07.47 Jag missade nattens stora händelse. Christers madrass hade rört sig i sidled. Då han gjorde en liknande rörelse så gled han ur sin säng. Nu ska vi göra klart vistelsen här i Meknès. En ny stad och ett nytt åt väntar inom kort. I taket i vårt rum hänger ett qiblamärke. Det är en pil som pekar ut riktningen mot Mekka. Detta är bra för muslimerna då de ska be.

08.39 Nu har årets alla frukostar kommit till ett slut. Vi håller på att packa ihop våra ägodelar. Närmast på vår planeringslista står det att vi ska se de äldre delarna av staden. Igår hann vi bara med att irra runt i de nyare delarna samt i hotellets närområde.

09.27 Vår lilla morgonutflykt har tagit oss till terrassen ovanför torget Place El-Hedim och till restaurangen/caféet Pavillon Des Idrissides. Vi hittade hit genom ett tips i vår Lonely Planet-guidebok. Här blir det inget kaffe som vi hade tänkt oss. Kaffemaskinen är trasig. Vi har istället beställt in apelsinjuice.

09.49 I takt med att solen och även temperaturen stiger tinar kommersen fram. Försäljare ordnar till sina stånd. Hästar och hundar korsar torget. Människor med varierad klädsmak glider omkring. Det är behagligt att studera allt såhär från ovan. Kvarteren och den gamla medinan här är UNESCO-listade som världsarv.

10.07 Betraktandet må vara trevligt men ska vi ges chansen att få betrakta fler människor, torg och städer måste vi sätta oss i rörelse. Vi behöver vara tillbaka på Ibis Hotel i tid för utcheckningen.

10.26 Vi lämnade terrassen och torget. På vår väg tillbaka mot hotellet mötte vi några herrar som kändes som om de klivit direkt ut ur ett Tintinalbum. De var så typiskt marockanska i sin klädstil och uppträdande. Nu har vi stannat till vid en sorts amfiteater i en park som nämns som "Agora" på Google Maps men troligen har ett för oss okänt namn. I rondellen intill tutar bilisterna som vanligt. Vid ett stiliserat träd diskuterar några ungdomar något, i alla fall för dem, viktigt.

Peter vandrar uppför Rue Dar Smen.

Vi har nått fram till det gamla Meknès.

Place El-Hedim, Meknès.

Bab el-Mansour, en pampig port från 1732.

Från vårt bord har vi en god uppsikt över torgets aktiviteter.

10.45 Det hände lite mer innan vi kom hem. Vi fick lära oss att en liter diesel kostar 9,16 dirham, runt 8,20 kronor, på OiLibya-macken. Det är förövrigt samma bensinbolag som vi stötte på i somras i Kenya. I rondellen nära vårt hotell hade en motorcykel med flak och lastad med frukt kört in i högre, främre flygel på en bil. Motorcykeln låg på sidan och frukten låg utspridd, frukt-ansvärt. Nu hör vi signaler från räddningsfordon, visselpipor och tutande bilar. För oss är det dags att runda av inom kort.

11.18 Det görs ännu en bänkrast. Vi är nu längre in i parken ovanför amfiteatern. En bit bort står några beslöjade damer och konverserar. I rondellen var de enda kvarvarande spåren av olyckan ett större antal tillplattade citrusfrukter.

11.48 På TV:n nära oss kallas det till bön. Vi har just beställt lunch på Aladino II. Det är fridfullt i restaurangen. Vi behöver lite i magarna innan vi reser till nästa stad för att ladda för nästa år. Vi undrar var Aladino I är? Finns det även ett Aladino III?

12.32 Det blev en varierad lunch som täckte in alla delar av kostcirkeln. Tyvärr var det lite överskott på rot- och grönsaker. Köttdelen förde en tynande tillvaro. Så snart vi lämnat ifrån oss våra dirham ska vi fortsätta promenera mot järnvägsstationen.

13.07 Vid betalningen fick vi tre kolor. När vi kom fram till stationen Gare Al Amir Abdul Kader gick vi raka vägen till biljettautomaten. Efter att den fått veta antal, klass och destination så ville den ha betalt. Den första sedeln accepterades inte, var den av äldre sort? Allt nollställdes och det blev till att knappa in uppgifterna igen. En modernare sedel gjorde susen. Nu har vi en biljett för två personer men bara en reserverad sittplats konstigt nog. Tåget är en halvtimme försenat eller som det står på displayen, retarde.

13.51 Med en suck rullade tåget in. Vår kupé hade fördragna röda gardiner. Där inne satt en man och lurade, sov. Han vaknade till, reste sig och gick då vi slog oss ner. En annan man ersatte honom. Vår nye kamrat ville veta var vi var ifrån. När han fick veta vårt ursprung tyckte han att det nog är kallt i Sverige just nu.

Livliga diskussioner på Place El-Hedim.

Två klädstilar möts på torget.

Några hästar har dykt upp på ett torg där det mesta händer.

Meknès ljusblå taxibilar samlas och väntar på kunder.

Christer har druckit upp sin juice på Pavillon Des Idrissides.

På väg tillbaka mot hotellet och den nyare delen av staden.

14.22 Platt ligger landet utanför där tåget framåt kör. Det är inte mycket som stör. Vi börjar närma oss staden som kan stavas både Fez och Fès, allt beroende på vilket språk man använder. Meknès och Fès är två jämnstora städer med ungefär en miljon invånare i respektive stad. De hör båda två till Marockos fyra kungliga städer.

15.01 Ifrån den fräscha vackra järnvägsstationen var det en mycket kort promenad till Hotel Ibis i Fez. Vid incheckningen ville de ha betalt på en gång. Vårt nya hem har rumsnummer 322. Christer kollar nu den marockanska tågsidan. Det verkar inte gå några tåg härifrån den andra januari. Det är inte så bra, det är ju då vi tänkt avresa.

15.50 Vi har inte fått någon klarhet gällande tågen. Troligen är det nåt fel på sidan eftersom inga tåg alls ska gå under 2017 om man ska tro på den. Det pågår renovering i korridoren utanför. Det är en liten vattenpöl på badrumsgolvet. Christers mobil vägrar också att laddas. Detta är ju helt strålande.

16.50 Vi har torkat upp vattnet i badrummet. Christers mobil laddar bra om den är avstängd och så klart inkopplad på elnätet. Det jobbas ännu i korridoren. Snart lämnar vi rummet för att ladda för den årliga händelsen inom sju timmar.

18.06 Vi gick till järnvägsstationen och fram till en biljettautomat. Den hade inget emot att låta oss köpa biljetter till i övermorgon. Det finns alltså tåg trots allt. Efter det gav vi oss av mot en shoppinggalleria. Nu är vi och en hel del fler på Borj Fez (http://www.borjfez.com). Det är nästan för många här. Det var kö för att få komma in i gallerian. Enligt vissa uppgifter ska gallerian bland annat inhysa ett Starbucks Coffee. I vimlet utanför såg vi även en glad jultomte.

En stunds vila i parken.

Lunch hos Aladino II.

Vi väntar på ett sent tåg.

Peter i kupén på väg mot Fez.

Fönsterutsikt från Ibis Hotel i Fez.

18.23 I detta otroliga folkvimmel stod inget Starbucks Coffee att finna. Vi har dock funnit stormens öga, ställets oas. En plats där det inte är knökfullt. Vi har beställt kaffe och bakverk på Costa Coffee, en annan kedja för kaffe med mera som vi besökt förr. Ska sanningen fram är det nästan samma sak som Starbucks.

19.41 Kaffetåren avslutades och vi fortsatte undersöka gallerian. Efter ett tag träffade vi på en annan gammal bekant, livsmedelskedjan Carrefour. De hade en separat avdelning för alkoholhaltiga drycker. Jag gick in där för att göra inköp. Folket där rörde sig irrande, förvirrande, som speedade myror utom kontroll. Jag fick i alla fall tag på vad jag sökte och tog mig ut helskinnad. På hemvägen köptes även juice och vi tog ut pengar.

20.41 TV:n i vårt hotellrum har visat nyårsfirandet från Dubai. Det var en spektakulär fyrverkerikavalkad. I vårt rum luktar det rök. Snart ska vi gå ner för en nyårsmiddag.

20.57 Det är ett litet mysterium i vårt badrum. En ny vattenpöl har dykt upp på samma plats som den förra. Det är en pöl runt 20 centimeter lång och 7-8 centimeter bred. Runt om den är det torrt. Den är en bit från toaletten, vattenlåset till tvättstället samt duschen. Jag torkade upp fläcken åter igen.

21.48 Nyårsmiddagen är beställd. I väntan på servering avnjuter jag, precis som ifjol, en gin och tonic. Ibis Hotel har trevliga restauranger men tyvärr en rätt enformig meny. Vi känner igen alla rätter från middagen i Meknès.

22.32 Det blev entrecote med pepparsås och en god kopp kaffe som kronan på verket. Nu räknar vi ner de sista 88 minuterna av det här året.

Ibis Hotel, Fez.

Järnvägsstationen i Fez (Fès).

En glad tomte dök upp i kvällsmörkret.

Borj Fez var välbesökt denna nyårsafton.

Christer fikar på Costa Coffee.

Nyårsmiddagen blev i hotellrestaurangen.

23.10 Hemma i Sverige är det redan 2017. Vi är en timme efter här i Marocko. Christer och jag har inte varit på svensk mark vid nyår sedan 2007. Badrumspölen är tillbaka. Det verkar dock som om den kommer från ett läckande vattenlås. Låset läcker, vattnet rinner till pölen och spåren dit torkar sedan upp. Det är därför vi inte fick kläm på hur allt gått till.

23.49 Det är dags att på allvar börja förbereda oss för inskålningen av det nya året. Till skillnad från ifjol kommer vi att stanna kvar på rummet. Orsaken till detta är att inget av värde händer ute på stan. Det är lugnt och tyst, inga tendenser till nyårsfirande. Samma sak hände när vi var i Oman 2012/2013. Nyår är inget man firar så mycket i många muslimska länder.

Söndag 1 januari

00.01 Vi är kvar på Hotel Ibis i Fez. Asgwas amegas/aseggas ighudan, aam saiid/sana saiida eller bonne anné! Det vill säga Gott nytt år på berbiska, arabiska och franska. Året har skålats in med Guerrouane Blanc, marockanskt vitt vin. Resåret som varit vistades vi i 9 länder utanför Sverige. Det är faktiskt som förutspått för ett år sedan bättre än 2015. Jag anar att det även är bättre än vad 2017 kommer att erbjuda.

00.32 Vinet var ingen höjdare men vi har i alla fall druckit marockanskt vin. Det har då inte jag druckit förr. Nej, nu är det snart dags att sova för första gången 2017.

08.36 det nya året gryr, ett år för mera äventyr. I Istanbul har en man utklädd till jultomte skjutit ihjäl 39 personer på en nattklubb. Här är det betydligt lugnare.

09.44 Även detta år inledde vi dagen med frukost. Ett varierat utbud med allt från bröd, via yoghurt och även dadlar erbjöds. Nu sitter vi i en rödgrå soffa, lyssnar på avkopplande musik med en aning av Kina samt spekulerar kring dagen. Varför då här och inte i vårt rum? Jo, vi hoppas på att de ska hinna städa innan vi återkommer.

10.10 Jag vet inte om det var på grund av den svala luften, den sövande musiken eller ren tristess. Vi gick i alla fall nyss tillbaka till rummet. Här är det inte städat och ordnat.

10.55 Rummet är lämnat och för oss nya vägar har vandrats. Vi har promenerat i den nya delen av Fez och erbjudits guider och ombetts ge en tiggande kvinna pengar. Dessutom har vi sett restaurangen Aladino med likadana bilder och utsmyckning som Aladino II som vi lunchade på i Meknès igår. Kan det vara en kedja helt enkelt?

Mosquée Tajmoti med sin minaret.

De långa promenadernas dag.

Vi passerade Borj Fez, gallerian vi besökte igår kväll.

Ett djur på rymmen.

Vi ska genom denna port innan vi når de äldre delarna av Fez.

Vi vilar och dricker te på Café Jnan Sbil.

11.08 Vi lämnade den nya franskbyggda stadsdelen. Marocko är ju mer sevärt när man besöker de äldre stadsdelarna och här i Fez finns ju den världsberömda gamla medinan. Fez (Fès) är den äldsta av Marockos fyra kungastäder (de övriga är Marrakech, Meknès och Rabat), och grundades cirka 789 av Idris I, ättling i fjärde led av kalifen Ali. Staden hade sin glansperiod på 1100-talet, då den hade cirka 400 000 invånare och räknades som muslimernas näst heligaste stad efter Mekka. Som marockansk huvudstad var staden på medeltiden en av de viktigaste i den muslimska världen, känd för sina skolor och byggnader. Universitetet i Fès undervisade bland annat i astronomi och filosofi, och många sökte sig hit, även från Sydeuropa. (Källa: Wikipedia)

11.24 Var i hela fridens dagar är vi just nu? Vi har gått längs långa boulevarder och nyss passerat en portal som förde tankarna till vistelsen i Muscat, Oman 2013. Då passerade vi en liknande portal. Vi går, går och går men än är det tydligen långt kvar till medinan.

11.39 Vandringen fortgick. Rätt snart mötte vi en mula, mulåsna eller häst. Den väntade på att få korsa vägen. Var den på rymmen? Nu börjar vi närma oss målet.

11.45 Café Jnan Sbil erbjöd något vi inte kunde tacka nej till. Här finns nämligen stolar och bord. Vi har beställt den i Marocko populära drycken mintte. Det är skönt att sitta ner och bara vila. Vandringen hit har gått längs vackra boulevarder och förbi pampiga byggnader. I närheten finns det kungliga palatset samt den gamla judiska stadsdelen, mellah.

12.03 Mintte var gott och vilan välkommen. Nu sitter vi här med mintsmak i munnarna. Det är en smak som påminner om tuggummi, fluorskölj och annat dentalt. Snart fortsätter våra eskapader.

12.22 Efter att vi betalat 10 dirham var för tedrickandet har vi stannat till i parken Jnane Sbile. Vi laddar innan vi ska in i medinans vimmel senare. Christer gissar att vi får fyra erbjudanden gällande guide när vi kommer dit. För min del tror jag på fem. Det är, som oftast i en park, vackert och fridfullt här.

12.38 Vi lämnade parken och gick in i medinan genom den blå porten (Bab Boujloud). Där såldes det mesta och det är en sanslöst stor labyrint av smågator som man inte vill gå vilse bland. Nu är vi på Café Clock, vårt mål här inne i medinan. Här ska vi äta deras kamelburgare som lunch. Vi är nu i Fès el-Bali, världens bäst bevarade medeltida stadsdel och även den största bilfria stadskärnan i världen. Här bor 156 000 människor och det finns enligt uppgift 9500 olika gator. Vi har kvar att se 9498. De gator vi sett har varit smala och välbefolkade. Hela medinan finns med på UNESCO:s världsarvslista.

Parc Jnane Sbile, en underbar oas.

En liten sjö dök upp i parken.

Bab Boujloud, den blå porten, är öppningen in till medinans myller.

Café Clock, dagens lunchställe.

Ett marockanskt bord hos Café Clock.

Inne i medinan.

13.27 Kamelburgaren och allt som var med den var rejält gott. Under måltiden underhölls vi av David Bowie-musik. Café Clock (http://fez.cafeclock.com) rekommenderas verkligen, professionell service och underbar mat i en unik miljö.

14.12 På väg ut ur medinan såg vi en man med ett kohuvud i en hink. Nu vandrar vi tillbaka mot hemhotellet. Vi försöker hitta en smidigare hemväg. Vi har nyss sett en man som ledde en mula, mulåsna, häst. Var det möjligen rymmaren som äntligen infångats?

14.40 Det gick snabbare hem. Nu tar vi ett javastopp mittemot hotellet. Vi är på Café Glacier Alais.

15.04 Hemma i rummet var det städat. Fönstret stod öppet och det fanns inga handdukar. Är de inte klara? (städgänget alltså). Vi är nu ute i skuggan vid poolen . Här ska vi läsa samt försöka komma ihåg ett liknande poolområde. Det här känns på något vis bekant. Vi minns att vi jagade solen där.

15.25 Vi gav upp, vi kom inte på det andra området och vid det här blev det lite väl svalt för njutbar läsning. Tillbaka i rummet fann vi till vår glädje nya handdukar. Nu är det dags att litterera mera.

17.00 Det är skönt att bara göra lite ibland. Vi anser att vi gjort oss förtjänta av att samla ihop oss, varva ner.

18.11 Nog med lugna tider. Vi har en del att ta tag i.

Place Boujloud, Fez.

Det är underbart när vintern är grön och blommande.

Boulevard des Alaouites.

Hotellet speglas bakom Christer.

Peter har fyllt på med koffein på Café Glacier Alais.

18.31 Vi är tillbaka på järnvägsstationen, Gare de Fès. Här har vi påbörjat provianteringen för imorgon då vi ska åka tåg mest hela dagen. Det verkar glest med bröd här.

18.48 Framgång! Efter lite planlöst gående på stadens gator fann vi ett litet marknadsområde. Här har vi köpt fyra rejäla bröd.

19.05 Hemma igen har Christer rengjort sin "Lilleman", den lilla ryggsäcken. Den hade drabbats av fågelskit. Fes fågeln?

20.11 På CNN intervjuas Barack Obama om sin tid som president och även om olika rasfrågor. Tänk om tre veckor heter USA:s president, Donald Trump.

20.36 Vi är lite tråkiga och tar sikte på ännu en hotellmiddag här på Ibis Hotel. Närområdet bjuder inte på någon tillräckligt lockande restaurang.

22.24 Det var inte dumt med middag i år heller. Nu ska vi packa, planera och sova. Det blir en tidig avresa imorgon.

23.10 Det mesta som det är någon mening att packa är nerpackat. Jag har dessutom unnat mig en kvällsöl.

En iskall pool lockar ej till bad.

Resans sista Ibis-middag.

Måndag 2 januari

06.30 Det blir en tidig morgon idag. Det är tur att det är nära till järnvägsstationen. Annars hade vi behövt gå upp ännu tidigare.

07.00 Sådärja, det är snart dags att ta hissen ner för dagens, petit déjeuner, frukost.

07.36 Panflöjtmusik och iskall luft omger oss i frukostmatsalen denna tidiga timme. Där fanns även till vår glädje ett frukostutbud. Om en timme sitter vi åter på ett tåg. Idag ska vi resa längre söderut i Marocko. På grund av det begränsade järnvägsnätet i landet så måste vi åka tillbaka samma väg vi kom ifrån innan vi kan nå dagens slutdestination.

08.19 Vi har promenerat den korta sträckan till stationen, väntat en stund på perrongen och till sist klivit ombord på tåget. Vagnarna saknar nummer. Hoppas vi klivit in i rätt. Fram till och med nu har allting bara gått som det var tänkt och vi är helt ensamma i kupén.

08.50 Tåget har börjat få upp farten. Området närmast rälsen är något utplattat. Längre bort, strax innan horisonten , syns en upphöjning. Inget fullstort berg men i alla fall något som höjer sig. Ett tickande, knackande ljud hörs i vagnskorridoren.

08.54 Det var killen med förfriskningsvagnen som låg bakom knackandet eller var det ett tickande. Det gjordes dock inga inköp. Nu närmar vi oss det första stationsstoppet. Ain Taoujdate härnäst.

09.17 Vi söker oss tillbaka, tar bakspår. Just nu är vi åter på stationen i Meknès. Brödet vi köpte igår afton doftar gott. Det ligger i en genomskinlig plastpåse i min lilla ryggsäck, Lilleman.

En iskall solig morgon på järnvägsstationen i Fez (Fès).

Det är dags att kliva ombord.

09.38 Han som gör hål i biljetterna kom runt och klippte i våra. Han meddelade även att vi satt i fel vagn. Nu har vi bytt från en kupé till salong. Vi sitter inte på våra avsedda platser. Det sitter nämligen några andra där. Tills vidare har vi tagit några andra lediga säten.

10.10 På en lång tågresa är det bra att ha med sig god litteratur. Christer läser Inferno av Dan Brown. För mig är det Rather be the devil av Ian Rankin. En herre i salongen har en bok på svenska framför sig, "Resultatanalys i skolan". Jag ser större glädje i vår litteratur.

10.47 Den knackande killen med kaffevagnen passerade nästan mig. Jag fick stopp på ekipaget och köpte en mugg, hett, svart kaffe. Vår färd fortsätter genom ett grönskande landskap, ett ganska platt landskap.

11.42 Just nu färdas vi ombord ingenstans. Fast det förstås, några kanske färdas i sina tankar. Vi är i alla fall tillbaka på järnvägsstationen Rabat Ville.

11.59 Äntligen är vi på våra bokade platser. Fast för mig är det viktigast att få sitta ner samt att få komma fram till Marrakech. Vi har snart gjort halva resan.

13.24 Efter att ha varit i Casablanca och vänt styr vi nu kosan mot söder. Solen skiner och vi hör en dam prata något kinesiskt språk. Vi närmar oss stationen i Berrechid. På arabiska skriver man برشيد‎‎, och berberna skriver ⴱⴰⵔⵛⵉⴷ). Nu kommer kaffekillen, dags att sluta skriva.

14.25 Ett rätt lätt kuperat, stäppliknande landskap med rödbrun jord och grönt gräs breder ut sig. Vi är på väg mot torrare trakter och stationen Macchra Ben Abbou.

14.34 Vårt tåg står stilla. Anledningen till stoppet har förklarats via högtalarna. Det pratades arabiska och franska. Allt jag begrep var att vi ombads sitta kvar. Det börjar bli varmt i salongen.

14.47 Ett tåg dök upp från Marrakech-hållet och rätt snart var vi på väg igen.

15.55 Landskapet får allt rundare former. Kullar söker sig upp från det platta, strävandes mot himlen.

Vi åker söderut i ett tåg som blir allt varmare.

Oväntad litteratur hos medpassagerarna.

Vi har kommit fram till Marrakech.

Atlasbergen skymtar i fjärran.

Christer väntar under incheckningen på Tempoo Hotel.

16.02 Under några minuter har högtalarna levererat ett högljutt och irriterande surrande. De flesta av passagerarna håller för öronen. Borta i fjärran anas nästa stopp, nästa stad.

16.20 Det är en vacker station här i Marrakech. Här tänker vi dock inte stanna. Vi har ett hotell som väntar på oss.

16.34 Efter att vi lämnat pass och packning i receptionen ombads vi sitta ner i vita läderfåtöljer i lobbyn på Tempoo Hotel (http://tempoo-hotel.hotelsmarrakech.net/sv/). Vi erbjöds även kaffe eller marockanskt te. Vi ville inte förstöra aptiten och tackade vänligt nej.

16.42 Vi fick bärhjälp och guidning till rum 3009. Tyvärr är det en dubbelsäng här. Vi hade bokat tvåbäddsrum. Detta får åtgärdas!

16.55 Christer åkte ner till receptionen. Nu är allt ställt tillrätta. Vi bor numera i rum 3010 istället. Det är det högsta rumsnumret vi någonsin haft.

17.20 Här händer det saker. Jag lyckades sparka till Christers vattenflaska. Den seglade iväg och tömde ut sitt innehåll. Nu lämnar vi rummet innan mer dumt sker.

17.32 Knappt hade vi satt oss på News Café (https://newscafemarrakech.com) mittemot vårt hotell så började de spela Happy birthday to you . Först var det på franska och sedan på engelska. Allt drog igång då en tjej ned en kompis kom hit. Andra väninnor tog emot med tomtebloss och kramar. Musiken, hög volym, fortsätter. Allt kopplat till temat födelsedag.

18.09 I min hamburgare var det en lång tandpetare, smal ätpinne. På den fanns en tomat, en gurkbit och en svart oliv. Nu när vi avslutat måltiderna ska vi vandra mot nya mål, en ny mall.

18.52 Det är tradition på våra resor att sedan tiotalet år besöka Starbucks Coffee. I år och i Marocko är det inget undantag. Detta är faktiskt det 27:e landet i världen och premiär för Afrika. Vi har navigerat till stadsdelen Gueliz för att få vara med om detta.

Utsikt från Tempoo Hotel.

Vi besöker News Café men vet inte om det är sen lunch eller tidig middag.

Kaffemuggskö på Starbucks.

Vi gjorde ett snabbt besök i gallerian Carré Eden.

Vacker utsmyckning längs Avenue Mohammed VI.

19.22 I gallerian Carré Eden invid Starbucks är det som i alla gallerior i världen runt. Det känns lite konstigt med snöflingor, tomte och julgranskulor i norra Afrika, dels på grund av avsaknaden av kristendom och dels på grund av avsaknaden av snö. Nu ska vi sakta gå hem genom stan.

20.12 På hemvägen rekade vi var bussarna avgår ifrån samt köpte lite att äta och dricka till ikväll. Det inköpta packades ner i gröna kassar. Den sena lunchen och besöket på Starbucks har gjort att vi helt skippar middagen ikväll. När vi kom tillbaka till hotellet så fick jag frågan om jag hade mat i den gröna kassen. Får man inte ta med egen mat?

21.04 Jag slappnar av och avnjuter de på stationen inköpta Maltesers. Nu ska vi undersöka kanalutbudet på rummets TV.

23.16 Kanalzappandet gav inte mycket. Att mest ligga och slöa, vifta på tårna gav inte så mycket det heller. Men sanningen att säga, det var skönt. Nu kryper nog snart John Blund in.

Tisdag 3 januari

08.36 Under gårdagskvällen och natten har det tydligen brunnit rejält i centrala Umeå. Här har natten mest varit lugn. Själva dagen börjar snart.

09.40 Dagens frukost, på arabiska futur var en besvikelse. Visst, det stod en i personalen och fixade omeletter men utbudet var klent. Det erbjöds lite matbröd och en mängd småkakor. Kaffet var svagt. Juicen fick man eventuellt hämta, fråga efter vid en disk. Nu gör vi oss klara och går ut. På väg in i rummet frågade en städerska om hon kunde städa, vad svarar man på det? Ja, och hon följer med in? Nej, och det blir inte städat?

10.19 Vi har varit på bussbolaget Supr@tours kontor och köpt bussbiljetter för resan härifrån. Tågresandet är över. Rälsen går inte längre än hit. Tanken var att vi skulle köpa biljetter till båda de kommande två resorna. Vi fick bara köpa till den kommande, alltså den som avgår härifrån.

10.46 Vi strosar längs Mohammed VI-avenyn. Just nu strosar vi dock inte. Vi sitter för att ta ut bäring och få avståndsinsikt. Bakom oss är nattklubben Burj el Arab och på andra sidan avenyn har vi Menara Mall. Nyss passerade en hästskjuts.

10.56 Bort till vänster försvinner en kamel. Det är någon som rider på den. I fjärran tornar Atlasbergen upp sig. Än en gång skådar vi sådant vi bara sett i kartböcker tidigare. Vi unnar oss en bänkrast i solen. Knappt hade vi satt oss så stannade en taxi. Chauffören ropade, taxi, taxi. Vi sa nej tack. Hans replik lät som manolo, sedan åkte han.

Den vackra järnvägsstationen Gare de Marrakech.

Det finns cyklar att använda men vi väljer att promenera.

Avenue Mohammed VI, starten på en 4 kilometers förmiddagsvandring.

En hästskjuts passerade oss.

Christer vilar en stund.

En lat kamel och de disiga Atlasbergen.

11.21 Mer puckeldjur är i sikte. Dessa ligger mest ner. Kan det vara så att man kan rida runt med dem? Vi kommer i alla fall att vandra vidare. Målet för vår vandring är den gamla stadsdelen Kasbah där det ska finnas ett Café Clock, systerrestaurangen till den vi lunchade på i Fez.

11.43 Innan vi gick in i stadens kasbah åt jag en apelsin som jag pallat. Den var inte lika bitter som de jag plockade för mig förra nyårsresan i Spanien. Väl inne i kasban gick vi mot Café Clock för lunch.

11.58 Här på Café Clock sitter vi en våning upp med utsikt över vardagslivet på gatorna nedanför. Vid ett annat bord sitter en kräsen brittisk familj och försöker kombinera ihop en engelsk frukost genom att beställa diverse olika saker.

12.45 Kamelen var inte lika god idag men ändå en helt ok lunch. Nu bänkrastar vi utanför de muromgärdade äldre delarna. Nu ska vi planera vad mera vi ska studera.

12.51 Bäst som vi sitter här i solens bleka sken så kommer det en man och styr en vespa. Han stannar till och säger, Hej igen, känner ni inte igen mig? Vi svarar nej. Han upplyser att han är från hotellet inne i kasban. Vi som aldrig sett honom förut fortsätter att neka. Mannen avviker. Var vi lika några andra, börjar vi bli senila, eller är det bara ett klassiskt fånigt trick?

Fotografen syns i kulan.

Peter bjuder på en stulen apelsin.

Vi har passerat Bab Ighli och tagit oss in till Kasbah.

Vi är redo för en tidig lunch hos Café Clock.

Peter lämnar Café Clock.

Vi tränger oss in i en ny del av Marrakech.

13.19 För att slippa fler vespaherrar samt för att se mer av Marrakech så klev vi upp och gick. Det blev snart återkomst till vimlet. Det blev några förvirrade minuter innan vi kunde lokalisera oss och gå i rätt riktning. Nu tar vi ett minttestopp på restaurangen Mabrouka. Den ligger vid gatan Passage Prince Moulay Rachid. Här strömmar försäljare och turister förbi i en aldrig sinande ström.

13.41 Teet var gott och inte alls lika intensiv mintsmak som vid förra testunden i Fez häromdagen. När vi gjort klart här bär det av mot det berömda torget här i Marrakech, Djema el Fnaa. Det ligger bara en bit bort från där vi sitter nu.

14.19 Det erbjöds både det ena och det andra på det stora torget Djema el Fnaa. Här kan man köpa juicer, krimskrams och lite mer. Det finns också mängder av utklädda människor som vill bli fotograferade och få betalt för det. Här finns också människor som har med sig ormar, fåglar och apor.

14.35 I souken El Kessabine var det trångt och där erbjöds det mesta. Vi fick åter se en person med en Kånken-ryggsäck. Tillbaka på torget såg vi kobror. Då Christer tog ett kort av torget ville en man med ormtjusarflöjt ha betalt. Han menade att Christer tagit kort på ormen. Vare sig kobran eller mannen fick betalt. Vi hann även med att se apor och en rovfågel. Hos Youssef, var annars, köpte vi god juice. Nu vänder vi hemåt igen.

14.49 Det har blivit dags för en bänkrast igen. Även idag har vi sysselsatt oss i lagom mängd.

Ännu en gång har vi beställt in mint-te.

Peter dricker te på restaurangen Mabrouka. Bakom sig har han folkvimlet.

Djemaa el Fnaa, Marrakech.

Ormfolk som vill ha betalt.

Fruktvagnar lockar törstiga juicedrickare till sig.

Vi tittade in i medinan/souken en stund.

15.21 Vi hittade nya gator att vandra på och tog oss hem via lugna kvarter längs Avenue Moulay El Hassan.

15.31 Ack vad det är skönt att komma hem till ett städat rum.

16.41 Vid den här tiden för fyra år sedan var vi i Muscat, Oman på Starbucks, var annars, och vi vinkade in en taxi.

18.14 Nu när vi börjat recitera "Vintersaga" samt börjat längta efter polkagrisar är det dags att återvända till Marrakech.

18.40 En kort promenad från hotellet tog oss till Tay's Coffee. Här blir det kaffe med något till, croissant eller kulglass.

19.44 Det var gott tilltugg, chokladglass med myntakvist och croissant med jordgubbssylt och smör. Efter betalning gick vi ett litet varv i kvarteret. Vi ville fundera, spankulera, samt rekognosera efter en middagsrestaurang. Det gav inte mycket mer. Nu ska vi kolla på appen Trip Advisor efter mer förslag.

21.00 Det lata och enkla i oss får råda. Vi äter en hotellmiddag här på Tempoo Hotel.

22.14 Nu har vi avslutat vår första och sista middag i Marrakech. Snart kommer vi att avsluta dagen. Först ska vi titta på BBC News.

23.20 TV-tittandet har inte givit så mycket mer. Fast det behöver ju inte hända något jämt. Vi har klurat på vilka tidigare värdar och värdinnor från resorna som det skulle vara kul att bjuda på fest. När sådana konstiga tankar går genom huvudena är det nog dags att sova. Imorgon drar vi mot havet.

Koutoubia-moskén med sin minaret.

Tempoo Hotel, Marrakech.

Christer på Tay´s Coffee.

En enkel lugn middag på gång i vårt eget hotell.