Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt



Söndag 17 juli

08.23 Natten på Riversands Hotel i Kisumu. Kenya är förbi. Landsmän på diverse forum på internet ondgör sig över, förbannar och önskar livet ur alla muslimer. Det sprids också ett obekräftat rykte att det från turkiskt ledningshåll beordrats offentlig halshuggning efter kuppförsöket. Någon källkritik finns som vanligt inte. För vår egen del består problemen i att staden vi just nu bor i är helt obekant för oss samt att duschvattnet inte går att stänga av. Dessa problem är lätta att åtgärda. Värre är det då med de i bästa fall enögda och enörade landsmännen.

08.48 Jag vet inte hur det gick till men plötsligt gick det att stänga av vattnet. Dessutom är min telefon, som haft den fula ovanan att stänga av sig, åter pigg. Det kanske blir en bra dag idag? Det är söndag så vi får se hur mycket som är öppet. Huvudsaken är att vi kan äta, fixa bussbiljetter och får se staden.

09.40 Det finns kanske lite att påpeka samt gnälla över på det gällande hotellet. Detta gäller dock inte frukosten. Den är välsmakande, varierande och mättande. Vi har bland annat avnjutit weetabix. För er som inte vet vad weetabix är så är det stora kakor av frukostflingor som man löser upp i t.ex. mjölk. Frukosten åt vi i den stora matsalen som man passerar när man går från receptionen till trappan som leder upp till rummen.

10.42 Kisumu och Kenya väntar på oss därute. Det är lika bra att gå ut och se vad de vill samt har att erbjuda. Det ser ut att bli en varm dag idag. Kisumu är Kenyas tredje största stad. Det är bara storstäderna Nairobi och Mombasa som är större.

Utsikt från vårt rumsfönster.

I Kisumu är dessa fordon en del av kollektivtrafiken.

Vi orienterar oss i resans första kenyanska stad.

10.58 Ganska snart insåg vi att det är mycket lugnt i stadens centrum. Det är knappt någon trafik att tala om. Här märks det att det är söndag. Vi bor i den nedre mer slitna delen av staden i närheten av en vik till Victoriasjön. När vi nått längre upp i centrum så höjs standarden med fina hotell, bankbyggnader och bättre gator.

11.19 Lite mer vandrande, kryssande och skuttande har tagit oss genom Kisumus centrum till shoppinggallerian West End Mall. Här hoppas vi få beställa kaffe och juice. Det finns flera sorters törst att släcka efter vandringen genom en varm stad. Vi har hittat Java House (http://javahouseafrica.com) som ser lovande ut. West End Mall är ny, fräsch men ganska liten. Det fanns inte mycket att titta på eller välja bland.

12.15 Det där var läskande och gott. Under fikastunden vällde det in amerikaner här för att äta lunch. De verkar tillhöra något kristet sällskap. Inte helt oväntat har de flesta av dem beställt in hamburgare. När vi tagit ut lite mer shilling på bankomaten här är det dags att vända hemöver igen. Vi har just sett en gammal bekant stå parkerad här, en tuk-tuk. Dessa fordon är ju mer förknippade med Thailand än Kenya.

12.50 Vi titulerades lite olika av minibussfolk på vår väg hem. Som vanligt finns det föga förståelse att man kan promenera förbi fordonen utan att vilja åka med dem. Vi erbjöds resor till gränsen samt diverse orter vi aldrig hört talas om. Det blev bland annat titlar som bror och vän. Höjdaren men mest ärligt var dock, du vite man, vart är du på väg? Vi köpte även lite dryck i en mack. De ville ha 85,40 shilling för en liter diesel, vi köpte dock ingen. I svensk valuta blir det runt 7,40 kronor. Utanför macken mötte vi en hälsningsglad gynnare som doftade sprit och ville ta oss i hand. Vi har även åter blickat ut mot Victoriasjön, i alla fall en vik av den. Utifrån stan hörs just nu böneutrop. Kenya är ju ett land med både kristna och muslimer.

13.42 Rummet erbjuder oss avkoppling och vila. Wi-Fi-uppkopplingen erbjuder uppkoppling och information. Detär för övrigt +29°C i Kisumu idag, resans hittills varmaste dag.

Vi har hittat förmiddagens kaffeställe, Java House i West End Mall.

Ett utmärkt men något dyrt etablissemang.

Peter tar en fika på Java House.

Utanför West End Mall.

14.40 Efter en stunds vistelse i rummet och ute i den virtuella världen är vi nu ute på balkongen/uteplatsen för att avnjuta de inköpta dryckerna och för att ge oss ut i den litterära världen. Det är ju inte den mest glamorösa uteplats vi suttit på men vi får plats med två stolar och har lite utsikt.

15.27 Det har sagts förr och jag säger det igen. Det är avkopplande att flytta ut i böckernas rike.

16.18 Vi är tillbaka i rummet och verkligheten igen. Det är dags att fundera på resten av tiden vi har här i Kisumu.

17.08 Nu ska vi lämna rummet. Det finns lite mer att uträtta denna söndag.

17.55 Nu är vi ägare till varsin bussbiljett som tar oss vidare härifrån. Vi har varit på bussbolaget Easy Coachs kontor och station. Det var en jobbig vandring hit eftersom vi åter igen var tvungna att ta oss förbi alla minibussar och större bussar som stod i vägen och försökte få med nya passagerare. Nu är vi i en liten galleria i anslutning till busstationen, United Mall och har just beställt dagens middag hos Rehmuz. Vi hade tänkt gå till en grillrestaurang här men där dracks det bara öl och det spelades musik på en absurt hög ljudvolym.

18.30 En i personalen har låtit oss tvätta våra händer i en liten balja. Det erbjöds även flytande tvål och vatten i en röd tillbringare. Dessa rutiner är vanliga, speciellt på muslimska restauranger i Afrika. Renlighet är viktigt inför en måltid.

Rondellen vid Oginga Odinga Road.

På väg hem till vår del av staden.

Även en trång uteplats är en uteplats. Denna marknadsfördes som terrass med sjöutsikt. Nåja..

19.00 Det var gott med mat i lagom mängd även om det tog ett tag innan den var klar. Nu har Christer gått in i en livsmedelsbutik här i gallerian, Tuskys Supermarket. Hans uppdrag är att bl.a. köpa två kvällsöl till oss.

19.45 Det blev inga kvällsöl. De sålde ingen alkohol i någon form i butiken. Christer köpte dock lite annat smått och gott. På hemvägen mötte vi olika filurer vid minibussarna. Några exempel på vad vi fick höra var hej broder, hej kompis, titta en vit man . Värst var han som vid två tillfällen ryckte och drog i min lilla ryggsäck. Jag undrade vad han höll på med. Du går fel, svarade han. Du ska gå dit, fortsatte han och pekade tvärs över gatan. Nej, sa jag, jag ska gå hem. Ännu en gång så skapar vi förvirring genom att faktiskt vara ute och promenera istället för att åka buss eller taxi. Väl hemma på Riversands har vi betalat för oss. Tidigare idag syntes ingen personal till men nu fungerade det. Här uppe i rummet har vi precis upptäckt att vårt tvättställ läcker.

21.10 Vad gör väl ett läckande tvättställ? Det går bra att använda ändå.

22.55 Utifrån hörs en repeterande jingel spelas. Internet meddelar att golfaren Henrik Stensson har vunnit British Open, i golf. Jag är mest slö och har just spridit ut det myggnät jag snart ska krypa in under. Nu ska vi låta tystnaden tala.

Innan man äter ska man tvätta sina händer.

Middag på restaurangen Rehmuz i United Mall.


Måndag 18 juli

07.56 Staden (Kisumu) har vaknat och till slut har även vi gjort likadant. En ny vecka är här och detta är en sådan där packa ihop och dra vidare-dag. Det finns mer av Kenya att se och upptäcka. Eftersom vi är i västligaste delen av landet kommer vi naturligt nog röra oss österut. Dagens förflyttning kommer dock bli kort.

08.30 Det har blivit dags att åter ta trapporna ner för att se vad frukostbordet idag oss ger.

09.19 Nu har det blivit dags att summera vistelsen här på Riversands Hotel. Visst har hotellet små fel och brister men priset är bra. Säkerheten är det si och så med. Under delar av dagen är receptionen obemannad och vem som helst kan gå ut och in ur hotellet. Personalen varnade oss också för att ha något värdefullt liggandes i rummet. Något det inte är något fel på är frukosten. Det är dock för oss två omöjligt att hälla upp den varma mjölken i kaffekopparna. Pipen på kärlet är obefintlig. Hälften av vätskan hamnar utanför koppen.

10.07 Den glade taxichauffören Peter skjutsade oss från hotellet till Easy Coach busstation. Här sitter vi nu i deras väntsal och väntar på att få resa till nästa ort.

10.30 Vi sitter kvar i väntsalen och tittar på ett fiskereportage på TV. I Guyanas floder finns en del intressanta fiskar, peacock bass, piraya och payara. Den sistnämnda payaran har 10-12 centimeter långa huggtänder/kindtänder i underkäken. Där ska man nog inte bada.

Weetabix till frukost.

Vi tittar på naturprogram i väntsalen hos Easy Coach.

Vår buss är här.

Det blir en ganska kort bussresa idag.

10.52 Efter att ha blivit godkända av RFSL har vi gått ombord på bussen. Vid bagageinlastningen ville en liten kille berätta för sin mamma vad som fick honom att spy. Han avråddes av henne från att berätta. RFSL är ett vaktbolag. Det är alltså inte Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (före 2007, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande).

12.01 Landskapet vi reser genom är platt och grönt. Vägen är guppig och svart.

12.15 Vi har ju lämnat Kisumu som mer eller mindre ligger vid Victoriasjön och reser nu i betydligt mer höglänt terräng, en grönskande vacker trakt där te är huvudnäring. Vi är på väg till den lilla staden Kericho som ligger på 2014 meters höjd över havet och har en historia som testad. Här omkring odlas mängder av te.

13.11 När vi kom fram till Kericho och hållplatsen vid OiLibya-macken så undrade busschauffören om vi verkligen skulle av här. När vi stigit ur fick vi hjälp av en kille att lasta ur ryggsäckarna och ordna med en taxi. Vår taxichaufför extraknäckte även som doktor fick vi veta. Han ombads ta oss till New Sunshine Hotel. Han svängde däremot av vid betydligt flottare och dyrare Sunshine Upper Hill Hotel. Vi påpekade det. Aha, sa han, ni ska till det gamla? Han körde oss till rätt hotell. Ordet New var där överklistrat. De har tydligen hetat New Sunshine Hotel men strök New då det andra bättre hotellet öppnade. Vi hade missat att vi bokat två enkelrum och blev förvånade över det när det nämndes. Nåväl, nu har vi rummen, 307 och 309, som ska städas under vår lunch.

13.21 Livet är enkelt då hotellet man bor på även serverar god mat. Dessutom var mannen i receptionen mycket professionell och hjälpsam.

Vår buss reser genom gröna bergiga trakter.

Landsbygd i västra Kenya.

Lunch i hotellets restaurang.

Skylt i Christers rum.

Christer har fått besök av sin granne.

14.07 Vi serverades en god lunch här i hotellets restaurang. Vi var inte ensamma. Det var minst sagt många som valt att äta sin lunch just här. Efter måltiden fick vi information om koden till Wi-Fi samt om var Easy Coach har sitt kontor för biljetter till morgondagen. Nu när jag packat upp lite ska jag gå över till Christer i rum 307.

15.20 Satiken vad man kan bli förslöad! Detta går inte för sig! Det finns en ort här som ska ses och ärenden som ska uträttas.

15.58 Nu händer det saker. Vi gick tillbaka till OiLibya-macken där vi hoppat av bussen. Här har vi köpt bussbiljetter av Easy Coach som har sitt kontor i en liten kur alldeles invid macken. Vi har även köpt förfriskningar inne på macken. På vägen hit tyckte sig Christer höra en man säga, Vill du ha lite dill, Håkan?, till en annan man. När man varit utomlands länge börjar man till slut höra svenska här och där. Dessa hörselhallucinationer har även drabbat oss förr.

16.23 På hemvägen har vi stannat till på Quick Service Restaurant. Det är en restaurang i närheten av en bensinstation och nära platsen där de flesta bussar ankommer och avgår. Vi sitter i terrassträdgården bakom restaurangen under parasollet El Paraíso. Här har vi lyckats beställa Two block coffee istället för Two black coffee. Block coffee låter starkt, men det var vad det stod i menyn.

16.45 Efter ett avkopplande kaffestopp ska vi nu sätta oss i rörelse igen.

17.04 Vi har återvänt till hotellet igen. Nu blir det mest lugnt ett tag. Inte för att det kanske behövs vila men vad ska vi annars göra? Kericho är en liten gemytlig stad i ett skönt klimat men här finns inte så mycket att se och göra om man inte har ett brinnande intresse för te.

Utanför vårt hotell.

Man bryter mot lagen även i Kericho.

Huvudgatan genom Kericho stad.

Peter tar en kaffepaus på Quick Service Restaurant.

Vår snabbe servitör har ordnat kaffe till oss.

17.40 Även dagar då man inte gjort så mycket är det skönt att bara ta det lugnt.

18.15 Sång och klappande hörs från någonstans i hotellet, möjligen från restaurangen, är det fest eller?

18.49 Sjungandet och klappandet har upphört. Reskamraterna är även återförenade i rum 307.

19.16 Nu har det hänt igen. Det blev just strömavbrott. Sekundsnabbt drog ett brummande aggregat igång och ljuset återvände. Va, nu blinkade ljuset till trots aggregatet. Det är ljust nu men för hur länge. Hur funkar kökets utrustning i den här situationen? Vi ska ju strax äta middag här på hotellet.

20.27 Inga problem! Den goda lunchen följdes av en ännu godare middag. Vi beställde blandat grillat kött och fick en tallrik som var rena konstverket med många spännande små rätter. Nu har vi även höga förväntningar på frukosten.

21.30 Vissa kvällar går man till sängs tidigare. Denna gång beror det på att vi inte har någon sovmorgon i morgon.

Tengecha Road, Kericho.

Vi bor på Sunshine Hotel.

Kvällens delikata middag såg ut så här.

Sängen väntar. Dags att fälla ner nätet.


Tisdag 19 juli

07.16 Det är inte mycket som hörs denna morgon. Det är en ensam, kvittrande fågel samt en och annan röst. I övrigt är det helt tyst.

07.43 Som traditionen bjuder kommer vi att söka oss mot frukostbordet för att ladda med mat, dryck och energi. Det är riktigt kallt utanför rummen. Vi är på över 2000 meters höjd och det märks. Iskalla minnen från fjolårets resa på hög höjd i Anderna kommer över oss. Det är ungefär +9°C i Kericho denna morgon.

08.34 Frukosten här på Sunshine Hotel var ingen besvikelse. Nu har jag åter stoppat ner det jag äger i ryggsäckarna. Allt som återstår är en sista okulär besiktning. Det vore dumt om jag missat att packa ner något.

09.00 Vi har checkat ut från hotellet och Kemboi skjutsade oss för 500 kenyanska shilling till Easy Coachs hållplats vid OiLibya-macken. Nu ska vi mest vänta. Vid biljettköpet fick vi veta att bussen avgår 09.30 och att vi skulle vara på plats vid 09.00. Enligt biljetten vi fått står det att bussen avgår 10.15, konstigt!

09.03 OK, nu har vi fått klarhet efter att Christer påpekat det hela för mannen på biljettkontoret. Det är 09.30 som gäller. Vi har också återsett killen som hjälpte oss vid ankomsten igår. Han var glad att se oss igen och frågade om vi skulle tillbaka till Kisumu? Vi förklarade att vi ska vidare österut.

Teodlingar utanför Kericho.

Vi färdas genom ett kuperat landskap mellan Kericho och Nakuru.

09.50 Sedan en halvtimme har vi stått ute i solen och väntat här vid bensinmacken. Det är skönt att få kroppen värmd av solens strålar men det börjar bli lite långtråkigt att spana efter vår buss. På väntsalens TV visades tidigare ett inslag från republikanernas konvent i USA. Oj, nu kommer bussen.

09.56 Vi är ombord på bussen från Easy Coach. Det är inte många andra passagerare ombord idag. Vi har placerat oss längst bak i fordonet. Vår packning fick följa med in i bussen. På konventet i USA pratade en man varmt om Donald Trump och allt gott han gjort och skulle göra. Det blev helt tvärtom då det pratades om Hillary Clinton och Barack Obama.

11.07 Små och stora gupp avlöser varandra. Här längst bak i bussen hoppar vi upp och ner i takt med guppen. Naturen omkring oss är vacker. Det är grönt, kuperat och vi har tidigare passerat mängder av teodlingar. Jag har nyss önskat mig och fått en pisspaus. Allt hoppande och guppande fick igång blåsan.

11.45 Nu är vi framme i dagens slutdestination, Nakuru. Det är Kenyas fjärde största stad och här ska vi tillbringa en natt innan vidare äventyr tar vid. Nu ska vi åka tuk-tuk. Det blir premiär för det fordonet i Afrika. Tidigare har vi åkt tuk-tuk i Asien och Nordamerika. Dessutom har vi sett dessa fordon i Europa och Sydamerika. Vi förväntade oss att någon taxichaufför skulle plocka upp oss med någon taxi syntes inte till.

11.52 Det är en riktigt bekväm resa i detta fordon. Man ser inte mycket av omgivningarna men man sitter bekvämt och det är billigt.

12.12 Vårt senaste hotell heter Eagle Palace Hotel och deras rum nummer 405 håller just nu på att städas. I väntan på att det ska städas klart och att vi får flytta in vilar vi på takterrassen med sin underbara utsikt över staden och bort mot Nakuru-sjön.

När vi kom fram till Nakuru blev det tuk-tuk till hotellet.

Utsikt från taket på Eagle Palace Hotel. Vid horisonten syns Nakuru-sjön med sin nationalpark.

Peter gör några dagboksanteckningar.

Vi tittar ner på Oginga Oginga Avenue.

Christer i rum 405.

12.42 Vi har hämtats från terrassen och ska nu till att boa in oss i vårt nya rum. Undrar vilka som bodde här under den senaste natten? Eagle Palace Hotel är ett otroligt fint hotell. Vi undrar hur det kan komma sig att vi bor här. Uppfattade vi verkligen priset rätt när vi bokade rummet i våras? Det var lite dyrare än många andra hotell på resan men vi trodde inte det skulle vara så här flott.

13.31 Nu när vi har packat upp samt samlat ihop oss ska vi ut och se mer av landets fjärde stad.

14.08 En lugn men bestämd vandring genom vår nya lättpromenerade hemstad har tagit oss till Westside Mall (http://westsidemall.co.ke) och Java House, samma kedja som vi besökte i Kisumu. Här har vi beställt en burgarlunch.

14.47 Det blev ännu en god och närande måltid på den afrikanska kontinenten. Regnet hänger i luften just nu. Det är mörka moln över oss vilket är synd eftersom vi hade planerat en skön solig eftermiddag på taket/uteplatsen på hotellet.

15.20 Efter lunchen tittade vi runt lite i den lilla gallerian. Den hade inte mycket mer att ge oss. Nu täcker vi mer av staden. Enligt en trafikskylt är moped- och tuk-tuktrafik förbjuden just här. Vi harvockså passerat ett ställe med det udda namnet Hygienic Butchery Café.

16.01 Vi har så sakteliga masat oss hem. Väl inne i rummet har jag tvättat kläder. Nu ska vi fundera kring transporten härifrån imorgon.

16.50 Det är slut med slöandet en stund . Planer finns att omdisponera oss upp till takterrassen.

En korsning/rondell i Nakuru.

Vår promenad ledde oss hit.

Burgare och juice på Java House, Westside Mall.

Utanför Westside Mall.

Vi promenerar hemåt under trädens skuggor.

17.05 Ovanför oss är himlen blåsvart och det blåser kalla vindar här på taket. Varför kan inte solen skina när vi ska ha läsestund på terrassen? Nåväl, vi hade ju en solig skön stund här förut vid incheckningen.

17.24 Det blev snudd på kallt där vi satt. Vi har därför återvänt till vårt rum istället.

18.31 Det verkar vara ännu en sådan där dag/kväll då vi inte gör så mycket. Det kanske inte är det mest fantastiska men man kan inte skapa händelser.

19.49 Nu ska vi ut på jakt efter mat, en middag, eller i alla fall en restaurang till att börja med.

20.09 Vi åkte ner till receptionen och gick sedan upp till restaurangen på våning ett. Det finns inte så många intressanta restauranger i närområdet så ännu en gång väljer vi en hotellmiddag.

20.52 Vi betalade för våra middagar. Vi var ensamma i restaurangen. Allt var lugnt och stilla. Mätta och belåtna har vi dragit oss tillbaka in i rummet. Det har nu blivit dags för reseplanering inför morgondagen och annat.

22.01 Den här dagen har varit snudd på långtråkig. Det är så mycket roligare om det händer något, till och med mindre roliga händelser är i alla fall händelser. Under en lång resa får man dock acceptera att vissa platser bara är en hållplats, ett ställe där vi sover, hämtar ny kraft och sedan tar sikte mot nästa plats. Nakuru är en av de trevligaste städerna vi besökt i sommar men sevärdheter har den inte. Ska man resa hit bör man nog se nationalparken i närområdet men det hinner vi inte.

23.17 Från det kenyanska nattmörkret hörs hundskall. Snart sänker sig mörkret hos oss också.

Eagle Palace Hotel, Nakuru.

Middag i hotellets restaurang.


FILMER


Du kan se 24 foton från 17 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 27 foton från 18 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 30 foton från 19 juli i detta fotoalbum.


FORTSÄTT


RESEDAGBOKEN.CC


Flag Counter