07.48 Det har blivit en ny vecka och en ny månad. Här i vårt lilla hus på Demani Lodge, Zanzibar (http://www.demanilodge.com/about-us) har jag sovit riktigt gott. En dusch i lättsaltat vatten ska följas av lite läsning på vår lilla veranda.

08.32 Under det att Christer duschar unnar jag mig lite läsande.

09.01 Nu ska vi lämna huset/stugan för lite frukost. Vårt hus är ett av de som ligger allra längst in, längst bort från reception och restaurang så det är en del vandrande i sand fram och tillbaka.

10.20 Det blev mer än lite frukost. Det blev en rejäl och helt perfekt frukost. Vi fick kaffe, juice, pannkakor, ananas, vattenmelon och banan. Ja just det, en turkos orm var också med. Den ingick som tur var inte i frukosten. Istället ringlade den kvickt upp på en stol och sedan snabbt uppför en bjälke för att sedan försvinna upp på taket. Vi hann knappt reagera innan den var borta. Den var imponerande snabb och extremt smal. Christer konstaterade att det var den andra orm han sett i vilt tillstånd i hela sitt liv. Den första var en simmande snok i Tyskland. Ormar är ofta skygga varelser.

Christer utanför vårt hus på Demani Lodge.

En kvalitetsfrukost gör att dagen startar bra.

Peter äter frukost i en underbar miljö.

Både katter och ormar finns omkring oss vid frukosten.

10.34 Som tur är har vi ju internet här. Det fungerar inte vid vårt hus men vid receptionen och restaurangen kan man surfa om man har rätt kod. Vi försökte googla för att se vilken slags orm vi sett. Det är ju alltid bra att veta om det är harmlösa eller farliga ormar runt frukostbordet.

10.53 Vi har nu gått till något vi besökt varje år vi rest sedan 2005 med undantag för 2009. Vi har helt enkelt gått till poolen här på Demani Lodge för att sola, läsa, njuta och för att ta ett dopp, ett bad.

11.27 Det är lugnt och stilla omkring oss. Solen steker på och det är skönt och bra för kroppen att sträcka ut i poolens ljumma vatten.

12.34 Det är skönt att bara slappa, läsa, sola och ta ett dopp i poolen. Efter den jobbiga bussresan till Dar es Salaam och all ångest och strul med det försvunna passet så tycker vi att vi förtjänar minst en dag med bara avkoppling, sol, bad och god mat. Då vi kom hem till vårt hus igen stod vår dörr på vid gavel. Hade jag glömt att låsa? Alls icke, det var städning på gång. Nu har det sopats och bäddats. Vi är hemma för en dusch. Vi vill inte äta lunch med klor på kroppen.

13.17 Så sitter vi äntligen ner med två Kilimanjaro igen, med andra ord två kalla öl. Vi väntar på våra nyss beställda luncher. Det fungerar som så här att man går till receptionsdisken, lånar menyn, berättar vad man vill äta, hämtar sin dryck (öl) och sitter sedan lugnt och inväntar tillagningen i en byggnad intill.

En härlig stund vid poolen.

Semester är att sträcka ut sina ben under en tropisk sol.

Njutning under blå himmel.

Peter svalkar sig.

Baren på Demani Lodge.

Det är här vi befinner oss.

13.48 I väntan på lunchen har vi till sist hittat ormen vi såg vid frukost. Ja inte just den ormen och inte precis här vid bordet. Vi har funnit arten när vi sökt vidare på internet, Speckled green snake, Philothamnus semivariegatus. Allt finns på internet. Det fanns till och med en Facebook-sida om ormar på Zanzibar.

14.46 Ännu en gång fick vi himmelskt god mat. Vi hörde oss sedan för om en möjlig utflykt imorgon till Jozani Forest, Tanzanias minsta nationalpark som ligger en bit norrut. Där finns unika apor, mangroveträsk och annat. Vi fick höra annat än vad som står på Demani Lodges hemsida. Priset för utflykten steg från US$50 till US$65 och erbjudandet sjönk från guidad tur och transport till bara en biltransport och sedan en promenad på egen hand. Mindre utbud till ett högre pris. Vi tvekar.

15.46 Jag har; vilat, sussat och lurat lite. Christer har laddat sin mobil. Nu ska vi se lite av området utanför området så att säga.

16.00 Vi har korsat landsvägen och gått längs en stenmur och följt skyltningen som pekar mot "Beach". Framför oss sträcker hela vida Indiska Oceanen ut sig. Stranden, den lilla som finns, är inte direkt inbjudande. Det kan i och för sig bero på att det är högvatten, flod just nu. Det är kraftiga vågor som kastar sig mot land och det är bara en smal remsa sand man kan gå på.

17.42 Vi är tillbaka inne på Demani Lodge. Efter vi varit vid havet har vi tänkt, funderat och planerat vid poolen.

Det är här vi bor.

På väg till havet.

Högvatten på eftermiddagen.

Ett litet träd och Indiska oceanen.

Zanzibars egen flagga syns på denna nummerplåt.

18.37 Det går inte att planera vid poolen då mörkret faller på. Jo, visst går det men vi tröttnade helt enkelt. Istället är vi tillbaka i vårt hus.

19.35 Vi sitter i varsin säng. Det är dags att fatta beslut om vad vi ska dinera. Vi minns menyn ganska bra och vi har dessutom en kopia här i rummet.

19.55 Bakom mig pratas det engelska och en katt jamade just till. På bordet står två stycken Ndovu. Det är öl med en elefant på etiketten. Är det elefantöl? Kan Ndovu vara swahili för elefant möjligen?

20.28 Den afrikanska traditionen med att vänta länge på beställd middag håller i sig. Just ikväll beror det väl mest på att vi är långt ifrån ensamma som beställt.

21.42 Maten var värd all väntan. Hmm, det känns som om jag skrivit detta förr under denna resa. Avslutningskaffet var helt i min smak. Det var hett, svart och starkt.

23.33 Det zappas runt mellan radiokanalerna på vår reseradio. Vi har bl.a. lyckats ratta in stationer från Etiopien, Malawi, Mocambique och den franska ön Mayotte. Enligt den senaste planen vi gjort ska vi imorgon göra något vi på tidigare resor gjort i Asien och Nordamerika men hittills aldrig i Afrika.

Kväll på Demani Lodge.

Poolen glimmar i det afrikanska mörkret.

Tisdag 2 augusti

08.08 Det är återigen morgon här på Zanzibar. Jag har suttit lutad mot verandaräcket utanför vårt hus och läst lite. Nu sitter jag lutad mot samma räcke och skriver detta. Idag är en liten utflykt inplanerad.

09.13 Frukost, frukost gode vän! En delikat start blev det även den här morgonen.

09.54 Det är i sanning en lugn atmosfär och slöa dagar här på Demani Lodge. Det är förvisso skönt att göra nästan ingenting men nu får vi ta tag i oss själva så att vi inte lägger oss till med något slags charterbeteende. 10.00 Vi är tillfälligtvis hemma i huset igen. Det blir snart en promenad ner till havet.

10.31 Åter är vi vid stranden. Vi tog samma väg hit idag som vid det snabba besöket igår eftermiddag. Vi vill se hur havet och stranden ser ut när det är lågvatten (ebb). Igår var det ju vilda kraftiga vågor på eftermiddagen. Framme vid stranden kan vi notera att havet dragit sig tillbaka rejält. Nu bryter vågorna närmare 100 meter längre ut från där vi står. Det var ju inte så mycket bättre än gårdagens läge om man tänkt sig ett bad.

Det har blivit ebb längs Zanzibars östkust.

Människor söker det som havet lämnat efter sig.

Tillbaka vid poolen igen.

Ölen är här. Snart kommer lunchen också.

11.05 Där havet en gång var och snart är igen gick det omkring människor. Vissa passade på att promenera på den extra breda stranden, andra sökte sådant som havet lämnat efter sig innan det drog sig tillbaka. Några gick bara omkring, någon ropade dessutom åt oss. En man slängde ur sig det uttjatade "Jambo" och "Hakuna matata". Tror de att vi turister blir nöjda och glada bara för att vi får höra dessa fraser? Han undrade var vi var ifrån och om vi behärskade swahili. Vi lämnade både mannen och stranden. Nu är vi tillbaka vid poolen, en pool jag just kommit upp ur efter ett kort dopp.

11.17 Christer har just gjort en behjärtansvärd insats. Han har räddat ett liv. Han har ordnat så att det inte blev ett drunkningsoffer. En stekel plaskade runt i poolen. Med hjälp av ett blad fördes den upp på fast mark. Den flög snart iväg. Nu hittade han just ännu en stekel. Processen behöver upprepas.

12.23 Det blev varmt i solen vid poolen. Nu är vi hemma för kroppsavspolningar innan lunchen. Den sista tiden vid poolen hörde vi en generator, ett aggregat brumma. Har strömmen gått?

12.36 Under mitt duschande försvann lampljuset, tur att de kom in ljus utifrån. Det brummar inte längre där ute. Hur blir det med lunchen? Har de gasspis i köket?

13.18 Vi sitter och väntar på dagens lunch. Nyss var det panik för andra gäster. De hade ingen och baren kunde inte heller erbjuda en. Men de kunde ordna fram en tändare, tyvärr. För en stund drabbades vi av tobaksrök. De avlägsnade sig och rökstanken byttes till njutbar matarom istället.

13.51 Lunchen har avslutats. Nu ska vi byta 10 amerikanska dollar mot två stycken fordon.

Två cyklar är hyrda. Vi beger oss söderut.

Christer har nått fram till grannbyn Jambiani.

Himlen är blå och vägen är lång.

Christer på cykelutflykt i den stekande solen.

På väg tillbaka.

14.13 Vi är nu ute och cyklar längs landsvägen här på sydöstra Zanzibar. Vi har precis stannat till vid skylten till byn Jambiani, den första by vi nått sedan vi lämnat Demani Lodge som hör till en annan by, Paje. Det är dags att trampa vidare. Detta är inte första gången vi ser oss omkring från en cykelsadel. Det är dock första gången vi cyklar runt i Afrika. Tidigare har vi cyklat på asiatisk och nordamerikansk mark. Vi har hyrt cyklar i Panamá, Nicaragua, Filippinerna och Indonesien.

14.20 En lokal kille cyklade ikapp oss, pratade och ställde massor av frågor. Till slut försvann han ner mot en restaurang vid stranden.

14.33 En ny byskylt trampades förbi, Mfumbwi. Vi har just kommit till ett beslut. Det är dags att vända. Det finns inte alltför mycket mer att se åt det här hållet förutom fler kilometer landsväg. En del i beslutet är också att vi klantigt nog glömde smörja in oss med solskydd innan den här utflykten.

15.23 Det gick som oftast smidigare att ta oss hem. Det underlättar alltid då vägen är bekant. Nu unnar vi oss varsin Fanta här på boendet. Personalen tyckte förvånat att vår cykelutflykt blev kort och det finns väl en viss sanning i det. Huvudsaken var att vi fick se oss omkring lite.

16.07 Lathet, litteratur och lite mer som börjar på l kan jag klämma in nu.

18.00 Den slöa tiden i stugan/huset är förbi. Nu har det blivit dags att vandra mot annat, solnedgången.

Solen är på väg ner. Vi promenerar mot havet.

Peter fotograferar i skymningen.

Christer vandrar på stranden.

Trä och vatten.

18.14 Jag står just nu barfota i sanden vid stranden. Bakom mig kryper havet bort från klipporna vi står vid. Snart är mörkret här.

18.27 Vi har tagit diverse fotografier, Christer har filmat lite och vi har njutit av solnedgången här nere vid havet. Efter ett tag dök det upp några masajer som vandrade längs stranden för att sälja souvenirer. Det blev en signal till oss att vandra hemåt igen.

18.34 Vi återkom just till 114, alltså vårt hus. Inte mycket av det för dagen planerade återstår.

19.56 Vi har bordsplacerat oss för kvällens middag. I väntan på maten avnjuter jag en Bushbaby. Det är en drink som innehåller vodka, amaretto, apelsinjuice samt lime- och apelsinskivor.

21.13 Den delikata maten toppades med utsökt kaffe. Under kaffestunden hörde vi ett konstigt ljud omkring oss. Vi kom fram till att fåglar brukar vara tysta i mörkret. Ljudet var alls inte vackert. Plötsligt dök vår chaufför, Hajj, upp. Han kom till vårt bord och undrade hur vi hade det och vad vi tyckte om stället. Vi prisade allt och bokade morgondagens transport till flygplatsen med honom Dessutom visste han vad det var som lät. Det var faktiskt en bush baby, inte min drink, min cocktail utan ett litet däggdjur som kallas för just det. Den låter ganska ofta som ett spädbarn, därav namnet.

22.47 Nu har vi hört ännu en bush baby låta. Denna gång sitter den i träden bakom vårt hus. Den bara hörs, vi ser den inte.

En ödla kryper omkring på Zanzibar-kartan.

Middag i mörkret.

Onsdag 3 augusti

09.08 I väntan på frukosten har vi med hjälp av internet lärt oss att djuret bush baby heter galago på svenska. Tidigare kallades de för öronmaki. Jag föredrar bush baby.

09.41 Det har blivit dags att packa våra saker igen. Vi behöver checka ut från vårt lilla hus nu under förmiddagen. Om en vecka är hemkomsten nära. Men det är då, nu är nu.

10.32 Vi har lämnat vårt trevliga hus, sandvandrat till receptionen och betalat för allt det vi ätit och druckit för under vistelsen här. Våra ryggsäckar har placerats under ett bord framför dörren till kontoret där en blond kille sitter och sköter allt pappersarbete här på Demani Lodge. Nu ligger vi i solbäddar vid poolen och mår gott en stund. Vi ska inte åka härifrån förrän ikväll så dagen kommer att vara en av dessa dagar då man inte har ett hem. Vi hade en sådan dag i Arequipa, Peru för nästan exakt ett år sedan också. Dagar som denna kan bli ganska sega.

11.17 Pooldopp varvat med att läsa deckare. Det är semester det!

12.33 Trots att vi mår så gott så har vi ändå blivit hungriga. Lunch är nu beställd och vi väntar just nu på att den ska tillagas och serveras. Kommande matkostnader får vi betala direkt efter måltiden nu när matnotan för vår vistelse här redan är betald.

Den sista morgonen.

13.20 Den som myntade uttrycket, "Den som väntar på något gott....", måste ha varit i kontakt med en kock av samma klass som den vi har här. Ännu en gång var det utsökt mat på tallrikarna.

14.24 Lunchen avslutades och vi bytte sittsoffa. Nu ska vi för en stund lämna Demani Lodge och söka oss mot byn. Den by vi syftar på är Paje. Vi bor en bit ifrån byns centrum där det finns affärer och annat.

14.31 Utanför vårt boende och senare längs vägen var det nötkreatur i farten. Det är varmt och vägen är lång men det är bara att härda ut. Vi tänker handla dryck och mellanmål att ha med oss under kvällens och nattens förflyttningar.

14.59 Vi gick in till Paje by och svängde in på Supa Duka Supermarket. Där erbjöds det mest drycker av alla slag samt pasta. Det var lite mindre utbud än vad vi hoppats på. Vi ville som sagt köpa lite ätbart att konsumera mellan de kommande flygningarna. Vi har i alla fall köpt ett antal drycker för promenaden tillbaka och den kommande resan.

15.33 Det gick snabbare att gå hem. Nu är Christer och duschar i en av de gemensamma duscharna här inne på Demani Lodge. Jag vaktar ägodelarna samt skriver detta.

16.52 När Christer var klar gick jag och duschade. Efter ytterligare dötid, slötid läppjar vi nu på våra sista Kilimanjaro-öl. Detta görs under en väntan på en beställd middag, den sista måltid vi kommer att äta här.

Djur har samlats utanför Demani Lodge.

Landsvägen ser ut att vara lång och tråkig.

Det är många ute och promenerar idag.

Christer tar förhoppningsfullt sikte på Supa Duka Supermarket i Paje.

17.45 Vi fortsätter att vänta denna väntans dag. Nu väntar vi på Haji, mannen som lovat att mot ersättning skjutsa oss till flygplatsen klockan 18.00. Han fungerar som guide och chaufför här på Demani Lodge.

18.00 En väntan är över. Fler väntan väntar framöver. Haji dök inte upp men däremot två yngre killar som han anlitat. Han hade fått förhinder. Nu åker vi norrut medan dagsljuset sakta försvinner.

19.19 Transporten gick bra och längs vägen fick vi se en unik rödhårig apa (red colubus monkey) när vi passerade nationalparken Jozani Forest. Vår förare svängde in på diverse mindre gator genom Zanzibar stad och vi undrade ett tag var han egentligen var på väg. Han visste dock vad han gjorde och till slut var vi framme vid flygplatsen, Abeid Amani Karume International Airport. Väl här på flygplatsen var det illa skyltat men vi har till sist hittat rätt. Nu väntar vi på att få checka in.

19.42 Vi har precis besökt msalani, toaletten. Där satt en kille och ville ha betalt för det, jag lämnade ett 200-shilling mynt. Av Christer ville han istället ha en dollar. Det fick han inte. Toaletten var självklart gratis. Det var bara en i städpersonalen som ville ha lite dricks.

20.38 Ett litet inköp i kafeterian här i väntsalen gav två pappmuggar hett, starkt kaffe och en Mentosrulle. Kostnad blev 12 000 shilling. Flygplatser kan ta betalt.

20.55 Funga mkanda wa kirichako wakati umekan ou Jaketi okozi liko Chini ya kiti cahko står det på sätet framför mig. Man ska vara bältad under flygningen och under sätet finns det en flytväst. Detta känna bekant.

21.46 Själva flygningen från det att hjulen lämnade backen till att de åter hade markkontakt tog 16-17 minuter. Vi flög backpackertidens kortaste flight med Precision Air. Nu är vi tillbaka på Afrikas fastland igen, nämligen på Dar es Salaams flygplats, Julius Nyerere International Airport. Det har blivit dags att hitta nästa flight som ska ta oss härifrån till Nairobi i Kenya. Den syns inte på monitorerna. Till råga på allt så finns inte flightkoden med på papperet som vi har utskrivet.

Vi väntar på den sista middagen på Zanzibar.

I väntans tider på Zanzibars internationella flygplats.

23.11 Trots mycket seg WiFi har Christer öppnat sin mailbox på Hotmail och hittat flightkoden. Nu är han vid självincheckningen. Vi får se hur det går. Vi undrar också hur det ska gå för de herrar som håller på att flytta på delar av innertakets skivor här bredvid oss.

23.19 Vi är incheckade i automaten och lyfter 04.45. Boardingkort har skrivits ut enbart till Christer och bara till Nairobi. Nåväl, flighten finns och vi är incheckade. Nu går Christer och försöker igen. Takläggarna sliter vidare.

23.43 Nytt bud. Enligt monitorerna lyfter vi redan 03.45. Det ska nog fungera det också.