07.50 Vi har båda vaknat upp med tanken, var är jag? Rätt snart förstod vi att svaret är Makedonien, Skopje och lägenheten vi hyr av Urban Hostel. Idag blir det som sagt en heldag här i staden. Det känns som att se en helt ny stad. När vi var här 2002 gjorde vi inte så mycket annat än att svettas och dricka Fanta Icy Lemon.

09.27 Vi gick ut ur huset, ut ur vår port och ner till vandrarhemsdelen på andra sidan gatan. Här har vi frukosterat. Jag drack kaffe till frukost och Christer valde te. Dessutom har vi betalat för boendet. Det blev rumspriset trots att vi alltså bor i en lägenhet, man tackar! Det har dessutom framkommit nya fakta angående sängstrulet. Urban Hostel har inga tvåbäddsrum överhuvudtaget. Det stod alltså fel på Hostelworlds bokningssida. Vi bokade ett rum som aldrig har funnits.

10.28 Det har givits information till oss från internet och från en i personalen. Utifrån den senare informationen har det hittats en smart lösning för idag och imorgon. Den plan som gäller för idag ska snart sättas i verket.

10.39 Efter en snabbvisit i lägenheten är vi nu redo att se oss omkring i Skopje. Det är mulet och det finns en överhängande risk att det kommer regn idag.

11.07 Planerna har blivit verklighet. Verkligheten är den att vi är i den centrala delen av Skopje. Vi har tagit en rask promenad hit och bl.a. sett en modern kyrka längs vägen. Här kan jag inte bli kvar, det finns mer att se idag.

Peter äter frukost på Urban Hostel.

På promenad mot Skopjes centrum.

Kollektivtrafiken i Skopje för tankarna till London.

11.14 Vi hamnade rätt snart på gågatan Makedonija som kantas av caféer och hotell. Tyvärr har det börjat duggregna. I vanlig ordning så har vi klokt packat med oss paraplyer på vår resa och sedan lämnat kvar dessa i packningen. Detta gjorde vi även i Rom. Är man dum så blir man blöt.

11.20 I slutet av Makedonija-gatan finns ett museum som håller till i en gammal stationsbyggnad. Klockan på på den gamla järnvägsstationen här står på 05.17. Det har den gjort ett tag. Det var vid den tiden som en jordbävning drabbade Skopje den 26 juli 1963. Klockan stannade, skulle repareras men det blev aldrig gjort. Nu är den stannade klockan ett minne av jordbävningen som krävde över 1000 dödsoffer och förstörde 80% av staden.

11.29 Längre upp på gatan såg vi tidigare statyer och en byggnad tillägnad Moder Teresa. Moder Teresa föddes i en albansk familj här i Skopje 1910. Hennes rätta namn är Anjezë Gonxhe Bojaxhiu. Teresa var det namn hon tog som katolsk nunna. Moder Teresa är världsberömd för sitt arbete bland fattiga i Calcutta, Indien. Christer som drack te till frukost kan kanske sägas vara på en teresa.

11.37 Vi har sökt duggregnsskydd på caféet Il Caffe di Roma här på Makedonija-gatan. Här har vi beställt svart kaffe och muffins.

Gågatan Makedonija.

Christer och Moder Teresa (Majka Tereza).

Klockan har visat 05.17 sedan en jordbävning förstörde Skopje 1963.

12.27 Det var gott med kaffe och muffins. Tyvärr har det inte slutat regna. Snarare har duggandet börjat övergå till ett mer intensivt pissande. Vi har fotograferat och beundrat stadens kopia av triumfbågen, den stora vita Porta Makedonija i Skopjes centrum. Byggnaden uppfördes 2011-2012 för att fira Makedonienms 20 år av självständighet.

12.37 Efter att snabbt ha återsett GTC-gallerian som vi var inne i 2002 är vi nu vid den gamla stenbron över Vardarfloden. Här är det inte olikt sig mot sist. Det är totalt och fullt ut förändrat. Där det förr var grässlänter och en betande häst är det nu vackra byggnader och statyer. En av statyerna är av en herre till häst som lokalbefolkningen hävdar är Alexander Makedonski (Alexander den store). Det är dock bara en enorm ryttarstaty. Torget han står på heter Makedonienplatsen.

12.43 Som vanligt har Grekland haft synpunkter på triumfbågen som uppförts här. Grekerna har synpunkter på det mesta gällande Makedonien. De hävdar att Makedonien är namn på en grekisk provins, att Alexander den store inte har något att göra med denna nation och att makedonska inte är ett språk, bara en bulgarisk dialekt. Grekerna tvingade även landet att byta flagga eftersom den första flaggan hade en symbol från Alexander den stores pappas grav.

12.53 Det är fortsatt gråa skyar. Vi letar en busshållplats där bussen till det höga korset Millennium Cross på berget Vodno avgår ifrån. Vi letar även ett lunchställe. Inom kort behöver vi äta för att dagens planer ska kunna genomföras.

13.34 Korståget, äh, korsbussen och korset får vänta. Det regnar lite väl mycket. Det är dessutom låga moln och mer eller mindre dimma uppe på berget. Nu har vi letat ett trevligt lunchställe. De enda som hittats har italiensk touch, fast att åka till Makedonien för att äta italienskt känns lite fel.

Porta Makedonija.

Nybyggda makedonska monument.

Ett nytt arkeologiskt museum byggs vid Vardar-floden.

Den berömda stenbron med anor från 500-talet.

Alexander Makedonski (Alexander den store), eller?

13.46 Det blev italienskt trots allt, restaurangen Gino i gallerian GTC:s övre plan. Knappt hade vi kommit in så tog en av kyparna våra jackor och hängde undan dem. Nu har vi beställt, mixed grill till Christer och revbensspjäll till mig. Vi hade tänkt oss en enklare lunch men detta ställe är riktigt flott. Gott om folk är det här också.

14.34 Mina språkkunskaper har ställt till det för mig igen. Jag beställde, troligast lite luddigt, ribs. Det som serverades var en delikat fläskkotlett. Fast revbensspjäll heter ju, som Christer påpekat, spare ribs. Är man tydligare får man rätt rätt.

15.28 Den goda måltiden är avslutad och vi hittade våra jackor igen. Våra planer har ändrats lite. Istället för att korsa floden Vardar via den gamla stenbron så tar vi en kaffepaus på Coffeshop Company. Det är en österrikisk kedja med ett något bekant namn. Har vi fikat på den förr? Anledningen till detta stopp är det intensiva regnande som fortfarande pågår. Jag har också hunnit köpa en fotbollströja från det lokala laget Vardar Skopje till en samlande kollega i hemtrakten.

I Skopjes centrum finns shoppinggallerian GTC.

Christer äter lunch på restaurangen Gino.

17.09 Det är nog så att det är Christer som har besökt nyss nämnda kaffekedja. Eventuellt besökte han den i Prag under en resa med sin pappa och syster. Vi lämnade den och gick som hastigast till en annan galleria. Den hade inte mycket att ge oss och nu har vi äntligen korsat stenbron och floden. Här på andra sidan byggs det om och nytt. Vi har även sett en staty av kung Filip II, pappa till Alexander. Det regnar även i denna del av staden och över den gamla basaren, Carsija. Vi har även passerat ett nytt museum ägnat Förintelsens offer.

17.43 Vandrandet i de gamla kvarteren förde tankarna till Sarajevos gamla stadsdel och dess turkiska basardel Baščaršija. Denna del av staden känns helt annorlunda från det vi sett tidigare idag. Här möts smala gränder, moskéer och butiker. Utbudet är varierat. Dels sådant man finner i gallerior, dels lite äldre stuk. Nu har vi flytt regnet och satt oss på restaurangen Old Balkan. Här har vi beställt vår gamla Balkan-klassiker, pljeskavica. Vi behöver inte fundera på vilken öl vi ska dricka. Här serveras ingen alkohol alls. Vår kypare har bott i Sverige på 90-talet. Han flydde kriget i Jugoslavien för ett liv i Ludvika. I somras såg vi en jacka som det stod ABB Ludvika Innebandyklubb tryckt på. Ludvika syns och märks i världen.

18.11 Kyparen kom just och beklagade att det tog tid med maten. Det var mycket att göra i köket eftersom ett större sällskap skulle äta. Han skulle dock ordna med någon sorts tidsfördriv till oss. Vi fick just en bok var att läsa. De innehåller fotografier och berättelser från förr. Jag fick en bok om det gamla Skopje och Christer en bok om albanska fotografier från tidigt 1900-tal.

18.20 Middagen är till sist här. Förutom pljeskavican har jag beställt en Shopska-sallad, tomater, gurka, paprika, gul lök som hackats och toppas med riven bulgarisk fårost.

Peter med nyfunna vänner.

Peter skriver dagbok bredvid munnen på en Golden Retriever.

Christer vandrar genom det gamla Skopje, stadsdelen Carsija.

Peter väntar på middagen som strax serveras på Old Balkan Restaurant.

I regn och rusk vandrar vi hemåt via Goce Delchev-bron.

19.52 Måltiden avslutades och vi gick ut. Duggregnet hade upphört och övergått i rejält regn. Men vi hade inget val, vi måste ju hem och började kryssa mot ett givet mål. På vägen hem stannade vi till i livsmedelsbutiken vi var i igår. Där köptes dryck och bröd till resan imorgon. Vi hade även planer på att köpa lufttorkad skinka och vin. Det vin de hade var inlåst. Christer siade att det kanske inte gick att köpa alkoholhaltiga drycker efter klockan 19.00. Färden hemöver fortsatte och det hittades och köptes vin i en liten kvartersbutik. Nu är vi hemma, blöta i håret men glada i sinnet.

20.01 Christer har just insett att hans mobiltelefon igår kväll ungefär vid 17.45 har ringt 57 samtal till personer i hans telefonbok. Några samtal har varit i 0 sekunder och andra lite längre. Var det ett av de samtalen som var det "Hello, hello" som vi hörde i hissen igår?

20.38 Nu blir allting mer konstigt. Först så går det inte att ringa direkt från Christers telefonlista från utlandet och nyss ringde det på dörren. Där stod en ung man och sa god afton och något mer. Därpå överräckte han ett kuvert. Det innehöll ett brev som Christer läser igenom nu. Han kan läsa vad som står där men ingen av oss fattar ett smack. Det kan vara av politisk natur.

21.38 Lufttorkad skinka och vinet Sun City konsumeras i detta nu. Det är alltid trevligt att prova på lite gott hemmavid också.

22.15 Efter att CNN rapporterat om den stigande oron på Koreahalvön är det nu ett reportage om ungdomsarbetslösheten i Spanien. Den ligger enligt programmet på 55,7%.

22.48 Yun Byung-Se och John Kerry, utrikesministrar i Sydkorea och USA, pratar gott om de båda ländernas goda samarbete under de senaste 60 åren, just nu och i framtiden.

22.59 PSG - Barcelona, 2-2 och Bayern München - Juventus, 2-0. Det är kvällens resultat från Champions League. Just nu är det +9º i Skopje, vinet är slut och vi ska packa.

Skinka, vin och fotboll på TV avslutar denna dag.

Onsdag 3 april

07.10 Det är grådis och mulet idag. Det är inget regn men ingen blå himmel heller. Nu får vi fundera hur vi gör med den tilltänkta utflykten till korset på berget. Vi hade planerat att ta bussen upp på berget under förmiddagen innan vi avreser härifrån.

08.15 CNN rapporterar om det lilla flygbolaget Samoa Air som börjat basera sina biljettpriser på passagerarnas vikt, US$4,16 per kilo. De utlovar att de som betalar mer kan räkna med bättre utrymme för benen och området nedanför höfterna.

09.56 Så har ännu en av livets små frukostar avslutats. Vi är ännu inte riktigt på det klara på hur vi gör innan vi reser vidare. Vi vet inte ens när vi reser utan endast, tror vi i alla fall, vart det blir.

10.31 Vi är för vad jag antar sista gången i lägenheten. Innan vi gick hit passade vi på att maila boendet i Ohrid och uppge ungefärlig ankomsttid. Vi har ställt in utflykten upp till korset. Beslutet blev enkelt när vi sett att det är moln runt bergstoppen. Därute kämpar solen hårt för att bryta sig fri från sina molnbojor.

11.08 Nyss hördes en liten trudelutt här i lägenheten. Var det telefonen, porttelefonen eller vad? Vi ser det som en startsignal för oss. Nu går vi.

Vi tackade för vår vistelse på Urban Hostel.

Snabblunch på Skopjes busstation.

11.43 Efter en smidig utcheckning från ett strålande boende är vi i parken utanför GTC-gallerian. Bakom oss har vi Porta Makedonija. Vi har promenerat genom Skopje och nu vilar vi innan vi börjar svettas alltför mycket. Det funderas kring lunchen. När, var och vad är frågor som väckts. Äter vi här i centrum eller på stationen?

12.23 Promenaden fortsatte mot busstationen. Där finns ju både mat och framförallt bussar. Vi tittade häpet på de områden vi minns från 2002. Där det då stod några turkiska bussar parkerade på en grusplan fanns nu ett stort shoppingcenter. Det har hänt en del på 11 år. Väl framme vid stationen lyckades vi navigera fel men fick återse biljettluckorna för järnvägsstationen som vi var vid 2002. När vi väl kommit rätt så köptes bussbiljetter till Ohrid. Nu har det blivit dags för lunch. Det vi trodde skulle bli ett köttig burgare blev en vegetarisk variant, ketchup och ostskiva i ett bröd. Utbudet var klent, minst sagt.

12.46 Vi har åter en gång äntrat en minibuss. Det väsentliga i livet är dock inte vilket transportmedel det är. Det viktiga är komforten och det faktum att vi och fordonet kommer fram. Dagens bussbolag heter Classic Company.

13.36 Bussen har lämnat Skopje bakom sig. Nu omges den av runda, gröna kullar och berg. Här och där syns en minaret med tillhörande moské. Här i landet kostar en liter diesel 70 denarer, 9,79 kronor.

13.58 Antalet moskéer ökar. Vi är i närheten av Tetovo, den del av Makedonien som har en stor andel albaner. Enligt en lag ska skyltarna vara tvåspråkiga när en ort har tillräckligt många procent albansk befolkning.

14.14 Nyss körde vi igenom Gostivar. Nu slingrar vi oss upp i bergen och möts av regn.

14.22 Vi har stått stilla vid ett rödljus här uppe i bergen. Det är en bro som håller på att lagas. Det är endast trafik från ett håll i taget.

Vackra vyer och snötäckta berg passeras.

Det är dags för ett stopp i Straza.

Peter gör några noteringar vid vår buss.

14.42 Bussen har stannat vid en Lukoil-mack och vi har klivit ur uppe i detta bergsmassiv. Det ges en chans att sträcka på benen samt göra ett toalettbesök. Vi är i Straza. Förutom vår buss finns här en polisbil och en annan buss med asiatiska turister.

15.11 Några tjejer har klivit av i Kicevo. Vi andra reser vidare.

15.44 "The road to hell" är vi inte på hoppas jag. Dock spelas den musiken här i bussen. Vi har nyss passerat Botun och en liten flod syns till höger.

16.12 Vår lilla minibuss kom fram och stannade längs en gata i Ohrid. Vi klev ur och påbörjade vår vandring mot centrum. Några lokala herrar dök upp vid busshållplatsen och försökte få oss att hyra privatrum men vi förklarade att boende redan är ordnat. Nu har vi kommit ner till sjön som bär namn efter staden. Nästkommande frågor är, var är boendet och finns det folk där? Nu fick vi lite hjälp att hitta dit av en lokal man på cykel. Han ville först värva oss till hans eget boende, Di Angolo Hostel. Han har haft finländare där, finländare som druckit för mycket vin. Hela området runt sjön är på UNESCO:s världsarvslista.

16.53 The Central Palace (http://centralpalaceohrid.com) heter vårt nya boende. Rumsnumret denna gång är 2. Vi har åter igen en egen lägenhet. Den är inte lika stor som den i Skopje men ändå en lägenhet. Utsikten från balkongen är bland de mest imponerande vi någonsin haft. Vi kan titta ner på gatan mitt i centrum och vi kan också blicka ut mot sjön och bergen vid horisonten. Vi har lämnat våra pass till värdinnan. Det är nämligen så att vi ska registreras hos polisen. Det är lika bra att ta det piano och det är ju enkelt, vi har ett piano i lägenheten.

Vi har kommit fram till Ohrid.

Det är här vi ska bo.

En härlig utsikt från vår balkong.

17.45 Det är ännu inga pass i sikte. Fast det är ju ingen överhängande panik å andra sidan.

18.27 Vi gjorde slag i saken och knackade på i rum 4. "Kom in" hördes det inifrån och jag öppnade. Vi pratade med värdinnan och fick tillbaka passen. Vi har även hälsat på ställets, hennes, lilla, glada 13-åriga hund. Nu ska vi ut och leta mat.

18.48 Det har beställts middag. Det blir "grilled mixed meat" och vad som kallas hemgjort öl. Restaurangen heter Makedonska Sofra. På TV:n är det handboll just nu, Spanien-Makedonien.

19.03 Nu kom det in ett fat med brödskivor, purjolök och något som liknar soltorkade tomater i olja. Det är helt säkert gott på bröden.

19.20 Hrm, hah, ah. Det var snarare chilifrukt och lök i vinäger. Det var dock gott, trots sin styrka. Nu har vi fått ett fat med olika sorters grillat kött och korv.

20.33 Det var mycket gott. Hemmaölen var dock vanlig Skopsko men det är aldrig fel med denna goda öl. Efter middagen gick vi och handlade på butiken Tinex. Det har köpts frukost till imorgon och lite för kvällen. Allt alkoholhaltigt får dock, precis som Christer siade/gissade igår, inte säljas efter 19.00. Det blir till att vittja minibaren i lägenheten.

21.06 Det är ett varierat utbud på våra TV-kanaler. Kroatisk texttv visar olika idrottsresultat. Där finns bland annat ishockey från Sverige, i fjärde semifinalen mellan Linköping-Skellefteå står det 0-0. Skellefteå leder dock med 2-1 i matcher. På en annan kanal har en makedonsk politiker i Skopje talat om vilka vägar han ska låta asfaltera om han blir vald.

21.45 En liten flaska Makedonsko Cruevo från Skovin har öppnats med en kapsylöppnare! Nu ska vi åter en afton avnjuta vin och lufttorkad skinka. På TV:n visas andra halvlek mellan Real Madrid och Galatasaray i Champions League-fotbollen. Det står 2-0 till Real.

23.13 Nu har det precis som i Tsumeb i somras klippts till yoghurtskedar av en PET-flaska. Jag har även snidat till en smörkniv. Det där med egna skedar har precis visat sig onödigt. Vi har ju faktiskt kaffeskedarna att äta med.

Kvällens middag var delikat, mixed grill, olika typer av grillat kött.

Torsdag 4 april

08.24 Två olika sorters moln syns på himlen över Ohrid. Det är de vita, fluffiga och snälla samt de blåsvarta, kompakta och elaka. Vilka kommer att dominera idag? Det lär visa sig.

09.46 Nu har vi just avslutat en egenkomponerad frukost här på The Central Palace. Smörgåsarna breddes med en egenkomponerad smörkniv. Nu stundar badrumssysslor innan vi går ut för att se mer av vår nya hemort.

11.03 Vi har letat men ännu inte funnit någon form av information gällande morgondagens resa till Albanien. Vi vandrade först upp till den plats där bussen stannade igår eftersom vi såg en skylt om en turistinformation där. När vi kom fram visade det sig vara helt fel. Skylten hänvisade till en gata, Boulevard Turistichka. Vi vandrade tillbaka genom vår lilla stad och nu är vi nere vid sjökanten. Det går vågor på sjön. Några av vågorna slår in över strandpromenaden. Nu startade en man en gräsklippare bakom mig.

Zeynel Abedin-moskén i Ohrid.

Helgonet Kliment Ohridski (Klemens av Ohrid), en av männen bakom det kyrilliska alfabetet.

11.23 Vi har promenerat längs sjön för att kunna hitta ett café men det enda vi hittade var hotell i diverse storlekar och prisklasser. Det märks att det är lågsäsong. Det är inte mycket aktivitet just nu. Ohridsjön har så här års massor av vatten och när det blir vågor i sjön rinner vattnet ut på gångbanan vi går på. Vår promenad fick avslutas på grund av detta. Att få vatten över fötterna känns inte så trevligt.

11.30 Vi har börjat strosa tillbaka mot centrum. Gatan och strandpromenaden har namn efter den gamle jugoslaviske kommunistpampen Tito. I Makedonien är man lite seg att byta ut gamla kommunistiska gatunamn. I Skopje flanerade vi ju på gatan Leninova.

11.49 Nu sitter vi riktigt bra. Vi är på caféet Millennium och väntar på våra koppar med espresso och cappucino. Vi har placerat oss i hörnet på uteserveringen och solen värmer våra vinterkalla kroppar.

12.21 Nu har vi frågat runt i en resebyrå, en turistinformation och en liten vit kiosk. Det vi frågat om på alla dessa platser är om transporten till Albanien. Resebyrån visste inget men hänvisade till turistinformationen. På turistinformationen pekade de ut den vita kiosken. I kiosken fick vi veta att det gick köpa bussbiljett till gränsen men inte längre. Eventuellt går det köpa biljetter till Albanien i grannstaden Struga. Nu tar vi snart ställning till hur vi gör senare.

12.33 Ett kort stopp på rummet har gjorts. Här är det städat, bäddat och nytt vin är inställt i minibaren. Angående Albanienresan så kommer vi senare idag att bussa oss till grannstaden Struga. Dels för att se den staden, dels för att få mera fakta om transporten till grannlandet. Det är därifrån, Struga alltså, som bussen troligast går.

Strandpromenaden i Ohrid.

Denna pir var populär bland Ohridsjöns fåglar.

Tsar Samuils gamla fort ovanför Ohrid stad.

Några svanar i den vattenrika Ohridsjön.

13.09 Nu vilas det på en kyrkbänk. Vi sitter i alla fall på en bänk utanför kyrkan Sveta Sofija som byggdes under det första bulgariska riket för ca 1100 år sedan. Vi är alltså ute på en ny Ohridvandring. Det har bland annat setts hus som byggts över gatan vi gick längs. Förr fanns det nämligen regler om hur högt man fick bygga. Så istället för höjden så byggde man på bredden. Kyrkan bredvid oss ska vara en av få i världen som har fresker från 1000-talet. Kyrkan räknas som den kyrka i världen som har bäst bevarade fresker från just den perioden.

13.36 Vi bestämde oss för att gå in i Sveta Sofija och vi har verkligen inte ångrat oss. Väggarna och taket är fyllda med vackra fresker. Tänk att allt detta har bevarats under så lång tid. Det är helt fantastiskt. Det är förbjudet att fotografera och filma i kyrkan. Att besöka kyrkor i Ohrid kostar 100 denarer. Pengarna används för att restaurera de gamla byggnaderna.

13.55 Vi har tagit oss till kyrkans baksida och fortsatt därifrån uppför en trappa. Vi blickar ut över hustaken och tillbaka in mot Ohrid. Vårt vandrande fortsätter ut mot spetsen på en udde som sträcker sig ut i Ohridsjön. Där ute på spetsen finns målet för denna vackra eftermiddagspromenad.

Den gamla kyrkan Sveti Sofija (S:t Sophia).

En asiatisk turist vandrar i Ohrid.

Blommande träd och en vacker sjö.

Vi promenerar mot Kaneo.

14.08 Ja, så har vår vandring nått fram till den makedonsk-ortodoxa kyrkan Sveti Jovan Kaneo, Sankt Johannes kyrka vid Kaneo. Vi är en bit upp längs sluttningen ovanför staden. Det blåser, är mulet, men också ack så vackert. Denna plats är en av de mest fotograferade i Makedonien och det vanligaste motivet på bilder från Ohrid.

14.26 Nu sitter vi längst ute på udden med Sveti Jovan bakom oss och en fantastisk vy över Ohridsjön framför oss. Det har dock blivit dags att inom kort återvända till Ohrid. Vi har tagit bilder på sjön, oss själva och kyrkan som är från 1200-talet och tillägnad aposteln Johannes.

14.50 Efter att synintrycken mättats har nu turen kommit till magarna. Vi har vandrat samma väg tillbaka, nått fram till Sveti Sofija-kyrkan igen och har hittat en lämplig restaurang intill. Det blir pastalunch på restaurangen Via Sacra (http://www.viasacra.mk).

15.49 Lunchen avslutades och vi började gå mot busstationen som vi planerat. På vägen har en del saker hänt. Vi har hört en tiggande herre som hade ett läte som påminde om min pappas gamla teddybjörns brummande. Jag har köpt dagböcker för den kommande resan i sommar och Christer har köpt en t-shirt. Vi har även sett ett av stadens original, Casanovor. En väderbiten, ärrad äldre herre med dubbla toppluvor som log mot en ung dam och sa ”I wanna put you in my asshole”. Det gick inte hem. Till en annan dam sa han ”If you have the money, we can have the fun”.

Den vackra kyrkan Sveti Jovan Kaneo, en symbol för Ohrid och Makedonien.

Ohridsjön.

De två resenärerna på en bänk vid Sveti Jovan-kyrkan.

Snötäckta massiv väster om Ohridsjön.

Våren har kommit till Ohridsjön.

Pastalunch på restaurangen Via Sacra.

16.20 Efter en lång promenad så är vi äntligen vid den nya busstationen som ligger i stadens norra utkanter. Vi är tyvärr inte så värst mycket klokare. Här finns vare sig bra service eller information. Det är alls inte säkert varifrån och när Strugabussen avgår. Damen i biljettluckan gav oss den precisa informationen att bussen går "från en annan gata". Vi får fundera vidare kring morgondagens transport. Att åka till Struga så här sent känns inte som ett bra alternativ.

16.32 Vi såg precis minibussen som färdas sträckan Ohrid-Struga. Den svängde i en korsning. Var den har startat från är fortfarande okänt för oss.

16.56 Det återvändes till de centrala delarna av Ohrid och den vita kiosken vi besökte för någon timme sedan. Där kan man mycket riktigt köpa biljetter till den albanska gränsen. Det är dock inte till den gränspostering som vi vill till. Dessutom finns ingen garanti om vidare transport till Tirana. Tjejen i kiosken informerade oss om att "det finns taxibilar, kanske en buss, på andra sidan gränsen, ibland". Nu sitter vi och funderar på lite av varje vid en nästan spegelblank sjö. I närheten av oss har vi både barn och svanar.

17.02 Vi stördes i våra funderingar av Hristo, en man som pratade lite svenska, lite norska och lite tyska plus en hel del engelska. Han erbjöd oss en båtuflykt på sjön till bra priser. Vi avböjde och berättade att tiden inte finns. Vi åker ju härifrån imorgon är det tänkt.

En speciell man vandrade genom staden.

Längtan efter glass.

Eftermiddag i Ohrid.

18.17 Vårt besök på internet har gett oss lite mera kött på benen. Vi hgar besökt ett internetcafé i källaren på den lilla gallerian som ligger mittemot vårt boende. Bussen från Struga och till Tirana går troligen vid 09.30. Den ska starta i Skopje 06.00. Ett annat faktum är att det förutspås regn i Tirana hela helgen. Nu har vi enats om att ta en taxi till Struga i morgon bitti för att därifrån försöka åka med nyss nämnda buss. För att fira detta resavgörande beslut har vi beslutat oss för att ta en balkongkaffe.

19.29 Nu har de sista makedonska souvenirerna inhandlats i en butik längst upp på gågatan. Frågan vi nu ställer oss är hur vi gör med middag och frukost.

20.35 Nu blir det snart dags för resans sista middag i Makedonien. Vi har satt oss på restaurangen Domor, den restaurang vi såg tidigare idag när vi var vid Sveti Sofija-kyrkan. Vid beställningen försökte jag säga min rätt på landets språk. Det var ingen idé. Dåligt, felaktigt uttal ledde till att den stackars kyparen trodde att jag ville ha en annan rätt.

21.52 Middagen var delikat. När vi kom fanns bara ett ungt tyskt par här men i slutet av vår måltid anslöt ett sällskap med blandat ursprung, verkar vara ett företag på utflykt till Ohrid. Några pratar franska, andra holländska och några verkar vara härifrån Makedonien. Nu är ännu en packningskväll här. Nu ska åter allt packas ner och sedan ska kvällen och vistelsen i Makedonien knytas ihop.

På väg mot kvällens middag.

Christer och en karta över Ohrid.

Efterskrift: Efter hemkomsten fick jag mail från Lars Askling. Han har läst våra tidigare dagböcker och befann sig i Ohrid samtidigt som oss. Han hade sett oss och känt igen oss ute vid Sveti Jovan och även tagit kort på oss. Vilken liten värld vi lever i!