07.56 Det som enligt planerna skulle vara första morgonen på Tobago är istället den sista morgonen på Trinidad. Det är ingen panik. Vi ska vakna till, äta frukost, betala för det extra dygnet och transport till flyget samt packa.

10.05 Vi har under resan tittat en del på TV. Något som vi stött på ibland är olika TV-predikanter från USA. De har olika syn på livet och framtiden. En har hävdat att Ryssland sponsrar den muslimska världen med vapen. Vidare ska muslimerna anfalla Israel men stoppas av Gud. Muslimerna ska komma att inse att judarnas gud är starkare än deras. (Men judarnas och muslimernas gud är ju en och samma?) Det finns kyrkor med minst 10,000 åhörare i främst Texas där åhörarna lyssnar hänfört på pastorer som talar om profetior om Jesus återkomst och att kommande Antikrist är en EU-ledare.

Den sista frukosten på Trinidad.

12.06 Vi har gjort oss skuldfria och ordnat med transport till flyget. Vi har även kollat hur mycket pengar vi har kvar. Det finns nog för resten av vistelsen. Hundra Trinidaddollar har lagts åt sidan för utreseskatt.

13.18 Vår värd Chaitram Bhola skjutsade oss till flygplatsen Piarco. Det har varit ett bra boende, det bästa så långt på resan. Vi har haft ett svalt rum, stora boytor, frukost på morgonen och närhet till det lokala maxitaxisystemet. Nu är Christer och kollar vid vilken disk vi ska checka in.

13.40 Vi sitter och låter tiden gå. Ett större gäng mexikaner står runt oss. De ser faktiskt ut som man kan vänta sig med cowboystövlar och stora hattar.

14.07 Vi är på plats i incheckningskön. En dam har grundligt kollat en annan passagerares packning. Just nu går hon igenom ett ungt pars packning. Står vi på tur?

14.27 Inga problem, vi vinkades förbi kontrolldamen. Efter incheckningen och innan packningen lades på bagagebandet stod Christers ryggsäck och gungade. En av damerna där pekade på ryggsäcken och gungandet upphörde. Nu dricker vi kaffe. Hmm.. det har hastigt blivit mer kaffe i min mugg och mindre i Christers.

14.44 Det mesta av kaffet slank ner och allt av oss slank förbi säkerhetskontrollen, gaten och in i planet. Christer fick öppna allt i sitt handbagage, inklusive passpåsens alla fack samt kamerafodralet. Det måste vara nån form av stickprov. Idag flyger vi med Tobago Express. Detta plan som andra vi flugit med saknar rad 13 (4/1 2006). Denna gång är det inte på grund av vidskeplighet. Planet har bara 12 rader. Just nu passerade paret som fingranskades. De verkar ha problem att hitta en plats. Detta är en tidigare flight än den vi bokade. Vi tillfrågades om vi ville åka med den istället.

15.32 Framme och landade på Tobago. Vi är på flygplatsen Crown Point. Nu är det bara att vänta på transporten från vårt förbokade boende, Hummingbird Heights. Den ska vara här vid 15.50. Det är en klar brist på bänkar här. Dock kan man blaska av sig och det ska vi göra. Inrikesdelen hade inget bagageband där våra ryggsäckar kom resande. Den hade endast en bagageramp där bagaget skickades in.

Violet

Utsikt från Hummingbird Heights

Från högsta våningen blickar vi ner mot vår pool.

17.21 Vi är incheckade och inboade på i vårt nya hem, Hummingbird Heights i Scarborough. Vi hämtades i jeep av vår brittiska värdinna Shirley Rogers. Här har vi träffat hennes husdjur, hittehunden Violet, katten Hero och hönan Hollis. Hollis spatserade runt ställets pool. Nu sitter vi på balkongen och planerar resten av dagen. Vi har just fått kaffe och juice. Gissa vem som drack vad. Balkongutsikten är i världsklass, den bästa sedan San Marino (10/7 2004).

18.20 Christer har tittat i Rough Guides bok om Trinidad och Tobago. Boken fanns i en bokhylla på vår våning. Här har han läst om landets djur. Några av de frågor vi ställt oss tidigare är besvarade. Det som stack Christer på Grenada var antagligen en liten manet som påstås sticka precis som ett bi. De bon vi såg igår var byggda av termiter. På tal om djur, någonstans utanför hör vi en tupp gala.

Peter undersöker Scarborough.

Peter läser på om Tobago.

19.28 Runt omkring oss hörs sorlet från människor och suset från luftkonditioneringen. Vi har efter att ha vandrat fram och tillbaka genom Scarborough letat oss till snabbmatsrestaurangen Royal Castle för att prova deras friterade kyckling med strips och till det en stor juice. På vår vandring har jag gått in i en hund. Han och hans 2-3 kamrater slog sedan följe med oss, var det dags för hämnd? Kamraterna droppade av en i taget och snart var de borta. Är de och hämtar förstärkning eller kom jag undan?

22.51 Vi står på balkongen och blickar ut i den Tobagiska natten. Vi ser otaliga lyktstolpsljus och hör musik och syrsor. Framför vår rumsdörr har Violet lagt sig. På natthimlen syns stjärnor och månen.

Måndag 23 juli

07.05 Vi har vaknat och vi är inte ensamma om det. Utanför hörs fåglar, kvittrande fåglar och galande tuppar. Denna dag inleds som så många andra med frukost. Efter det har Shirley lovat att skjutsa oss till en strand, en strand där det ska finnas roti. Roti är landets mest kända snabbmat. Det är olika typer av kött mm inslaget i ett indiskt bröd.

08.22 Efter en närande frukost ställde vi oss på balkongen. Detta uppskattades inte av en av dem som bor i närheten. En, vad vet jag?, svala flög tätt över våra huvuden. Med utbredda vingar och hest skri påminde den oss om ett attackerande jaktplan.

Hero

Stranden vid Mount Irvine Bay.

10.08 Vi är strandade. Vi är på stranden vid Mount Irvine Bay. Det är ännu mulet och det är ingen överhängande panik. Vi fick som sagt skjuts hit och instruerades av Shirley hur man gör för att komma tillbaka till Scarborough. Vi är för tillfället på Tobagos norra kust.

11.19 Det är gråväder, tillfälligt regn och ännu så länge inget bad. Vi hoppas på uppsprickande molntäcke och fortsätter att läsa våra böcker. Jag läser Stephen Kings "Drömfångare" och Christer läser vidare i sin i Stockholm inköpta "Människa utan hund" av Håkan Nesser.

11.32 Less på regn och nyfikna på mat har vi sökt oss under tak. Framför oss väntar två höga glas med is på dryck. Geten hade tagit slut, köttet alltså.

Christer äter roti.

11.45 Rotin, vår lunch, anlände just fint paketerad i papper. Roti är som nämnts en lokal rätt, kött och potatis inlindat i indiskt bröd.

12.30 Vi har från sandstranden just ringt och gratulerat vännen Roberth på födelsedagen. Hans kropp har nu åldrats i 34 år. Nu tar jag och badar. Jag skiter i att det är mulet.

13.42 De grå molnen släpper ifrån sig vatten. Allt jag begär är att duggregnet upphör.

14.49 Jag blev bönhörd. Vi har slitit åt oss våra fuktiga och blöta ägodelar som vi tryckt in i en buske. Stranden är lämnad. Jag blev som sagt bönhörd, duggregnet upphörde och övergick i 4-5 kraftiga skurar. Nu sitter vi under tak i något som liknar ett lusthus. Allt är täckt av sand. Ägodelarna, våra kroppar, fan det är till och med sand i käften!

Peter summerar en misslyckad dag på stranden.

16.02 Vi är kvar på samma ställe. Vi är mindre blöta och med mindre regn omkring oss. Dock saknar vi en värmande sol. Christer har just läst ut sin bok. Boken har plötsligt blivit dubbelt så tjock. Regnet har gjort sitt. En lokal kille kom förbi, pratade lite och körde den typiska karibiska handhälsningen, knogar mot knogar.

16.29 Vi har börjat röra oss tillbaka till Scarborough.

17.31 Vi åkte med en lokal chaufför/svarttaxi tillbaka. Om det är svarttaxi är osäkert eftersom nästan alla verkar åka med dessa fordon. Det är i alla fall en privatperson som skjutsar runt folk. Efter att ha vandrat runt en del så har vi nu sökt oss till Chef’s & BBQ i samma lokal som gårdagens matplats Royal Castle. Det är dags att prova på en annan lokal rätt.

Vi tog en promenad för att upptäcka nya delar av Tobagos huvudort.

Restaurangen Royal Castle i Scarborough.

17.47 Get é gott, jättegott, nja men helt klart gott, helt klart goat också enligt menyn. Det smakar inte som kyckling eller lamm utan mera som nöt.

18.30 På vägen hem köpte vi med oss dryck. Väl hemma möttes vi av vår värdinna och hennes vän Reza. Vännen undrade om någon sagt tidigare att jag liknar Elton John. Han är inte den förste (10/7 2001) och nog inte heller den siste. Vad ser de för likheter kan man undra. Häpna mottog vi också informationen om att det varit en solig, härlig dag på ön. Tydligen var det surväder vi drabbades av mycket lokalt. Tvärs över ön kom inget regn alls. Det ska alltid jävlas när den fattige ska ha roligt! Vi har nu hängt våra dyngsura handdukar på tork ute på balkongen. Nog med skrivande nu blir det en dusch.

Hillary Clinton m.fl. har fångat Peters intresse.

20.45 Under ett tag har vi tittat på en utfrågning av de demokratiska kandidaterna till 2008 års presidentval i USA. Nu har vi bestämt oss för att prova poolen här på Hummingbird Heights.

21.20 Ett kvällsdopp i poolen är inte alls illa. Nu ska vi börja klura kring morgondagens land, Barbados.

22.34 Vi behövde en balkongöl samt även mer TV-tittande och soffsittande innan vi kände oss redo. Nu blir det nylandstittande.

Tio sekunder hade Christer på sig för att ställa kameran på poolkanten och sedan klättra ner i poolen för att simma in i bild.

Tisdag 24 juli

07.06 Det är svalt i rummet. Utanför gal tupparna ikapp. Det är stilla i rummet. Utanför är det lite mulet. Det är resans trettioandra dag.

08.01 Christer har just haft kroppskontakt med rummets takfläkt. Det är inte samma finger som sist dock. Det är bra med variation.

09.01 Nu är det mesta nerpackat igen. Det som återstår är våra handdukar som ännu hänger på tork ute på balkongen. Under frukosten lovade vi vår värdinna att vi skulle maila henne om vad vi tyckt om tiden här. Tyvärr blev ju vistelsen här ett dygn för kort på grund av strulet med färjebiljetterna som inte gick köpa.

Svårtorkade handdukar väntar på avresa.

Christer umgås med Violet.

09.21 Här sitter vi i godan ro på balkongen. Plötsligt faller våra handdukar ner. När vi rättat till dem hörde vi en röst. Rösten kom inifrån Christers ryggsäck. Hans radio hade gått igång. Jaha, nu föll handdukarna igen och ett litet bi surrar runt min högra hand.

Jeepresa till flygplatsen.

11.39 Vi är utskjutsade och snart slutköade. Shirley körde oss i jeepen till flygplatsen. Det är incheckning på gång. Efter incheckning ska vi söka oss för att få oss lite till livs. Smidigt nog så finns en perfekt badstrand vid Store Bay strax bakom flygplatsen. Vi tog en kort promenad dit för att titta.

12.33 Vi har äntligen fått oss lite att äta. Det blev buffémat idag. Då det var dags för betalning vägdes bådas mat och jag betalade. Varför ska vi oftast betala tillsammans? Det kan ju vara så att vi inte alls känner varandra. I brist på lediga bord satte vi oss vid en bardisk. Rätt snart sa tjejen bakom disken ”Vi äter inte vid bardisken”. När vi så reste oss så sa hon ”Ska ni inte äta klart?”

Badstrand vid flygplatsen, ett bra koncept!

Crown Point Airport, Tobago.

12.49 Vi sitter vid en gate igen. Gaten nåddes direkt utifrån. Det var skyltat gate 1,2,3. Vid gate 1 stod det Trinidad, vid nummer 2 stod det International och vid gate 3 stod det International men också Duty Free. Vi valde alternativ 3. Säkerhetskontrollen sköttes av en ensam man. Vi lyfter 13.30 och när vi kommer fram till Barbados så väntar växling och upphämtning.

13.44 Ett plan har landat, bagaget har körts dit och vi sitter. Vi sitter kvar vid gate 3.

BARBADOS

15.13 Vi är framme på Barbados. Flygplatsen heter Grantley Adams International Airport. Ja, Barbadosvistelsen började ju bra. Det går inte att växla våra Trinidaddollar och vi har inte sett till någon upphämtare. Enligt e-mail från boendet skulle vi hämtas vid flyget.

15.48 I och för sig avgick vårt plan tidigare än vi först uppgivit men detta hade ju Christer meddelat. I och för sig avgick det inte så tidigt som vi uppgivit men det ska väl inte spela någon roll. Hur som helst, vi står kvar vid utgången tillsammans med en massa andra människor.

16.10 Folkmassan omkring oss har tunnats ut. Nya har anlänt och avrest men här står vi ståndaktigt kvar. Vi har båda vandrat runt för att kolla om vår transport står någon annanstans, icke!

16.27 Vi har kapitulerat. Vi åker nu taxi mot boendet. Hoppas att han som kör hittar dit. Det är ett nytt namn för honom. Vårt boende ska ligga i Dover och heter Desert Rose.

16.42 Vi snurrar och letar. Nyss frågade föraren en amerikan som klippte en buske om han visste något men det gjorde han inte.

16.51 Taxichauffören har gått in på Dover Beach Hotel för att fråga. Vi har gett honom värdinnans namn. Nu pratar han med någon i mobilen.

Det svårfunna boendet Desert Rose.

17.16 Denna någon visade sig vara vår värdinna. Kelvin, han vid ratten tog oss rätt. Det stod inte Desert Rose utanför huset. På brevlådan stod det ju Danville sa chauffören. Desert Rose är bara hennes mailadress svarade värdinnan. Nu har vi fått info och ska fräscha upp oss. Vänta, hon har ju faktiskt en annan mailadress. Vi bor alltså på Desert Rose som bara är en villa med två uthyrningsrum. Hon som hyr ut heter Gertrud Osbourne och kommer ursprungligen från Tyskland. Mer information finns på http://www.barbados.org/apt/desertrose/index.php

18.11 Hungern jagade ut oss ur rummet. Vi fortsatte ut ur huset via en gallergrind med ett hänglås. Efter lite letande gick vi upp och satte oss på terrassen till Oriental Dining. Det är en av områdets kinarestauranger. Vår hemort heter Dover men ligger alldeles intill det kända turistområdet Saint Lawrence Gap.

Peter på restaurangen Oriental Dining.

19.48 Det serverades delikat mat med ananasjuice som dryck och till efterrätt blev det färsk frukt. Innan vi gick hem besökte vi en affär och inhandlade dryck för i afton och frukost för morgondagen.

21.33 Här liggs och planeras vad vi ska göra imorgon. Vad ska vi se på ön? Hur ska det bli svalt i rummet? Imorgon blir det inte en tidig morgon.

Onsdag 25 juli

09.26 Det blev en varm natt. Fläkten hjälpte inte mycket. Detta måste undvikas till natten som kommer. Går det att vädra ur rummet? Kan vi använda samma taktik och teknik som på Saint Kitts? Ute är det mulet.

10.14 Vi har delat badrum med de andra som bor här. De är ett rumänsk-colombianskt par som nyss gift sig. Problemet är det att det inte går att låsa badrumsdörren. Hur veta om det är upptaget?

12.48 Vi gick först ut på "stan" och sedan ut på nätet. Där har vi kollat upp lite fakta om kommande flygningar, tittat till hemsidan http://www.resedagboken.cc och kollat mail och nyheter hemifrån. Det var dyrt att surfa, 65 kronor för en timme. Nu är vi på Café Latte Love. Här ska det vykortsskrivas och drickas kaffe.

Turistområdet Saint Lawrence Gap på södra Barbados.

13.48 Säg den lycka som vara för evigt. Mitt under vykortsskrivandet blåste min mugg omkull och kaffet gick förlorat. Nu är vi hemma och laddar för att gå till havs.

17.10 Såsom Afrodite har vi stigit upp ur havet. Ja, i alla fall nästan som hon gjorde. Vi hade shorts på oss. På stranden har vi erbjudits att köpa halsband, t-shirts, gräs och annat. Ja nu var det ju inte vilket gräs som helst. Det var frågan om droger. Vi undrar vad som händer om vi tackar ja till dessa erbjudanden? Är det bara snack eller har dom nåt till salu? Mycket av attityden hos dessa yngre förmågor handlar om att verka cool inför utländska turister. När saltet är avspolat ska vi ut på andra uppdrag. Det var en bra strand med vit sand men väl höga vågor. Stranden nåddes via en liten passage vid Dover Beach Hotel.

Dover Beach

18.02 Vi vandrar runt i, bekantar oss med och förevigar närområdet, Saint Lawrence Gap. Just nu har vi nått en liten bukt. Här ligger några små utombordsmotorförsedda båtar.

19.01 Rundan är avslutad. Vi har köpt mer dryck och även hälsat på paret i rummet bredvid. De är Eddie från Colombia och Catarina från Rumänien. Hon kommer från staden Iasi i östra Rumänien där vi var 2003. Vi har även tvättat kläder i en tvättho alldeles utanför dörren.

Peter gör något nödvändigt.

Vid Dover Playing Field.

20.00 Det är middagsdags. Vi är tillbaka på Oriental Dining. Det blir mixat ris och mixade nudlar med passions- och apelsinjuice. Fåglarna tutar på som om de hade betalt för det.

20.55 Ett irriterande hundskall hörs utanför fönstret. Våra grannar sitter och tittar på Simpsons. Nu ska det smaka bra med lite dryck.

22.14 Här letas det fakta om landet och huvudstaden Bridgetown. Det verkar finnas en del att se inne i staden, inte mycket men ändå. Alla stränder i landet är till för allmänheten och får därför inte ägas privat. Det är olagligt med nudistbad på ön och något eller någon vill komma upp ur vårt tvättställ. Det bubblar betänkligt. Just nu undrar vi om vi endast ska se Bridgetown imorgon eller om vi ska lägga till någonting annat.