Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt



Onsdag 4 januari

06.45 Vi befinner oss fortfarande på Tempoo Hotel i Marrakech, Marocko. Än så länge går allt segt. Det var jobbigt att vakna, slitsamt att duscha och alls inte motiverande att skriva detta. En ny dag väntar dock, en dag då vi ska resa mot kusten för att uppleva ännu en marockansk stad.

07.54 Frukostbuffén här på hotellet fortsätter att vara ett kapitel för sig. Ingen juice fanns i sikte den här morgonen heller. Nu saknades även mjölk till flingorna. Christer påpekade detta till de bakom disken. Då hällde de upp mjölk i hans skål för att sedan ställa tillbaka mjölken i kylskåpet.

08.16 Det är nu dags att göra sådant som måste göras. Vi ska checka ut, betala för rummet och ta oss till stationen för bussar.

08.40 Supr@tours vous souhaite BON VOYAGE, står det på nackstödet framför mig. Jag anar att bussbolaget önskar oss en trevlig resa. Resan vi lyckönskas till går till kuststaden Essaouira där vi ska tillbringa en natt innan vi avslutar resan i Agadir i södra Marocko. Vi har klivit på bussen en bit bort ifrån järnvägsstationen. Supr@tours (http://www.supratours.ma) är ett bussbolag som ska vara ett komplement till järnvägen. De kör på de sträckor det inte finns någon räls.

09.06 Lugnt, stilla och sakta kör vi ut ur Marrakech. Det är dags att inleda resan tillbaka mot havet.

10.11 Himlen är blå, solen är gul, husen är rödbruna eller beiga och marken, ja den är torr. Vår färdväg borrar sig fram, under, igenom och förbi allt detta.

Vi önskas en trevlig resa av Supr@tours.

Hej då busstationen och hejdå Marrakech!

Ungefär halvvägs på vår resa så har vi stannat för mat och bensträckning i Chichaoua.

Nya bussbiljetter måste inhandlas på detta kontor.

Christer vandrar mot vårt hotell.

Diverse utrustning stod uppställt i gränden utanför Palazzo Desdemona.

10.46 Troligtvis är vi i Chichaoua. Ingen skylt om detta har setts men enligt vad vi estimerat på kartan bör det vara där vi är. Vi gör i alla fall ett stopp för att sträcka på benen, tömma blåsorna och för min del fylla på med café noir. Allt detta har hunnits med. Utanför Café Atlas ser vi flaggor från Storbritannien, Tyskland, Portugal, Belgien, Spanien och Finland för att nämna några. Längs landsvägen passerar diverse fordon, allt från långtradare till små vagnar dragna av åsnor.

11.17 Efter tjogtalet minuters stopp började vi åter att färdas. Christer försökte göra en film om det fascinerande stadslivet utanför bussfönstret men staden var så liten att vi hunnit utanför den innan han hunnit starta filmandet. Då vi stannade var det 78 kilometer kvar. Nu återstår det endast 54 kilometer. Landskapet blir sakta grönare ju närmare havet vi kommer.

12.02 Ännu en gång har vi Atlanten utanför bussfönstret. Inom kort är vi på väg mot ett nytt hotell och en ny restaurang. Det här är meningen med livet. Jag har precis läst ut min Ian Rankin-bok. Den rekommenderas starkt.

12.06 Bussen snurrade runt lite i staden innan den bestämde sig för att stanna utanför Supr@tours lilla biljettkontor här i Essaouira. Nu gäller det att få tag på biljetter till den enda bussen som går imorgon. Så fort vi har fått bagaget går vi till biljettluckan.

Ingången till vårt hotell, Palazzo Desdemona.

Vi bjöds på välkomstte.

Vår lunchrestaurang har bästa läget vid torget.

Vi ville testa lokal mat och fick denna smaklösa skapelse.

Leksaksbilar längs Avenue de l´Istiqlal.

Vårt hotell från en annan sida.

12.12 De två sista bussbiljetterna på denna resa är nu i vår ägo. Agadir här kommer vi! Fast inte nu förstås, utan imorgon. Nu ska vi istället gå mot vårt boende och sedan uppleva denna stad som vi läst mycket positivt om.

12.37 Vi vandrade iväg mot de äldre delarna av staden och in genom en stadsport. I den gränd där Palazzo Desdemona ligger såg vi en man i äldre kläder. Han knappade på en mobil. Vi hittade entrén till vårt hotell och utanför stod det snowboards, eller var det sandboards? Nu är vi incheckade. De behöver trekvart för att göra rummet klart. De förra gästerna har just checkat ut. Vi avnjuter te i matsalsdelen. Därefter tänker vi gå och äta lunch någonstans i närområdet.

13.01 Havets dofter och aromer omger oss. Vi har just beställt couscous med sju sorters grönsaker och kött. Dagens lunch blir hos Café Restaurant La Mouette d'Essaouira som ligger direkt vid torget Place Moulay Hassan. På torget är det diverse akrobater som underhåller genom att forma mänskliga pyramider och annat. Vi har också siktat några svenska gäster en bit bort från oss.

14.07 Ont om kött var det gott om i rätten. Ska sanningen fram så smakade maträtten nästan ingenting. Fördelen med det är att den inte kan smaka illa i alla fall. Kokta grönsaker var det som dominerade. Numera bor vi i rum 17 här på Palazzo Desdemona (http://www.palazzodesdemona.com). Vi bor högst upp i byggnaden, mer eller mindre på taket, har en egen terrass och en vacker vy över staden. I rummet finns tavlor och en öppen spis.

14.10 Christer har just upptäckt att rummet/sviten även heter Rita Hayworth. Här kommer vi att stortrivas men det finns risk att det blir kallt här på natten. Vi är ju nästan utomhus.

Vårt härliga Rita Hayworth-rum.

Rummet från utsidan.

Vi har en fin utsikt mot stadskärnan.

Atlanten och dess vågor.

Christer utanför vårt takbelägna rum.

Gågatan Avenue de l´Istiqlal, Essaouira.

15.14 Det har blivit dags att bekanta oss med mer än det vi har sett så här långt. Det är bara att börja vandra neråt. Det är ju ett antal trappsteg att passera varje gång vi ska ta oss till eller från vårt rum.

16.24 Efter att ha gått förbi allsköns marknadsstånd längs gågatan Avenue de l´Istiqlal och ett antal sidogator blir det en eftermiddagsfika på Café de France. Här blir det kaffe och crêpes. Vår smaklösa lunch var inte bara smaklös, den var inte så mättande heller.

16.54 När vi ätit klart kom en katt och hälsade på vid bordet. Först satte den sig på min Lilleman-ryggsäck. Därefter kröp den upp i mitt knä och myste. När jag försökte lyfta ner den nafsade den mig och hoppade ner. Jag har hört om folk som tuggar kat men här var det en katt som tuggade folk.

17.36 På vägen hem köpte vi juice och färska jordgubbar. Nu är vi uppe på vår takterrass och njuter av solnedgången och de nyinköpta jordgubbarna. Skrikande måsar står för underhållningen vid denna vackra stund.

18.34 Det var goda jordgubbar. Det mörknade dock och blev direkt rejält mycket svalare. Marocko vintertid innebär het sol men kall luft. Nu har vi gått in.

Vem kan motstå jordgubbar?

En gubbe i lådan.

Crêpes hos Café de France.

Kattbesök vid bordet.

En av våra sjungande grannar.

Christer och Essaouira.

19.43 På yttertaket till vårt rum sticker det ut något. På det sitter en mås och funderar. På stjärnhimlen bakom måsen syns stjärnbilden Orion. Dock ligger Orion ner, har han somnat? När stjärnhimlen ser annorlunda ut inser man att vi är långt hemifrån. Speciellt kommer den känslan på södra halvklotet då inget känns igen.

20.06 Tiden är inne för kvällens middag. Blir det nationellt eller internationellt kök? Blir det gourmet eller McDonalds? Vad det än blir behöver vi i alla fall äta.

20.49 Det beslutades att vi skulle pröva restaurangen Essalam som ligger snett mittemot Café de France där vi satt i eftermiddags med crêpes och katt. Här ska vi prova deras dagens meny-alternativ. Först blir det soppa och sedan en köttbit.

22.15 Det var en mustig soppa, en köttbit med strips och ris och sist fick vi yoghurt med päronsmak. Restaurangen kändes enkel men servicen var god och mätta blev vi. Nu är vi hemma igen och ska anpassa oss för natten i ett rum som blir allt kyligare för varje timme.

Jordgubbar serveras vid solnedgången.

Solen går ner i Essaouira.

Det blir allt mörkare i Rita Hayworth.

Middag på Café Restaurant Essalam.


Torsdag 5 januari

08.23 Det är svalt, på gränsen till kallt inne i rummet. Under natten har Sverige förlorat semifinalen mot Kanada i ishockey-VM för juniorer. Idag blir det till att åka buss igen. Vi ska resa den sista sträckan på denna Marocko-rundtur. När vi nått fram till Agadir återstår sedan bara flygresan hem på lördag kväll.

08.54 Åter en gång frågar vi oss vad som erbjuds till frukost. Så snart vi gått nerför de många trapporna och trappstegen så får vi vetskap, svaret.

09.14 Tallrikar, bestick och koppar ställdes fram på vårt bord. Sedan kom frågan, "What would you like to drink?". Vi svarade "Black coffee!"

09.43 Pannkakor, bröd, sylt, honung, smör, marmelad, yoghurt och kaffe bars in på en bricka. Under diskuterandes av minnen från studietiden avnjöt vi allt detta. Nu har vi gått de 66 trappstegen upp till vårt rum igen. Nu blir det jordgubbar på terrassen. Vi hade kvar lite sedan igår.

10.35 Det har då blivit dags att skiljas från Rita Hayworth, vårt gröna trevliga rum här på Palazzo Desdemona. Nu ska vi lämna ifrån oss pengar och bagage i receptionen. Pengarna får vi aldrig tillbaka men bagaget ska hämtas på eftermiddagen när vi ska ta bussen härifrån.

11.11 Jag har precis upplyst Christer om vad klockan är. Vi har efter lämnandet i receptionen vandrat längs strandpromenaden här i Essaouira. Den är under uppbyggnad eller genomgår en ansiktslyftning, en renovering. Prosit, sa Christer till en som nyss nös. Det är riktigt ljust idag. Vid betalningen minskade min mängd lusgrus (småmynt) drastiskt.

11.40 Vi är tillbaka innanför stadsmurarna igen. Vi hoppades på att finna ett lämpligt café. Visst finns det några eventuella alternativ men vi letar vidare. De äldre i lokalbefolkningen skrider fram längs muren. Ingen panik här inte och varför skulle de ha det?

Frukost på Palazzo Desdemona.

Vi tar en promenad längs stranden denna förmiddag.

Christer väntar på sitt te.

Folkvimmel på Place Moulay Hassan.

Peter äter lunch på restaurangen L´Horloge.

Christer ser lite sned ut.

12.03 Efter att ha återvänt till strandpromenaden har vi funnit fiket/restaurangen Sogebi. Jag tror i alla fall att det heter så.

12.31 Christers beställda mintte hade en intensiv doft. Vi vill dra oss till minnes att vi druckit mintte tidigare. Då menar vi inte under de senaste dagarna utan även på en tidigare resa för länge sedan.

12.57 L'Horloge är restaurangen som ska servera oss lunch idag. Vi har beställt tajine. Detta är andra gången det senaste året vi lunchar på ett ställe med detta namn. Sist det begav sig var vi i Victoria på Seychellerna.

13.47 Då jag lyfte pennan kan jag ha råkat, rita, skriva mig på näsan. Vi tar nu en sista bänkrast efter en enkel men god måltid. En holländsk dam vid bordet bakom mig fick en minnesvärd erfarenhet av hur stark harissa är. Harissa är en nordafrikansk kryddblandning.

13.57 Vi är nu återförenade med våra ryggsäckar. Undrar vad de sysslat med under vår lilla promenad?

14.02 Vi tar en paus innan vi går de sista stapplande stegen. Vi sitter ner strax utanför stadsmuren och väntar på att klockan ska gå.

14.09 De sista stegen togs innan vi nådde fram till busstationen eller vad man nu ska kalla en parkering framför ett biljettkontor. Här finns det två bussar att välja bland. Destinationerna står på arabiska. Nåja, en kallas Luxury och vi ska inte åka med en sådan. Då antar vi att det är den andra bussen som gäller.

14.31 De andra passagerarna och vi väntar. Nu kommer en backande, tredje buss. Är det vår buss? En tiggande man har gått runt här, plockat och kastat fimpar.

Peter antecknar för sista gången i Essaouira.

Vilken buss är det och när går den?

Paus längs vägen.

Vi åker genom ett kuperat landskap på väg mot havet.

14.38 Efter att ha betalat 5 dirham var för ryggsäckarna fick vi gå ombord på den nyanlända bussen från Supr@tours. Nu är bussen på väg.

15.31 Marken är ljusbrun och torr. Trädens löv är fyllda av riklig grönska. Vår färd till den kommande sovorten fortsätter utan problem.

15.51 Nu har vi stannat tillfälligt. Jag vet inte var vi är, varför vi stannat eller för den skulle hur länge vi blir kvar här.

16.02 En liten bensträckare gjorde mig inte mycket klokare. Restaurangen vi stannat vid heter Agana och en tyskregistrerad van står parkerad här.

16.25 Tamanar är stadens, ortens namn. Vi har precis fått upp farten igen. Ett kanske väl långt stopp om nu jag får tycka något.

16.57 Till vänster är det trädbevuxna branter. Till höger stupar det ner mot Atlanten. Vägen slingrar sig fram. Än återstår i alla fall en timmes restid.

17.39 De senaste kilometerna har väckt minnen. Naturen påminner om den vi såg då vi för första gången körde mot Lima i Peru sommaren 2015. På ena sidan branta sandfärgade klippor, till höger ett världshav.

18.20 Efter att vi kommit fram till busstationen i Agadir fick vi vårt bagage. Rätt snart fångades vi av en taxichaufför. Han ska nu skjutsa oss till vårt sista hotell.

18.57 Utan problem och under viss konversation skjutsade Brahim oss till Anezi Tower Hotel (http://www.anezitowerhotel.com). Han ville också att vi skulle ringa honom på lördag när vi reser mot flygplatsen. Med lite krångel, smidighetsbrist blev vi incheckade. En herre i fez ville absolut bära ryggsäckarna, något han inte fick. Dessutom ville han visa hur man åker hiss samt var vi bor. Vi bor i rum 216. WiFi-uppkopplingen är klen, svag, obefintlig, men vi har balkong och ett gratis fruktfat. Före oss i incheckningen stod en ryss med en vinflaska i ena handen. Det märks att vi är på en charterort nu. Hotellen är många och rejält stora.

20.09 Vi är hungriga. Vi behöver något stadigt att äta. Frukten i rummet börjar ta slut.

Vårt stora rum har nummer 216.

Här står det Anezi med berbiska bokstäver.

Kvällens middagsrestaurang visade sig vara baksidan av ett grannhotell.

20.17 Det gick bra att gå ut ur vårt rum. Det blev svårare att få hissen att stanna på vår våning. När vi väl fått tag på den delades resan neröver med ett berusat ryskt par. Nu ger vi oss ut på restaurangjakt i närområdet.

20.42 Efter lite vandring i mest ingenting kom vi ner mot området närmare havet. Här har vi hittat pizzerian Al Madina.

21.18 Kycklingpizza och panerad kyckling satt bra. Nu blir det deux café noir som en avslutning. Under måltiden blev vi störd av en herre som försökte locka med ett nattklubbsbesök senare ikväll. Vi avböjde.

22.41 Efter att vi kom hem till vårt eget rum (först försökte jag öppna granndörren) har vi slötittat på James Bond-filmen Moonraker, dubbad till tyska. Den är inte bra, vad värre är, ute i korridoren är det dessutom fulla ryssar. Det som vi tidigare trodde var pizzerian Al Madina var nog bara en del av hotellkomplexet Mogador Al Madina, ett av våra grannhotell. Nåväl, mätta blev vi.

23.41 Ryssarna har tystnat. Juniorryssarna har vunnit över juniorkronorna i bronsmatchen i JVM-ishockeyn. Moonraker är riktigt illa. Att höra en skurk prata om den perfekta rasen på tyska känns, hemskt. Lägg därtill faktafel som mayapyramider i Brasilien, huvva!


Fredag 6 januari

08.36 En god natts sömn följdes av ett möte med en lynnig dusch. Den var varierande i temperatur och tryck. Det gör dock inget. Vi har förresten en härlig vy från balkongen, något att njuta av. Vi ser hav, stad och omgivande bergssluttningar. Vi har också fått veta att USA vann JVM i ishockey under natten.

08.53 Nu är allt klart. Det är dags att som vissa elever, försöka nå E-nivån.

09.30 Vi tog oss till E-nivån. På den våningen ligger frukostmatsalen. Utbudet var brett och varierat men vi fortsätter att sakna rejält bröd. Även här dominerar fikabröd vid frukosten. Ska det vara så svårt att ordna något att rosta till exempel?

10.26 Ute tutar en bil. Är det vår startsignal? Oavsett vad, nu går vi ut! Idag ska vi se oss om här i Agadir, en rätt modern stad. Stora delar av den förstördes i en fruktansvärd jordbävning 1960 och det mesta är nybyggt sedan dess. Tidigare städer som t.ex. Fès och Marrakech har varit stora turistmål i sig men här i Agadir är det väl främst den fantastiska stranden som lockar.

En vacker utsikt från vår balkong.

En annan vy mot centrala Agadir.

Christer internetsurfar i hotellobbyn. I rummet fungerar det inte.

Marockansk propaganda.

Anezi Tower Hotel, Agadir.

11.01 Vårt revir är numera utvidgat. Nya regioner har täckts av. Vi har vandrat ner till den breda, långa strandpromenaden och börjat vandra norrut längs den. norröver längs den. Nu har vi trätt in genom entré nummer 6 och nått stranden. Vi har numera sand under fötterna.

11.27 Via entré 9 kom vi tillbaka in på strandpromenaden. Stranden erbjöd mest svårpromenerad sand och vågor. Vi har ännu en gång på våra resor passerat ett utegym. Nu vänder vi igen.

11.44 Vid ett vippande bord på Café La Jetée är vi nu. Ännu en gång är svart kaffe och te med mintsmak på väg in till oss. Vi är här dels för dryckerna och för att slippa alla månglare. Det har varit oväntar lugnt med försäljare tidigare på resan men här vandrar de i stort antal, typiskt för en charterort med andra ord.

12.11 Efter att jag vid betalningen dricksat lite i överkant gick vi. Nu ska vi vandra i kvarteren ovanför stranden och vårt hotell. Man kan också kalla området för Agadirs centrum.

12.54 Vi vandrade omkring, hittade en moské, butiker och diverse andra etablissemang. Det fanns även restauranger men det gäller ju att bestämma sig för var vi vill äta också. sökte runt lite till och fann till slut en restaurang. Det kommer att bli lunch på Le Dôme. Jag hade hoppats på ett glas vin men det minsta som erbjöds var en halvflaska, lite väl mycket för en lunch kanske?

13.27 Luncherna har serverats. Till mig kom en god pastilla, en form av paj enkelt uttryckt. Till Christer kom det en kycklingsallad. Men nu hade ju Christer faktiskt beställt en pizza. Kyparen knep med ögonen och bar iväg salladen. Misstaget uppstod eftersom salladen och pizzan hade liknande namn. Misstag som detta kan ju undvikas om den som tar upp beställningen tittar på vad man pekar på i menyn och lyssnar på vad man faktiskt beställer och inte halvlyssnar och tror att man vet.

Agadirs strandpromenad med sina turister och försäljare.

Vi använde oss av entré 6 och inledde en strandvandring.

Stranden i Agadir.

Ännu en gång blir det kaffe och mintte.

Det "normala" Agadir, en bit från turisterna.

Libanon-moskén i Agadir.

13.47 Det gick snabbt att ordna med pizzan. Den här gången blev det rätt. Under måltiden har Christer bevakat damernas skidskytte via mobilen. Det tävlas i Oberhof, Tyskland. I nuläget är det tjeckisk ledning genom Gabriela Koukalová.

14.08 Christer bad om l'addition och notan kom. På den stod pastilla, våra drycker och Chef's salad. Det hade blivit Chef's salad istället för Chef's Pizza. Det togs betalt för salladen. Om det var av misstag eller om de lät Christer äta pizzan billigt på grund av krånglet får vi aldrig veta.

14.40 På vägen hem letade vi efter och avslog ett eventuellt middagsställe. Dessutom köpte vi juice i butiken Igloo. Hemma i hotellet hittade jag faktiskt till rätt rumsdörr. Det hjälpte inte. Kortet hade slutat att fungera. Vi åkte ner och fick det omladdat. Väl inne i rummet har vi upptäckt att det inte har städats. Gabriela Koukalová behöll ledningen och vann i skidskyttet. Nu blir det en stund på balkongen innan något mer händer.

15.18 Rätt som jag gick för att hämta min mobil så knackade det på dörren. In klev en kvinna som sa Bonjour. Rätt snart kom en till. Båda damerna ville städa rummet och bädda sängarna.

17.15 Än finns mycket att göra i Agadir. Därför ska vi nu gå ut.

17.43 Där land möter hav ser vi sol möta horisont. Det är som så ofta på våra resor, en vacker solnedgång. Den ska vi nu fotografera efter bästa förmåga.

17.51 Då solen nästan krupit ner helt och dragit sitt fluffiga molntäcke över sig lämnade vi stranden. Just som vi börjat gå längs strandpromenaden kom en man med mineraler/stenar. som han ville sälja för 10 dirham styck. De var, hävdade han, från Atlasbergen. Jag sa nej tack. Säljaren undrade var vi var ifrån. Då han fick veta det sa han på svenska, "Bara tio spänn". Jag sa åter nej. Då kom nästa fraser, "Vad ska man göra?" och "Jävla smålänning!" Då jag nu är halv smålänning sa jag ja och gick min väg.

Christer har fått fel mat.

Nu får båda äta den lunch de tänkt sig från början.

En stilig bil står parkerad utanför hotellet.

18.07 Vi har vandrat vidare norrut längs stranden och tar nu en kvällskaffe på Coffeeshop Company, en för oss ny kaffekedja. Den grundades i Österrike i slutet av förra seklet. Det var oväntat att hitta en sådan oas här längst bort på strandpromenaden. Vi hade nästan tänkt ge upp och vända åter innan vi kom hit.

18.43 Det har varit en angenäm stund. Vi har bland annat funderat var vi ska dinera i sista afton. Alternativen är en buffet på hotellet eller att ge oss ut på restaurangjakt senare ikväll.

19.34 Så sakta gick vi hem genom vår del av staden. Vi stannade till i en liten butik, där köpte vi bland annat en öl vardera. Här hemma har vi hört oss för om buffén. Vi undrar om pris, innehåll, tider och annat värt att veta.

20.27 Vi är tillbaka på E-nivån och middagsbuffén. Vi valde detta eftersom vi inte hade något annat uttänkt alternativ i närområdet.

21.03 Det erbjöds en hel del olika rätter men alldeles för lite kött i buffén. Nu går vi mot desserterna.

21.56 Rumsdörren till 212:an hade en lampa som blinkade rött och det lät som en väckarklocka när vi gick förbi den. Den tystnade sedan. Desserterna var goda men tyvärr ingick inget kaffe. CNN rapporterar om dödskjutningar på flygplatsen i Fort Lauderdale, Florida. Skytten ska visst ha varit i kontakt med FBI och haft mentala problem. Fem är döda och åtta är skadade.

23.17 Denna sista kväll har vi druckit våra första balkongöl. Det blev Flag Spéciale. Ingen smaksensation men ändå en balkongdrucken öl trots allt. Det är en tradition i sig.

Peter gör några anteckningar vid stranden.

Solen avslutar sin arbetsdag.

Den underbara solnedgången i Agadir.

Ikväll äter vi buffet på hotellet.

Peter dricker balkongöl, en kär tradition.


Lördag 7 januari

08.17 Efter att ha duschat och som hastigast provat en morgonrock sitter jag nu på sängkanten. Idag ska allt avslutas. Vi har en halvdag kvar här i Agadir innan det är daghs att ta oss till flygplatsen för hemresa.

09.08 Det sänds storslalom för damer på Eurosport. Den tävlingen kan/ska vi inte bevaka längre. Det ska bli frukost här på Anezi Tower Hotel.

09.51 Precis som utbudet varierar i frukostmatsalen så varierar utbudet av de som är där. Enkelt och ledigt klädda blandas med de som valt en mer "fin" klädsel. En liten tjej kom in tillsammans med sina föräldrar. I famnen hade hon något som hon kramade om. Var det en nalle eller en docka? Nej, ett Pringlesrör. I lokalen fanns även fåglar. Christer har även vandrat ut på terrassen och undersökt den delen av hotellet som är tillägnat sol och bad. Det är dock lite väl svalt för detta så här års.

10.33 Det är dags för lite idrottsutövande, inte av oss dock. Vi ska bevaka jaktstarten i herrarnas skidskytte från Oberhof.

11.17 Franske Martin Fourcade blev överlägsen segrare med en minut och tio sekunder. Nu ska vi lämna vårt rum för att få ut det sista av Agadir.

11.29 Nyckelkortet är inlämnat i receptionen. Lämnade är också ryggsäckarna. De står i hotellets bagagerie. Närmast ska vi ordna med en transport till flygplatsen tills senare idag. Det känns tryggare att boka via hotellet än att försöka få tag på vår vän Brahim och hoppas att han dyker upp i tid.

En underbar del av hotellet som vi aldrig hann använda.

Vallee des Oiseaux (fågeldalen), en park och mini-zoo.

En lugn och skön oas mitt i Agadir.

Långt från stadens puls men ändå nära.

En stilig påfågel i Vallee des Oiseaux.

11.50 Vi söker efter kandidater som kan erbjuda ostsmörgåsar och dryck att konsumera då vi landar på Arlanda i natt. Det finns de som sägs vara öppna vid vår ankomst. Hur det är med det får vi se. Vi söker detta på internet kanske vi ska tillägga.

11.57 Det kan kosta oss 300 dirham att åka taxi till flygplatsen. Det finner vi konstigt, på nätet står det att det lagstadgade priset är 200 dirham. Det är säkert någon som ska tjäna lite extra på det hela.

12.15 Vi stannade till i affären vi var in i igår kväll. Där köpte vi en burk Hawai Tropical (läsk) var. Då vi kom ut ur butiken kom en yngling fram till oss. Han kallade mig sin vän och undrade var vi var ifrån. Borde han inte veta det om vi nu är vänner? Sedan ville han sälja hasch. Det blev ingen affär. Här nära strandpromenaden tar vi en rast. Nu kom en ny herre. Han har satt sig bredvid Christer. Nu sa han looki, looki. Här ska inte tittas, vi vandrar vidare mot en lugnare plats.

12.47 Vi gick till det stadens lilla mini-zoo, den lilla djurparken, Vallee des Oiseaux, Birds Valley. Här inne i grönskan tar vi en bänkrast.

13.05 Denna lilla park/zoo är mest en grön skuggig oas mitt i staden. Det är gratis att vandra här. Det finns diverse fågelburar, en liten damm och avslutningsvis såg vi mufflon och lamor. Nu blir det lunch på restaurangen Le Diamant Vert Tagine. Vi har sett på menyn att de har"mixed grill", blandat grillat kött, och tyckte att det var en värdig avslutningsmåltid innan flygplatsresan.

Peter inväntar vår sista marockanska lunch.

En kattfamilj bodde i restaurangen.

Vi blev inte besvikna på maten hos Le Diamant Vert.

13.28 Vi väntar på maten. Snett bakom Christer ligger två kattungar i solskenet. En är svartspräcklig och den andre är sandfärgad. Nu har vi även siktat mamman.

13.41 Under måltiden passerar försäljare utanför staketet. Jag har frågat mig det förr och gör det igen. Är det verkligen lönande att släpa runt på och försöka sälja allsköns tingeltangel. Vem köper det och i så fall varför?

14.14 Det blev en delikat avslutande måltid. Mixed Grill är sällan något man blir besviken på. Vår servitör bjöd som final på mintte. Nu är vi tillbaka i hotellobbyn på Anezi Tower Hotel. Allt som återstår är bagagehämtning och en taxi härifrån.

14.32 Bagaget är hämtat och inpackat i taxin, en taxi som nu ska ta oss till Agadirs flygplats. Den ligger två mil söder om staden så det tar nog en stund att åka dit.

15.34 Väl framme passade vi på att förbereda vårt bagage. När detta så var gjort tog vi och checkade in. Här sitter vi nu med 120 dirham var på fickan. Vad gör vi av dessa? De går inte att växla hemmavid. Flygplatsen heter Al-Massira och är just nu en mycket lugn plats.

Vi väntar inne i den folktomma flygplatsen Al-Massira.

Det går alltid bränna pengar på lite kaffe.

15.48 Vi unnar oss lite kaffe i ett café innan vi går mot passpoliserna.

16.21 Utstämplade ur Marocko och i ännu ett vänteläge. Vad gör vi innan planet lyfter om sisådär två timmar?

16.51 För att minska på mängden dirham samt skjuta upp hungerns ankomst har vi fikat, en liten juice och en kalkon- och ostbaguette var.

17.26 Jag la mina sista dirham på godis till mig själv samt något att ta med hem som gåva. Det som lusgruset inte täckte tog jag på mitt kort. När Christer skulle göra inköp av godis i en annan butik så accepterade de inte hans dirham. Har vi lämnat Marocko? Varför går det bra med euro men inte lokal valuta?

18.06 I gate-kön fanns en av alla dessa allvetare, en svensk som är världsvan och minsann vet allting. Han hade full koll på vilket byråkratitjafs det var i andra länder, hur man i Sverige respekterar tider och inte låter folk bli försenade som det är här. Han berättade att det tar minst femton timmar att flyga till Thailand med mera. Vilken väg han tagit till Thailand och hur det kan vara marockansk kulturs fel att Norwegians plan landat lite försenat är frågor vi ställer oss. Nu är vi ombord och klockan ska ställas om till svensk tid.

22.05 Långt därnere där luft möter land syns ljuset från en stad. Allt går bra och av vår flygning med Norwegian återstår ännu tre timmar.

BYTE AV TIDSZON


Söndag 8 januari

SVERIGE

01.13 Landningen och passpolisbesöket gick bra. Nu återstår att invänta bagaget, få något att äta och slutligen välförtjänt sömn.

01.57 Slutligen dök ryggsäckarna upp på bagagebandet. Vi köpte lite ät- och drickbart på nattöppna 7Eleven och har precis checkat in på Rest and Fly (http://www.restandfly.com) och bor i rum 26.

Den spända väntan. Kommer väskorna eller inte?

08.30 Jag hade inte nekat mig hes till några fler timmars sömn. Nu går inte detta. Även idag ska vi resa och utcheckningstiden här på Rest and Fly närmar sig.

10.06 De sista sängarna på resan har övergetts. Idag blir det ingen bufféfrukost. Vi har köpt en enkel frukost på 7Eleven. En glad engelsktalande kille bredvid oss vill ha glass.

10.25 Traditionens makt är hård. Cirkeln är sluten. Vi är tillbaka på bänken vid julgranen. Här började denna resa. Här har de två senaste nyårsresorna slutat.

10.36 Vi har tagit oss ner i underjorden för att resa norrut. Vårt tåg är tyvärr försenat, förbenat. Trolig avgång kommer att bli 10.50.

10.58 Nu pratas det om avgång vid 11.20, jag tror inte på det heller.

11.06 Nya bud kan snart vara här. Hinner jag till Sundsvall innan nästa tåg går? Det är bra med Sverige där man respekterar tider och inte låter folk vänta. Eller hur var det nu han sa, svensken i Agadir?

En enkel frukost på 7Eleven, Arlanda.

Var är tåget?

12.05 Vi är äntligen på väg, rejält försenade. Genom ett nedsnöat Uppland rullar vi fram. Beskedet om vidare transport hänger i det blå.

12.24 Via högtalarna har det meddelats att som kompensation för förseningen så bjuder SJ på kaffe och rawbite. Vad i hela friden är en rawbite?

13.01 Rawbite var 50 gram nyttigt godis, en blandning av äpplen och nötter, sammanpressad i en avlång bit.

13.48 Jag väntar ännu på besked om hur min hemresa ska fortgå.

14.05 Nu kom beskedet kring vidare färd. Jag får åka med SJ:s tåg som lämnar Sundsvall 16.07. De som ska västerut till bland annat Östersund och Trondheim får åka taxi. Mellan Sundsvall och Östersund är det 188 kilometer. Vill man till Trondheim är det totala avståndet 448 kilometer. Ingen dålig taxiresa! Undrar hur många det gäller?

14.30 Vi har ansökt om ekonomisk kompensation för förseningen på SJ.s webbsida.

15.31 Christer har börjat promenera hemöver. Jag gör ett kort stopp för hamburgermiddag på MAX. Går allt bra är jag hemma om tre timmar. Nytt resmål med utökat ressällskap finns inplanerat. Vi återkommer då i en ny resedagbok!


FILMER


Du kan se 100 foton från 4 januari i detta fotoalbum.
Du kan se 52 foton från 5 januari i detta fotoalbum.
Du kan se 67 foton från 6 januari i detta fotoalbum.
Du kan se 26 foton från 7 januari i detta fotoalbum.
Du kan se 8 foton från 8 januari i detta fotoalbum.


RESEDAGBOKEN.CC


Flag Counter