00.11 Bevakningen av EM-finalen i fotboll fortsätter här inne i tält 6 på Bush Lodge, Queen Elizabeth National Park. Jag har lyckats att somna ifrån all action på radion. Det gjorde att jag missade hela första förlängningskvarten. Nu är jag dock vaken igen och ska fortsätta bevaka matchen. Det är BBC World Service som via kortvågsradio hjälper oss att följa dramatiken.

00.19 Portugal har genom Éder just tagit ledningen med 1-0.

00.33 Matchen är slut. För tolv år sedan var vi i Taranto i södra Italien. Där lyssnade vi på grekisk radio hur Portugal förlorade finalen mot Grekland. Nu har vi istället hört dem vinna och bli Europamästare. Utanför tältet hörs däremot inte mycket. Nu har det äntligen blivit dags att få sova.

07.39 En ny vecka är här. Vi har vaknat och är nu redo för att resa vidare norrut här i Uganda.

08.10 Frukost kommer att inleda även denna dag. Det är en lyx att bara sätta sig ner och avnjuta en frukost bland kvittrande fåglar.

09.02 Nu när vi är mättade och dessutom skuldfria ska det sista göras klart. Ägodelar ska stuvas ner och inget får glömmas. Vi betalade ju för boendet redan hemma i Sverige men notan för den mat och dryck som konsumerats här har betalats. Summan stämde dessutom med vad vi hade estimerat.

Dags att resa vidare!

Nationalparkens djur säger adjö. Här syns några vattenbockar (waterbucks).

En av många fåglar som vi fick se under bilresan norrut.

En ensam man på vidderna. Vem är han?

09.53 Vår bil och bilens framförare är här. Det är Eddie som vi lärde känna igår under färden till Queen´s Pavilion. Nu startar bilen och vi ger oss av från Bush Lodge. Det har varit en härlig vistelse här med naturupplevelser vi kommer att minnas länge. Vi har dock varit rätt isolerade här utan eget fordon.

10.33 Vi har passerat ekvatormonumentet och är tillbaka på norra halvklotet. Till höger om oss glittrar Lake George. Det är lite mulet idag, ett angenämt resväder med andra ord.

10.51 Rutorna har tvättats och bensin har fyllts på. Nu ska vi inom kort göra ett oljebyte. Vi är i Kasese och här har Eddie gjort ett stopp på en Total-mack för nödvändig service på bilen. Vi är alldeles i närheten av Jeliza Hotel och polisstationen. När vi är klar här ska vi fortsätta resan norrut.

11.17 Lätt och smidigt hävde sig en av verkstadskillarna upp ur smörjgropen. Han bara satte händerna på gropens kanter och lyfte/tryckte upp sig själv. Det är starka killar som jobbar här.

11.35 När vi åkte över en bro här i Kasese berättade Eddie om hur det var här under senaste regnperioden. Då var vattenflödet så högt att bron blev förstörd. Kasese är tyvärr en stad på nedgång. Här bor ungefär 102 000 invånare. Gruvindustrin har lagts ner och järnvägen hit är också ur funktion. Förr bröts det koppar och kobolt här i trakten.

12.16 Resan har gått genom ett grönskande, kuperat landskap. Nu går den genom byn Kabale. Det har faktiskt kommit en skvätt regn för en stund sedan.

12.25 Eddie har erbjudit sig att fortsätta köra oss även till Kampala på onsdag men vi har tackat nej till det erbjudandet. Då blir det buss. Han har också pratat i telefon med en kamrat som köpt ny bil i Kampala och sedan fått den stulen.

Djur med stora horn blockerar vår väg.

Vi tar en paus i Kasese.

Oljebyte i Uganda, en av många upplevelser denna sommar.

Pisspaus längs vägen.

12.47 Nu börjar vi närma oss dagens slutdestination. Det ska bli riktigt skönt att komma fram. Det är alltid skönt att nå sin slutdestination men efter några dagar i ett tält i naturen längtar vi efter ett hotell, en stad och att få kontakt med yttervärlden via internet igen. Det här med egen chaufför är definitivt att föredra. Dock kan vi inte använda oss av det på varje delsträcka. Det blir helt enkelt för dyrt.

13.17 Rum 201 på Raja Excelsior Hotel i Fort Portal är vår hemvist nu och två dagar framåt. Fort Portal har ungefär 55 000 invånare och har fått sitt namn från Sir Gerald Herbert Portal som i slutet av 1800-talet besökte Uganda för britternas räkning och rekommenderade att det skulle bli brittiskt protektorat. Han står även som staty i staden.

13.27 Det är som sagt skönt med ett riktigt rum. Vi är dock något förvirrade angående var vi är. Hotellet var felplacerat på kartan vi tittat på när vi bokade på internet. Vi är i en helt annan del av staden men som tur är fortfarande i centrum. Från fönstret kan vi se en stor korsning med en bensinstation, några sidogator och en rörig busstation för minibussar. Tillfällen som dessa är internet till stor hjälp och internet (WiFi) finns här som tur är. Med hjälp av Google Maps ska vi nog kunna lokalisera oss.

13.51 Vi har beställt lunch här i hotellets egen restaurang. Servitrisen håller en låg, tyst ljudnivå. Detta har vi varit med om tidigare i Uganda. Om de från USA är folket som fruktar tystnaden så har de sin motsats i det här landet.

14.33 Vi sitter något uttråkade och väntar. Efter att TV-kanalen Supersport visat fyra sammandrag av gårdagens finalmatch i fotbolls-EM visar de nu matchen i sin helhet. Någon lunch har ännu inte visat sig.

15.25 Lunchen serverades sent omsider. Här lider inte kökspersonalen av stressrelaterade åkommor. Det blev ris, kokt potatis och biffstuvning. Nu drar vi oss tillbaka till rummet en stund.

Raja Excelsior Hotel, Fort Portal.

Hotellet från insidan.

Peter sätter sig i kontakt med omvärlden igen.

Vi tittar ut på vår nya hemort.

En sen lunch har just avslutats.

16.23 Duscha är skönt. Duscha varmt är ännu skönare. Här på hotellet blev det dock ingen särskilt varm dusch.

17.49 Vi är mer än lovligt slöa. Detta får vi göra något åt!

18.31 En snabb vandring i hemkvarteret har givit oss följande resultat. Vi har köpt drycker i en liten butik och även fått vetskapen om att det i närområdet är gropigt och kuperat, mycket hinder och folk i farten. Här vill jag inte gå omkring i mörker. Det är lätt att kliva snett eller ramla ner i något hål.

19.01 Vi är tillbaka i vårt rum och spanar ut från balkongen. En uppklädd man i röd kavaj och med svart fluga gick just förbi på gatan nedanför. Han bar på en färghink. Troligen var han på väg hem från sitt jobb.

19.34 Nu ska vi se vad som erbjuds då det gäller denna aftons mål och mat. Ännu en gång kommer vi att äta här i hotellrestaurangen. Vi har inga andra vettiga alternativ på smidigt gångavstånd från hotellet.

20.41 Det bjöds stora portioner till middagen i afton. Det var ingen jättefart i köket den här gången heller men maten är bra. Nu ska morgondagen planeras och struktureras.

22.56 Vi diskuterar och dryftar små och stora världs- och svenska problem. Vi fortsätter att förundras över all idioti som folk kräker ur sig på Facebook. Har det i Sverige alltid funnits så många korkade människor men det är först via sociala medier det fullt ut märks? Man kan undra. Nu börjar det i alla fall bli dags att lämna internet och dra ner myggnäten.

Solnedgång i Fort Portal.

Tisdag 12 juli

08.48 En glad tupp gal någonstans därute. En lastbil tutar lite ledsamt. Vi har sovit gott här under myggnäten på Raja Excelsior och ska nu få i oss frukost.

09.31 Det kan tyckas tjatigt att inleda varje morgon med en frukost, men det behövs. Oavsett hur mycket man åt dagen innan så tar natten hand om det man ätit och hungern, sugen, matlusten är på nytt på språng i början på den nya dagen. Frukosten innebar ett tredje besök på kort tid i hotellrestaurangen.

10.28 Morgonen går sakta mot förmiddag. Inom kort går vi ut från hotellet och gör något den här dagen också. Varje dag behöver ett innehåll. På programmet idag har vi sightseeing i staden, lunch, middag och ett inköp av bussbiljett för morgondagens resa.

10.46 Vi har gått till det lilla torget där bussar från bolaget Link stått parkerade. Det är bara ett stenkast från vårt hotell. Vi har dock inte sett något kontor där man kan köpa biljetter. De kanske måste köpas ombord på bussen. Imorgon vet vi. Vi har i alla fall frågat på hotellet om busstider så förhoppningsvis klarnar allt imorgon då vi ska resa till huvudstaden.

11.06 Vi står just nu på trottoaren och tittar på ett lejon i en rondell. Vi har påbörjat vår vandring genom Fort Portals centrala delar.

11.29 Det blåser och är ganska svalt idag. Vi har nu gått genom vår lilla stad och kommit fram till den rekommenderade restaurangen Dutchess (https://www.dutchessuganda.com) där vi satt oss vid ett bord utomhus. Först beställde vi krokodilburgare till lunch men de var tyvärr slut. Det blev Royal Cheese-burgare istället. Restaurangen ska tydligen vara en av de allra bästa i hela Uganda.

12.42 Lunchen var utsökt. Tänk att något så enkelt som hamburgare kan bli så gott. Det fanns en touch av Nederländerna här och där i restaurangen. Det är inte så konstigt eftersom ägarparet är av holländskt ursprung. Förutom att äta i den hyllade restaurangen kan man köpa hembakat bröd här och surfa på internet. De har också hotellrum.

Här passerade vi strax efter klockan elva.

Vi har promenerat till restaurangen/hotellet Dutchess.

Peter menygrubblar på Dutchess.

Det blev en tidig burgarlunch denna tisdag.

13.14 På vägen hem letade vi, utan framgång, efter en fungerande bankomat. Det gick däremot betydligt bättre att hitta en kinesägd butik, Ji Chang Supermarket. I den köpte vi färdkost för morgondagens bussresa, drycker till rummet och lite Uganda-sprit.

15.07 Sedan vi kom hem till Raja Excelsior har vi tvättat lite kläder. Nu närmast stundar siesta med läsning och avkoppling.

16.03 Läsning är ett fantastiskt alternativ för att få tiden att gå. Det gäller att bunkra upp med god litteratur, helst deckare, innan man ger sig av ut i världen. Framför allt är det skönt att flytta tankarna till en alternativ verklighet en stund och låta hjärnan vila från resandets vardag med allt vad det innebär.

16.46 Det har börjat bli dags att lämna hotellrummet för att återvända till verkligheten. Vi ska göra en sista vandring här i staden. Några ärenden återstår. Vi ska ut på ny bankomatjakt och äta en tidig middag innan mörkret faller.

17.11 Ännu ingen framgång med att hitta en fungerande bankomat. Vi hittar bara några från små okända banker och det är ju dumt att chansa där med tanke på Christers öde i Rwanda. Innan vi fortsätter leta ska vi äta en tidig middag på charmiga lilla Café Linah.

Fort Portal

Peter besöker Café Linah.

Christer äter middag i dagsljus, ovanligt när vi besöker Afrika.

Christers måltid.

18.26 Det var god mat men det var onödigt varmt inne i restaurangen. Servicen var utmärkt. På Café Linah kände man sig verkligen välkommen. Bankomatfrågan löste sig också på vägen hem då en vakt visade oss var Barclay Bank hade gömt sin bankomat. Nu är vi åter hemma i rummet. Fönstren står öppna. Vi släpper nu in frisk luft och ljud utifrån.

20.13 Det där med frisk luft in i rummet är en prima lösning och tanke. Rummet får liksom mer liv och energi och det gäller oss också. Vi är fortfarande på relativt hög höjd, 1480 meter över havsnivån, så vi klarar oss ännu utan den riktigt jobbiga tropikhettan.

21.46 Slötid är skönt ibland. Skallar och mobiler har fyllts på med nödvändig information. Det finns även en grundplan för morgondagen. Vi äter frukost, checkar ut och försöker komma med den buss som enligt uppgift går 10.00 från torget/parkeringsplatsen strax bakom vårt hotell.

Onsdag 13 juli

08.01 Det är en kylig morgon här i Fort Portal. Idag ska vi ta farväl av ännu en ort. Vi ska även resa mot och förhoppningsvis även få se en ny huvudstad, denna gång står Ugandas huvudstad Kampala på tur. Idag är det den 13 juli, en klassisk otursdag för vår del. Egentligen ska vi göra så lite som möjligt denna dag. Vi vet ju sedan förr vad som kan hända. Den 13 juli 2001, 2002, 2003, 2005, 2007 och 2015 har på olika sätt varit hårda dagar med strapatser och motgångar.

08.58 Frukosten här på hotellet är avslutad. Det verkar som om vi får med oss alla saker den här gången också. De sista pinalerna packas i detta nu ner i de två ryggsäckarna.

09.17 Vi har nu checkat ut från vårt hotell och ska nu ta sikte på busstationen. Ja, busstation och busstation, det är väl inte mer än en plats där bussen parkerar. Vi ska åka med bussbolaget Link (http://www.link.co.ug)

09.33 Vi nådde fram fotledes till den gröngula bussen och köpte biljetter av en kvinna som stod vid bussdörren. Det kunde har varit svalare på bussen. Vi sitter på ett tresäte med våra ryggsäckar mellan oss. Ännu återstår en stund innan avresa.

10.05 En i princip fullsatt buss har påbörjat sin resa mot den ugandiska huvudstaden. På grund av trängseln har en annan passagerare pressat sig in mellan mig och Christer. Ryggsäckarna har lastats ut i mittgången.

11.07 Efter en timmes skumpande längs landsvägen har vi nu stannat till i Kyenjojo. Medpassagerarna läser i tidningar eller tittar i sina mobiler. Det svalkar då vi reser framåt. Nu när vi står stilla kommer värmen tillbaka.

Vi är på plats i vår gröna buss.

Peter dödar tid genom att fly in i en bok.

Bussen tog sig hit men inte längre. Vad händer nu?

11.54 Efter nästan en timme står vi kvar på samma fläck. Passagerarna kommer och går, ut och in i bussen. Ryggsäckarna står kvar i mittgången. Ibland har jag Christers ryggsäck i mitt knä, detta så att passagerarna ska komma förbi. Nya uppgifter når oss. Det kan vara något fel med bussen. Hipp hipp hurra för den 13 juli! Vi har inget emot den lilla staden Kyenjojo men köper vi en biljett till Kampala är det ju till Kampala vi vill.

12.24 En ny tom och fungerande buss ska enligt rykten vara på väg. Det är en buss som vi ska åka vidare med. Nu återstår bara att få hit bussen och att vi kommer med den. Vi har pratat med en ung kille som berättade att det här ska vara det mest pålitliga bussbolaget i Uganda. Undrar hur det blivit om vi valt ett annat? Vi står bland de övriga passagerarna i solen och väntar. Några lokala herrar åker runt med personbil och hoppas få skjutsa någon och tjäna en hacka. Ingen har nappat än.

13.16 Extrabussen är här och vi är ombord. Nu ska väl inget hindra oss från att resa vidare?

13.30 Äntligen rör vi oss igen. Det tog minsann ytterligare en kvart innan vi kunde rulla igång. Fast jag antar att de ville ha med mer passagerare än vi två och några till.

14.11 Vi har nått fram till Kyegegwa. Längs vägen har det ätits lite. Jag har ätit ett äpple och min platsgranne bröstmjölk. Det är inte Christer bredvid mig utan ett spädbarn.

14.49 Mubende heter den aktuella staden, den senaste stopplatsen. Här finns lite tuggbart till salu. Försäljare utanför bussen erbjuder frukt, bröd och grillat kött. Vill man dricka finns det läsk och vatten. Jag nöjer mig med det jag redan konsumerat. Min granne verkar nöjd och glad också.

16.11 Hade det inte varit för busshaveriet så hade vi ju varit framme i Kampala nu. Istället är vi kvar på bussen. Det är inget fel med själva bussen men jag vill komma fram, jag vill inte åka buss!

17.28 Äntligen är vi i Kampala. Resan in till staden gick förbi vägbyggen och diverse smala gator genom olika bostadsområden. Bussen stannade i ett veritabelt kaos. En ocean av minibussar och promenerande människor rörde sig på en relativt begränsad yta. Det fanns knappt plats att sätta ner fötterna. Snabbt fångades vi upp av en taxichaufför. Taxichaffisen tar ett saltat överpris. Det skiter vi i. Det enda jag vill är att han tar oss till vårt nästa hem och att de är villiga att ta emot oss.

17.40 Doktor Alban sjunger på radion i vår taxi som sakta rör sig genom trafiken i Kampalas centrum. Vår chaufför har pekat ut några stora hotell och officiella byggnader.

18.04 Det är mycket fordon i farten i afton. Nu frågar föraren en i lokalbefolkningen om vart vårt hotell ligger. Christer bistår med en karta.

Hotel Acacia City, Kampala.

Christers rum, K14.

Vi ger oss ut i mörkret på jakt efter mat.

18.44 Hotel Acacia City (http://www.acaciacitykampala.com) är vårt nya hem. Vi har här varsitt rum, nummer K14 och K18 med varsin trappuppgång. Vi tog två enkelrum här eftersom det inte fanns dubbelrum med två sängar. Inom en kvart ska vi återförenas. Det är skönt att duscha efter en alldeles för lång bussresa.

19.10 Jag gick nerför min trappa, förbi lobbyn och uppför trappan till Christers dörr. Efter ett lätt knackande klev jag in. Nu ska vi i samlad tropp lämna vårt hotell för att hitta en lämplig middagsrestaurang.

19.32 Det märks att vi är i en storstad. Vi hann inte många steg innan taxigamarna började ropa efter oss. Nu har vi flytt stadens sorl. Det ska bli middag på La Fontaine (http://www.lafontaine-kampala.com), en restaurang alldeles i närheten av shoppinggallerian Acacia Mall.

20.42 Det var mycket gott, bra service och bra priser. På hemvägen väntade vi mest vid korsningar. Det är inte lätt att ta sig över gatan här när trafiken är tät. Vi köpte lite dryck på en mack med mycket trevliga expediter. Nu avslutas allt med att vi tar kvällskaffe här på hotellet.

20.50 Nu serverades just kaffe i en mycket vacker kanna och popcorn i en liten skål av flätat trä. Restaurangen på vårt hotell serverar etiopisk mat och även kaffet är av den etiopiska varianten.

21.42 Vi har åter särat på oss, gått till varsitt rum. Visst är det ack så trivsamt med ressällskap men ibland är det gott att vara alldeles ensam.

22.26 Bäst som jag ligger här i mitt rum och läser boken "Förlåt min vrede, av Buthler och Öhrlund så slår några saker mig. Dels det mer enkla, vilken bra bok det är. Dels det mer långsökta, detta är den 97:e huvudstaden som jag skriver dagbok i. Jag har under dagboksåren inte hunnit med att sova i alla 97 städer men en hel del är det ändå. Det blir till att sova på saken och avge ett svar imorgon, hur många är det?

Kvällens middagsrestaurang.

Efter en hård dag smakar det bra med middag.

Internetuppkoppling, popcorn och etiopiskt kaffe, ingen dålig kombination.