nämndes klockslaget 06.00. Dock sa han att det även går fler bussar. Ja, vi får se hur vi gör. Nu blir det middag.

21.23 Det blir nog så att vi ser till att vara vid busstationen så att vi kommer med 06.00-bussen. Det vore dumt att bli kvar här i Muscat. Inget fel på Muscat men vårt flyg hemöver lämnar Dubai tidigt på lördag. Nu håller vi på att packa ner allt.

21.59 Den sista ”vanliga” dagen går mot sitt slut. De dagar som återstår är mest en lång resa hem. Al Jazeera rapporterar om protester i Indien till följd av gängvåldtäkten och mordet på en ung kvinna. Vidare rapporteras om önskan från Argentinas president att få tillbaka Falklandsöarna/ Malvinerna från Storbritannien.

Fredag 4 januari

04.50 Idag vaknade vi innan böneutropet. Idag är vi uppe riktigt tidigt. Nu ska det börja resas hemåt.

05.12 Alla de ägodelar vi hade med oss hit till hotellet är snart nedpackade. Nu närmast ska vi få tag i en taxi till Ruwi, stadsdelen där bussen kör ifrån.

05.24 Receptionen på hotellet kunde inte ordna en taxi åt oss. Precis som i Botswana i somras verkar man inte ringa efter taxibilar. Istället rekommenderades vi att gå ut till gatan och vänta in en taxi. Något skeptiska gick vi ut och ställde oss på trottoaren vid den öde gatan. Det kom faktiskt en taxi efter ett tag, bra!

05.34 Till ljudet av böneutrop kom vi fram till busstationen i Ruwi. Nu är det bara att invänta bussen som ska ta oss mot Dubai. Hur lång tid tar denna resa? Får vi åka med fast det står 07.00 på biljetterna vi har? Förutom vi två finns här en del andra morgonpigga passagerare av olika nationaliteter.

05.47 Bussen är här, ryggsäckarna är inlastade och vi har satt oss ner, skönt!

06.01 Vi är på väg från Ruwi och Muscat. Strax innan avfärd klev en herre ombord. Han provade en hel del säten innan han slutligen satte sig.

Vår ONTC-buss tar oss norrut.

Vi har stannat vid gränsstationen Al-Wajaja.

08.39 Mannen har fortsatt att byta platser. Fler passagerare har anslutit under resan. Nu står vi still med motorn igång. Vi är tillbaka i Sohar där det var en liten rast på vägen hit.

09.50 Så var vår vistelse i Oman över. Vi har nått gränsstationen Al Wajaja, stämplats ut och avvaktar en vidare bussresa norrut. Vi ska ju först och främst tillbaka till Dubai idag. Även denna gång har bussen en internationell passagerarskara. Vi har bl.a. folk ombord från Italien, Tyskland, USA och Malaysia.

FÖRENADE ARABEMIRATEN

10.16 Nu är vi åter i Förenade Arabemiraten. Innan vi stämplades in fick vi här på bussen fylla i en lista med uppgifter om passnummer, nationalitet, kön och namn. Det är 115 kilometer kvar till Dubai.

10.37 Vi står fortfarande stilla vid gränsen. Bredvid oss står en lastbil fullastad med tomater. En man i grått har gått igenom bussen för att kolla i passen samt att räkna oss. Nu rullar vi i gång. Vänta, det blir ett nytt stopp nu.

10.44 Det var bara bagaget som skulle röntgas, genomlysas. Nu bär det av. Klart smidigare och snabbare att skicka väskorna på ett rullband och genomlysa dem istället för att tullare ska gräva i varje väska.

11.23 Bussen har gjort korta stopp för att släppa in passtittande herrar och förbiskridande dromedarer som korsat vår väg.

Dromedarer på sidan av vägen.

12.13 Vi är tillbaka i Dubai igen. Nu bär det snart av mot resans sista hotell. En taxichaufför har hittat oss och erbjuder sina tjänster.

12.19 Vi klev ut ur bussen med ryggsäckarna och lika fort in med dem i en bil. Jag undrar om det är en ”äkta” taxi? Den ser ut som en helt vanlig personbil. Det väsentliga är att den tar oss till vårt hotell.

12.27 Taxichauffören har pratat med oss och intervjuat oss om vilket hotell vi ska till. Han verkar sugen att köra oss till en del andra hotell som han påstår är billigare. Vi har förklarat att vi redan bokat ett rum. Han har också på indisk engelska berättat att han är från Indien. Tänk, det kunde vi nästan gissa.

12.44 Det blev en lång taxiresa förbi skyskrapor, parker, moskéer och diverse pampiga hus. Nu är vi i rum 901 på Al Sharq Hotel (http://www.sharqhotel.com) i emiratet Sharjah. Vi blir kvar i några timmar i detta emirat. Sharjah ligger öster om Dubai och är en lite mer konservativ plats jämfört med Dubai. Bland annat råder alkoholförbud här.

12.55 Fredagsbönen pågick för fullt när vi checkade in på vårt hotell. Det religiösa har följts av något som låter som ett politiskt tal. Vi hör detta genom högtalarna på minareterna. Vi är inte så bra på arabiska men Syrien har i alla fall nämnts.

14.06 Efter att ha laddat batterierna på oss själva och i Christers mobil är vi nu redo för att ta oss ner från nionde våningen och se mer av Sharjah.

Peter har nyss anlänt till rum 901.

Utsikt över Al Rolla Square.

14.40 Nu har vi sett lite av Sharjahs äldre delar. Vi har bland annat hunnit med att se en bank med en speciell ingång för damer, en lång stadsmur (Sharjah Wall) och några hönor på promenad. Nu är vi nere vid cornichen, strandpromenaden. Mitt fikasug växer sig allt starkare.

15.29 Det har inte gått så bra att hitta ett fik/café av vettig storlek. Nästan alla ställen vi hittat erbjuder indisk snabbmat av olika sorter. Nu vilar vi oss lite sittandes på en trappa. Christer har varit och köpt lite sött och blött. Det är en helt annan känsla, anda här än i Dubai och Oman. Här finner man inga enorma skyskrapor. Här är det drösvis med små butiker som erbjuder olika ting. Oftast är det samma utbud längs en och samma gata. Dessutom är det rätt mycket indier här. De är här och jobbar. Det känns faktiskt som att vi är i Indien.

16.02 Nu blir det äntligen lite att tugga på. Vi har beställt fårburgare och apelsinjuice på Al Bathriq, en liten restaurang vid ett gathörn. Det ska bli gott med mat.

Sharjah Wall, en rest från det som varit.

Vacker domstolsbyggnad i Sharjah.

Al Arouba Street, Sharjah

En enkel lunch på Al Bathriq Cafeteria.

16.59 Den lilla måltiden avslutades med en kaffe vardera. Vi betalade, reste oss och gick till Al Madeena Hypermarket för att handla lite. Nu är vi hemma och ska inte göra så mycket på ett tag.

19.08 Vi har duschat av oss stadsdammet. Här i rummet har vi hittat en bönematta. Den ingår i rummet, vilken prima service. Nu funderar vi över den sista middagen här i landet.

19.24 Nu har vi beställt middag här på hotellets egen restaurang på våning 2. Idag får vi inte får. För att beställa får, det inte går. Vi är ensamma på restaurangen. Det var så lugnt här att en av de anställda fick gå och hämta kocken.

20.12 Grillat kött är gott. Nu ska vi packa ihop det vi vill ha med oss hem. Allt ska vara klart när vi stiger upp i natt. Vi har varit i receptionen och ordnat med en taxi som ska stå redo när vi åker.

20.52 Det blev ett tidigt god morgon idag och det blir ett tidigt god natt. I morgon blir det ett ännu tidigare god morgon.

Al Sharq Hotel i Sharjah har en minaret oroväckande nära. Är det därför rummen har ett bra pris?

Peter har hittat en religiös attiralj.

Lördag 5 januari

01.24 Det har blivit dags att kliva upp. Detta måste vara det tidigaste vi gått upp på någon resa. Snart stundar en taxiresa till flygplatsen.

01.55 Så var vi på väg i ännu en taxi. Gatorna är ganska tomma på bilar men det är folk vakna och vandrar omkring här och där.

02.15 Det gick galant att komma till Dubais flygplats och terminal 1. Vår taxichaufför var något tyst, talträngd. Han kanske var trött.

03.54 Det gick smidigt vid incheckningen och passkontrollen. Vid båda ställena såg vi de missnöjda svenska damerna vi såg i Istanbul. Denna gång hade de haft övervikt på packningen, fått packa om, en orkade inte gå tillbaka till incheckningen och vid passkontrollen pekades det på araberna och en av de sa, "kolla där är dina snyggingar". Ett litet aber är det faktum att vi bara har boardingkort till flygningen till Istanbul. Nu tar vi en tidig frukost på Potbelly Sandwich. På boardingkortet står det att vi ska flyga från gate C 8. Enligt monitorerna är det C 15 som gäller. Flott och fett från min smörgås droppar just nu ner i dagboken.

Dubai International Airport.

04.33 Det var rejäla mackor. De var helt klart mättande och precis vad vi behövde som grund inför en lång resa hem. Alls inte dumt med kaffe heller för min del. Vi har funderat över vad det är som gör att svenskar allt som oftast ser så förvirrade och osäkra ut då de är ute och reser. Är de söndercurlade av välfärdslandet Sverige? Måste det alltid finnas en pil, en vägvisare, en som säger vad som är rätt för att allt ska fungera? Nu sitter vi vid gate 11, ja det har ändrats åter igen, och känner oss klara för flygningen.

04.54 Vi har satt oss på de platser som avsetts åt oss här på Pegasus Airlines flygning Dubai till Istanbul. Allt jag vill göra nu är att sova. Jag struntar fullständigt i allt vad säkerhetsinformation heter just nu. Det är ingen större skillnad denna gång jämfört med alla tidigare flygningar.

07.52 Det är dags för en kort anteckning med turkisk tid. Vi har påbörjat inflygningen mot Sabiha Gökçen Airport i Istanbul. Det har blivit mycket sömn mellan Dubai och här.

TURKIET

09.05 Det har hänt en del sedan vi landade. Redan ombord på planet beklagade sig en svenska över att informationen var på bristfällig engelska och för att vi landat innan utsatt tid. Det gick bra att ordna med nya boardingkort vid transferdisken. Då vi stod i kön till säkerhetskontrollen hörde vi ett vrål ”du rör mig inte” på stockholmsdialekt. Inte ska man väl skrika till säkerhetsfolket? Om man absolut måste skrika till en turk så ska man väl inte skrika på svenska? Ännu en ung man skar in längst fram i säkerhetskön. Mannen där tittade på honom och frågade efter boardingkortet. Den unge inskärande mannen såg frågande ut och lommade iväg. Nu är vi tillbaka på caféet vi var på vid utresan, Altinkiliçlar Kahve.

09.57 Så sitter vi och väntar på dagens och resans sista flygning. Vi undrar vad som väntar oss på denna flygning och även där hemma. Flygplatsen som är modern och bra känns rejält underdimensionerad. Det är för lite av allt. Det är för trångt överallt.

10.18 Vi är ombord och redo för att flyga. Damerna vi sett förut beklagade sig till en annan passagerare om problemen att behöva lasta om det som vägde för mycket. Han såg måttligt förstående ut.

Vi landar i Istanbul.

Någonstans över Europa flyger vi fram.

10.39 Det har blivit dags att återgå till svensk tid. Vi befinner oss just nu över Moldavien. Allt är lugnt och att det är tretton timmar sedan vi steg upp känns fjärran.

12.27 Vi är på väg in i svenskt luftrum. Under oss har vi Östersjön. Vår hemresa har hållit på ett tag och snart når vi nästa delmål.

13.05 Planet har landat och knappt hade det hunnit stanna vid gaten så klev ett antal passagerare upp. Varför denna panik? Här har de suttit alldeles still i timmar så varför inte ett par minuter till? Vi sitter i den bakre delen av planet och kommer inte ut så mycket fortare.

SVERIGE

13.48 Så var vi tillbaka på Arlanda. Min ryggsäck kom bland de första på bagagebandet och Christers bland de sista. Vanligtvis brukar de komma tillsammans.

14.19 Det har fikats lite på 7-Eleven. Här har tiden antingen stått still eller gått väldigt fort. Här finns ett erbjudande uppklistrat. På det står det ”Idag är det Lucia”. Erbjudandet gäller fyra lussekatter, kanelbullar eller några andra fikatilltugg för 49 kronor.

15.40 Här går vi omkring i Skycity och plötsligt träffat vi Patrik, en gammal kompis som vi pluggade ihop med på Umeå Universitet. Han är på väg till Thailand med fru, son, svärföräldrar, far och fars sambo. Just nu sitter vi och pratar lite med dem på italienska restaurangen Sbarro.

Har vi läst fel i almanackan?

Patrik är på väg till Thailand.

16.46 Vi sa hejdå och lycklig resa till Thailandsresenärerna. Nu ska vi ordna med frukost till imorgon och middag för idag.

17.29 Frukost och kvällskost är ordnad. Nu är vi på Alfredo’s och väntar på varsin pizza. Det är dryga timmen till tågavgång.

18.46 Under det senaste dygnet har vi åkt med en taxi och två flygplan. Nu är vi på väg igen. Denna gång färdas vi med tåg mot Sundsvall.

19.16 Just nu färdas vårt tåg snabbare än något tåg gjort med mig. Vi är uppe i en hastighet av 202 km/h.

22.34 För ett dygn och tio minuter sedan gjordes dygnets första anteckning. Nu har det blivit dags för den sista. Vi är tillbaka i Christers lägenhet och vardagslivet. I vardagslivet blir vi kvar till dess att vi tar oss för något annat.