07.37 Himlen är inte oskyldigt blå. I alla fall inte vad vi kan se genom vårt fönster. Det är möjligt att den är så bakom molnen. Vi är kvar här på Hotel El Sol i Panajachel, Guatemala.

08.59 Ett med gårdagen liknande frukostalternativ erbjöds idag. En skillnad var dock den att bananerna återkom, både som stekta och råa. Nu ska vi göra oss av med lite restprodukter innan vi går ut. Våra sandaler har tyvärr inte torkat till.

09.39 Gårdagens planer regnade till stor del bort. Denna dag har vi många spännande aktiviteter planerade. Hoppas bara att vädret tillåter planerna att bli genomförda. Vi hann inte gå långt från vårt hotell innan tuk-tuk 118 plockade upp oss. Nu hoppar vi och skakar fram längs vägen med gropar och kullerstenar. Varför har de fartgupp här? Något sticker just nu till på mitt knä.

På väg till stan.

09.55 Det var en rödsvart insekt som satt och bet på mitt knä. Hur hade den kommit dit? Vi stod ju inte stilla precis. Vi har nu åkt tuk-tuk genom hela Panajachel, uppför en brant backe, ner till sjökanten, förbi ett flott hotellområde och till slut nådde vi dagens första mål. Nu är vi vid ett vattenfall, en fors i naturreservatet Reserva Natural Atitlán (http://www.atitlanreserva.com). Vi har en förhoppning om att få se djur och vackra vyer här. Vår tuk-tuk chaufför ville boka en tillbakaresa med oss men vi avböjde eftersom vi inte visste när vi skulle åka tillbaka.

10.06 Förhoppningarna har infriats. Det har setts vackra vyer och två coola spindelapor uppe i trädtopparna. En träplattform finns här för att man enklare ska kunna observera apkonsterna. Här i naturreservatet finns det möjlighet att susa genom trädtopparna på linor ("ziplines"). Vi är nästan de enda turisterna här som bara vill gå omkring i skogen på marknivå. Övriga är klädda i hjälmar och diverse utrustning för trädtoppsresande.

10.17 Några mystiska ljud i grönskan var inga spännande djur, det var en man som röjde gräs med en machete.

Peter har hittat livets mening.

Solljuset gör att Christer ser flintskallig ut.

En spindelapa klättrar omkring.

10.49 Vi har via några långa svajiga hängbroar över ett vattendrag nått ett vattenfall. Stigen var avstängd, spärrad på andra sidan den sista bron. På vägen tillbaka mötte vi en man som var på samma restaurang som vi igår kväll. Han hade med sig sin familj.

11.16 Det har setts en flock näsbjörnar på promenad uppe i träden och folk har glidit förbi på en stålvajer. Det är zipline-gänget som susar genom trädtopparna, vrålar och stör djur och natur. Nu är stigen helt bruten av ett forsande vattendrag. Nu blir det till att balansera på våta stenar för att ta oss över.

11.27 Otroligt nog tog vi oss över både torrskodda och helskinnade. Nu har vi en härlig vy över Atitlánsjön. Några höga gröna hotell stör dock den fantastiska utsikten.

En av flera gångbroar i Reserva Natural Atitlán.

Christer fotograferar vid ett vattenfall.

Vy mot Atitlán-sjön.

En turist på lina.

11.56 Så har vi till slut kommit tillbaka till startpunkten. Här har vi sett vackra fjärilar och fotograferat dessa. Nu har vi satt oss ner och beställt lite för magarna. Det är dags för ett mellanmål.

12.33 Det blev kaffe och fruktsallad för magarna. Vi lämnade området och mötte tuk-tuk 131 strax utanför. Den kör oss nu mot förtöjningsplatsen för nästa fordon. Christer får möjlighet att öva sin spanska med chauffören som frågar honom om svensk vinter och om det finns tuk-tuk taxi i Sverige?

12.46 Den trevlige chauffören tog oss tillbaka till Panajachel och sjöstranden. Då var det dags att åka båt igen. Ännu en gång ska vi ut på en sjö. Vi blev ombedda att sitta ner på den främsta toften. Båtresan till San Pedro La Laguna kostar 25 quetzal.

Christer ser liten ut jämfört med regnskogens växter.

En av många vackra blommor längs skogsstigen.

En av naturreservatets fjärilar.

Vår skogspromenad avslutades med kaffe och frukt.

13.07 Vi har lämnat stranden och är ute på sjön. Motorn har just nu stannat och vi guppar runt. Något har visst fastnat i propellern. Lugn, det är ingen fara. Problemet är åtgärdat.

13.41 ”Born to be alive” spelas, vågorna kluckar och en båt stävar iväg. Vi har satt oss på restaurangen Nick’s Place i San Pedro La Laguna, en av småstäderna runt Lago Atitlán (Atitlán-sjön). En annan av restaurangerna här i staden har en meny på hebreiska. Vi hade även en israelisk turist med bå båten hit.

13.53 Vi har stött det lokala skolsystemet, eller i all fall skolgången för en tjej. Hennes mamma kom och sålde hembakt bröd för att få pengar till dotterns utbildning. Snart blir det lunch för oss. På tal om att äta. Nu spelas ”I eat cannibals” i högtalarna.

Christer (som syns i spegeln) övar spanska med tuk-tuk chauffören.

Båtresa på Lago Atitlán.

Santa Cruz La Laguna

15.04 Maten kom, dock inte samtidigt. Jag var halvvägs genom min måltid då Christer fick sin mat. Efter lunchen vandrade vi runt i den lilla staden. Det finns nästan ingen plan yta här. Det är uppförsbackar åt alla håll. Som tur är blir det utför om man går åt andra hållet. På vår vandring mötte vi två tjejer/damer vars vägar vi korsat förut, dels på Ticabus och dels vid mayaruinerna i Copán. Det är de två polska tjejerna som bl.a. upprördes över en hunds öde vid gränsen till honduras. Vad är oddsen, sannolikheten att vi springer på varandra flera gånger? Kommer vi att ses ännu en gång? Nu när regnet så sakta har börjat falla så väntar vi på en båt härifrån. En av de förtöjda båtarna heter Titanic. Hoppas vi inte ska åka med den. Några fler israeler har även passerat.

15.20 Regnet har dragit förbi och vi har gått ombord. Vi är dock inte på Titanic. Bakom oss är det en bild på vad som förmodligen är världshistoriens mest avbildade judinna, Jungfru Maria. Nu väntar vi bara på mer passagerare. San Pedro La Laguna är en trevlig liten stad. Den är kul att besöka och se. Jag vet dock inte om jag skulle kunna övernatta här. Det känns som om det mesta är sett och gjort. Staden är främst en plats där man slappar och njuter av livet och utsikten över sjön. Vi har dock aldrig varit längre västerut på våra resor än här. Stadens koordinater är, 14° 41’ 25 ’’ N 91° 16’ 21’’ V

16.09 Det blev en studsande återfärd. Båten ville helt enkelt inte plana ut och gjorde en rejäl sladd mitt ute på sjön. Väl i hamn så erbjöds vi transport till Guatemala City. Det känns inte som något man vill göra spontant med bara en liten ryggsäck. Tuk-tuk nummer 11 kom istället och körde oss hem till hotellet. Här är det städat och min handduk som vädrats är ihopvikt och sandalerna är nästan torra.

16.18 I USA håller representanthuset på att rösta om budgetplanen. 216 ja behövs för att den ska gå igenom. 212 har sagt ja och 18 har inte röstat.

16.21 Representanthuset har sagt ja till talmannens förslag.

Tuk-tuk trängsel vid båthamnen i San Pedro La Laguna.

San Pedro La Laguna.

Här njuts det av livet. Ingen stress.

16.36 En glad melodislinga fick oss att titta ut och vi såg en cyklande glassförsäljare röra sig i kvarteret. Även Guatemala har glassbilar.

17.33 BBC World visar en TV-dokumentär om grundaren av och ordföranden i WTO. World Toilet Organisation, Jack Sim (http://www.worldtoilet.org/wto) Dokumentären handlar om hans jobb och gärning. Pestchardt’s People Asia heter programmet som han är med i. Vi har fått veta att 2,6 miljarder människor saknar fungerande toaletter.

17.57 Det var ett intressant och tankeväckande program. Vi har fått veta att brist eller total avsaknad av toaletter där man kan vara ifred på skolarna leder till att flickorna hoppar av skolan på grund av menstruationen. Först är de hemma en vecka i månaden och sen när de kommit efter för mycket så slutar de helt. Jack Sim var på besök i Indonesien och betygsatte olika familjers toalettanordningar. Nu rapporterar BBC om minnesstunderna och begravningarna kopplade till förra veckans tragedi i Norge.

Mayakvinna i San Pedro La Laguna.

19.29 Vi lämnade rum 301 och gick för att nätsurfa. Nu är vi på Restaurante José Pingüinos för lite grillmat och en tupp. Det blir en Gallo, landets öl, som betyder tupp. Här är det livemusik. Tre damer spelar marimba och en spelar maracas. De och även restaurangens stolar är klädda i mayakläder.

20.29 Vi fick riktigt god, grillad mat. Det blev en köttbit för Christer och ett grillspett för mig. Till förrätt fick vi en god soppa. Till det grillade serverades kokta grönsaker, ris, salladsblad, guacamole och tortilla/nachochips. Den musikaliska underhållningen har varit på topp. Tyvärr har det börjat regna. Vi har just bett om notan.

21.05 Det hela gick på 159 quetzal eller 128 kronor för oss båda. Nu ska vi och det vi hade med oss torka till. Ja, några av plaggen ska bli blötare. Det är tvättdags.

22.47 Min skjorta och mina shorts hänger på tork. Vi har ätit en kaka var av det vi köpte av indiankvinnan tidigare idag. En stor, platt och fiberrik kaka.

23.01 Nu händer det konstiga saker. Först stängdes TV:n av och sen började en tupp att gala.

Härlig marimbamusik under middagen på Restaurante José Pingüinos.

Lördag 30 juli

07.04 Kuckeliku hörs det från en tupp. I övrigt hör vi röster, motorljud och något som låter som en klocka. Nu har vi två timmar på oss att få allt klart innan avresan från Panajachel.

08.24 Innan vi gick ner för frukost såg vi ett inslag på BBC World. Det var om världens sju naturliga underverk. En av kandidaterna var en bekant från fjolårets resa, Iguacufallen. Vid frukosten var tre tallrikar redan klara. Hade det förberetts frukost för oss eller fick vi någon annans frukost? Nu unnar vi oss lite frukostförstärkning. Vi äter mera av det vi köpte igår.

09.13 Det lämnades pengar i receptionen, kost och logi gick på US$48. Vi gick ut för att vänta på vår transport. Rätt snart kom det en svart minibuss. Det sades "Christer?", vi bekräftade och säckar och män kom på rätt plats. Bussen startade och nu stannade den igen. En i personalen kliver ut. Skulle han bara med en liten bit?

09.25 Vi har gjort ett till stopp och folk ansluter. Längst bak i transportmedlet sitter tre högt talande amerikaner. Hör de illa i det landet? Beror den dåliga hörseln på höga ljud? Nu passerar en tuk-tuk. De är lika de vi såg i Sydostasien. Var tillverkas de egentligen? Märket verkar vara Bajaj.

09.42 Minibussen fortsätter runt i Panajachel och hämtar upp folk på diverse hotell och pensionat.

10.22 Resandet går bara bra. Vi passerar nu en buss som lutar betänkligt åt höger. Vad som är mindre bra är att även denna resa är på väg mot regnmoln. Är packningen täckt av en fungerande presenning?

11.28 Resan går vidare och vi har ännu inte mött några regnmoln. Just nu har vi stannat vid en PDV-mack. Det ska tankas. Jag har kliat ett gammalt insektsbett och det ledde till visst blodvite. Jag har dock fått stopp på det.

12.10 Efter en smidig resa med bra service är vi framme i Antigua och vid Hotel Casa Rustica. Här möttes vi av en cool hund. Det verkar dock vara något knas med reservationen. Receptionstjejerna hittar oss inte i sina papper eller på datorn. Staden Antigua finns förresten med på UNESCO:s världsarvslista.

12.21 Det var tydligen inte meningen att vi skulle bo här. Vi har visats till tvillingstället med samma ägare, Hotel Casa Antigua. Är det jag som missuppfattat, Hostelworld som gjort fel eller beror det hela på personalens strul? Nu väntar vi på att få checka in och Christer passar på att boka om minibussen som skulle hämta oss på Hotel Casa Rustica på måndag. Den ska ju hämta oss vid det boendet och då är det ju bra att de vet var vi egentligen bor.

13.03 Jag vet inte var allt gick snett och jag skiter i det. Nu är vi i rum 6 på Hotel Casa Antigua (http://hotelcasa-antigua.com). Vi bor faktiskt på ett dyrare hotell än det vi bokat in oss på utan att priset höjts. På TV:n visas nu lottningen till kvalet till fotbolls-VM 2014. Vi kom fram precis i tid till att det börjar närma sig lottningen för Europazonen.

Det väntade svanar på våra sängar.

13.38 Nu har turen kommit till Europagrupperna. Hur ska det gå för Sverige. Vilka får vi i gruppen?

13.53 Irland, Kazakstan, Färöarna, Österrike och Tyskland spelar med Sverige i grupp C.

14.33 Nu är det nog. Nu måste vi gå ut.

14.55 Efter att ha sett lite gatuuppträdande, det dansades och musik spelades, har vi nu satt oss på restaurangen La Deli mittemot vårt hotell. Vi har beställt en ostburgare var.

Dansuppvisning på Antiguas gator.

15.53 Det var gott med mat. Efter det har vi bekantat oss med hemkvarteret. Vi har tittat ut möjliga frukostställen och en liten butik där Christer köpte en dryck. Jag som missat att ha sedlar av låg valör fick ställa tillbaka min dryck eftersom det inte fanns växel på min stora sedel. Jag måste planera och tänka innan jag handlar. Jag hade tänkt mig att ta en kaffe på boendet. Allt jag lyckades med var att göra fel. Det blev inget kaffe.

16.41 Nog med slöande. Fast vi har ju gjort en budget för resten av vistelsen i Guatemala. Nu sitter vi på uteplatsen och ska till att skriva vykort. Christer ordnade så att det blev kaffe. Det var bara att stoppa i kontakten i vägguttaget, något jag inte tänkt på.

18.24 Vi är tillbaka i rummet och tittar på ett program om konstiga och tragiska olyckor. Under reklamen lovar olika presidentkandidater här i Guatemala både det ena och det andra. Utifrån hörs smällar och explosioner. Det är raketer som detonerar i skyn.

19.42 Jag har tvättat bort blod som runnit längs mitt vänstra ben. Det är bettet som jag rev upp tidigare idag som börjat blöda igen. Jag gjorde rent såret med handsprit och satte ditt ett hemmagjort plåster, en bit toalettpapper på en bit isoleringstejp.

Peter sitter på Casa Antiguas innergård.

Hotel Casa Antigua.

19.59 Vi hade sett ut restaurangen vägg i vägg med boendet. Det hade dock andra också. Det var fullsatt och vi ombads återkomma. Det ville inte vi. Istället har vi gått till Restaurante De Don José. Här blir det en dagens rätt och en öl. Restaurangen vi först valde, La Fonda de la Calle Real kan få vänta på oss. Vi vill inte dit. Ska det vara så svårt att ordna ett extra bord? Det gick ju bra i Managua.

20.56 Det var inga jätteportioner men inte dyrt heller, 55 quetzal omkring 50 kronor. Nu när vi kommit hem har vi tagit årets första malariatablett. Det har även köpts bakverk och kvällsöl. Nu ska morgondagen planeras.

21.42 Det är planerat och klart. Utifrån har vi hört olika ljud, marimbaspel, ljuden från gymnastiserande personer, pilates? och numera också regn. Dock hör vi inga smackande geckoödlor. Det känns konstigt. De har ju varit med oss tidigare på resan.

Söndag 31 juli

08.43 Ett plaskande ljud hörs från andra sidan väggen. Det är dock inte regn utan Christer som duschar. Dagen är planerad. Nu får vi se hur mycket av det vi planerat som blir gjort.

09.30 Vi är tillbaka hos Don José, gårdagens middagsrestaurang. Det är dags för juli månads sista frukost. Vi sitter och funderar kring hur utvecklande det är för det egna språkets utveckling att vistas i ett land där ett annat språk talas.

10.17 Don José erbjöd tre pannkakor/tjocka plättar, vattenmelonskiva, kaffe, smör och flytande honung. Vi fick även fyra små bröd men de tog kyparen tillbaka. Berodde allt på felleverans eller? Nu är vi åter inne på rummet där gårdagens tvätt sakta torkar. Inget mera blodvite under natten. Ett stort tack till det hemmagjorda plåstret.

10.43 Vi har varit uppe på takterrassen här på Casa Antigua. Visst det var utsikt därifrån men inget utöver det vanliga. Inte helt oväntat såg vi massa hustak. Nu väntar vi på att datorn här på hotellet ska bli ledig. Christer vill kolla om han har fått svar på ändringen av vår transport härifrån imorgon.

Arco Santa Catalina.

Vi köpte skivor av gruppen Maya Kaqchikel.

11.01 Under det att vi väntar på datorn så funderar vi lite. Enligt en lapp i vårt badrum blir vi ersättningsskyldiga om vi har sönder något. Detta gäller även sängkläder eller om våra badlakan blir fläckiga. Hur ska detta gå? En handduk som vi lagt på badrumsgolvet är smutsig och min badhandduk har blodfläckar från gårdagen.

11.31 Vi ledsnade på att vänta på datorn och drog ut på stadens gator. Det har tagits kort på en liten gul triumfbåge, Arco Santa Catalina. Den användes förr som bro av nunnorna på klostret som låg här. Numera är den en del av ett lyxhotell. Vidare har vi tittat på, lyssnat till och köpt musik av ett litet maya-band, familjen Mux. En man och hans söner spelade marimba, flöjt och andra instrument. Nu sitter vi framför den stora gula kyrkan Iglesia La Merced. Det har just varit fruktstund. Vi hade köpt en påse ananasskivor var av en försäljare här. Det var gott men nu är fingrarna kletiga.

11.48 Vi har betalat ett blygsamt inträde och förflyttat oss in på La Merceds innergård. Här fanns förr ett kloster och här finns även en gigantisk fontän, 27 meter i diameter. Den har formen av mayafolkets gamla maktsymbol, vattenliljan.

12.31 Innergården lämnades och vi har kryssat oss runt i staden. Nu är vi på ett litet torg nära Templo de Santa Rosa. Här finns turister och människor från lokalbefolkningen. Några ungdomar pratar och skrattar. En ungdom gör ingetdera. Vederbörande vilar, lurar, sover i gräset.

Iglesia La Merced.

Den vackra fontänen på Iglesia La Merceds innergård påstås vara Latinamerikas största.

Christer framför det gamla klosterområdet vid Iglesia La Merced.

13.15 ”Take my breath away” spelas här på restaurang Martedino. Vi har beställt spaghetti respektive ravioli. Vi kommer att äta lunch och dessutom dricka öl och vin.

13.57 Det var gott med pasta och vin. Jag frågade Christer om hans öl Brahva, en licensbryggd variant av brasilianska Brahma, smakade "bra va". Nu sitter jag här med nyckeln i handen. Vågar vi gå in på hotellet? Kostar handdukarna något? Christer har inte fått något mailsvar och utanför boendet står det en Volvo Amazon.

14.28 Allt är som vanligt på rummet. Vi har rena handdukar på sängarna och ingen räkning för det nedblodade och nedsmutsade. På TV:n spelas gamla filmmusikhits, Staying Alive från Saturday Night Fever, Summertime från Grease och nu Circle of Life från Lejonkungen.

Peter ser sur ut trots de vackra omgivningarna.

Marknad framför ruinerna av Iglesia del Carmen som förstördes av tre jordbävningar på 1700-talet.

14.47 Vi är på ännu en bänk i ännu en Parque Central. Nu blev jag erbjuden skoputsning. En sak som just slog mig är att trots alla turister här så ser vi inte till en enda växelgubbe. Antagligen beror det på att dollar fungerar överallt.

15.16 Barn skriker och en silverfärgad tuk-tuk passerar framför oss. Vi sitter i parken Plaza La Unión mellan San Pedro-sjukhuset och kyrkan Santa Clara. Pedro var verksam här på 1600-talet. Han startade sjukhuset här och hjälpte pestdrabbade mayaindianer. Han blev San Pedro då Johannes Paulus II helgonförklarade honom 2002.

16.08 Vi gick bort till San Fransisco-kyrkan och såg San Pedros grav. Vi lyssnade även på musik utanför kyrkan. Nu är vi åter i Parque Central och känner den ovanliga stanken av cigarettrök och de bekanta regnstänken som har en tendens att komma varje eftermiddag.

Guatemalas flagga vajar på Palacio de los Capitanes.

Christer undrar varför en gammal Amazon står utanför vårt hotell.

Hospital de San Pedro.

16.40 Nu sitter vi ner igen. Vi är på Café Condesa. Det har beställts svart kaffe och bakverk till det. Utanför här sneglade en tjej på oss. Hon verkade känna igen oss. Även vi tyckte att det var något bekant över henne. Var det australiensiskan som vi träffade på boendet i Santa Ana i El Salvador? Det kan ha varit det.

17.10 Vilka bakverk! Christers tårtbit var väl 15 centimeter hög och min tiramisu en klar kaloribomb. Riktigt gott var det och detta café rekommenderas.

18.52 Nu jädrar har vi varit effektiva. Pengar har tagits ut, vi har köpt presenter till syskonbarn och varit ute på nätet. Vid surfandet visade det sig att mailet om transporten inte hade gått iväg. Nu har det det. Slutligen har vi checkat in oss på Ryanairflighten hem till Sverige och skrivit ut boardingkorten. Nu återstår frågan; om vi inte får svar om transporten, var ska vi då stå imorgon? Ska vi stå vid det gamla stället eller här vid det nya? Vad gäller middagen är frågan den, vill vi ha och orkar vi äta något?

Antigua som betyder gammal är Guatemalas före detta huvudstad.

Fantastiska bakverk på Café Condesa.

20.07 Det lutar åt en lösning för USA:s ekonomiska problem. Hur vi löser det med maten får vi se. Det lutar åt något enklare.

20.27 Idag blir det inte mycket till middag för mig. Det blir en liten hamburgare med strips och Pepsi. Christer tar en mediumpizza med ananas och skinka. Vi är på Al Macarone, en kedja grundad 1977 av Paul Perini (1948-1985). Vi satt och funderade en stund över varför Herr Perini dog så ung.

22.46 Vi åt upp och gick hem. Här på rummet har det bedrivits morgondagsplaner och –studier. Christer är iväg och skickar ännu ett mail, nu till en annan adress. På TV visar Fox Sports vänskapsmatchen mellan Leicester City och Real Madrid.

23.25 Tretton minuter har spelats av andra halvlek och Real Madrid leder med 1-0. I halvtid bytte Leicester från svarta till vita tröjor och Real gjorde tvärtom.

Måndag 1 augusti

08.13 Idag väcktes vi i vanlig ordning av Christers telefon. Denna gång var det dock inte väckningssignalen utan någon som ringde. Vi vet dock inte vem. Samtalet avslutades lika snabbt som det kom. Dagens stora fråga är, när kommer vårt fordon och hämtar oss? En annan fråga är, var hämtar den oss?

09.03 Vi har unnat oss en snabbfika, minifrukost alldeles utanför rummet. Det blev kanelbulle med kaffe/vatten. Nu söker vi oss ut en kort sväng. Vi vet inget mer om transportsvaret. Det finns ingen internetuppkoppling för tillfället.

09.26 Va, öh, hursa. Vi är nu på Rainbow Café för frukost. Det har just upptäckts att vi hör illa. Det går förutom att äta här bra att byta böcker. Jag föreslog på skämt att jag skulle ha bytt någon gammal handskriven dagbok. Då sa Christer va? och jag svarade va?.

10.47 Frukosten avslutades och jag köpte en begagnad bok. Vid betalningen lämnade jag in en Nesbøbok och fick 10 quetzal i rabatt. Efter detta gick vi på posten innan vi vände hemöver. Här är jag på rummet som doftar allt utom sommaräng och Christer är vid datorn för att kolla besked om vår transport.

Rainbow Café, Antigua.

11.08 Vi har fått ett positivt besked. Vår transport kommer och hämtar oss här vid boendet vid 14.00. Nu funderar vi i vilken ordning vi ska göra det som ska göras. Vi funderar kring slutsightseeing här i Antigua, läsning, utcheckning och lunch. Allt vi vet är att lunch inte kommer först. Vi vill se till att äta så nära avfärd som möjligt. Vi har en lång resa framför oss idag.

11.59 Det hela inleddes med en slutsightseeing. Vi har vandrat bortanför Iglesia La Merced och sitter nu på en parkbänk i en park intill San Sebastian-kyrkan. Det är mulet idag. När kommer regnet? Hur blöt blir packningen.

12.21 Vi och det rejäla regnet nådde boendet i samma stund. Hur fasen ska vi packa för att begränsa nedblötningen av ryggsäckarnas innehåll?

Bokbuss i Antigua.

13.07 Ryggsäckarna är förberedda så gott det bara går. Vi lämnade dem i receptionen då vi checkade ut. Nu tar vi oss en lunch på Burger King. Detta blir den fjärde måltiden i det tredje landet som Burger King erbjuder. Är det den sista för denna gång? Inom en timme sitter vi nog i vår minibuss. Det blir en lång resa idag. Ibland behöver man sådana. Tack och lov så höll det upp då vi gick hit. Burger King var välbevakat. Vid disken stod en vakt med ett maskingevär. Man kunde tro att stället sålde guld, inte hamburgare.

13.30 Vi har hoppat, kryssat oss tillbaka till hotellet. Det regnar igen och trottoarerna är blöta. Det är idioti att blöta ner sandalerna.

14.10 All vår förberedelse för att undvika blötan på packningen var förgäves. De ligger inne i minibussen. OK, säg den glädje som varar för evigt. Nu åkte min ryggsäck upp på taket. I skrivande stund åkte även Christers ryggsäck upp. Jag hoppas att båda ryggsäckarna får bra täckning. Vi verkar åka med ett annat bolag än de vi bokat med. Har det skett en ändring? Kör inte vårt bolag idag? Vi ropades till bussen av en liten grabb som bockade av oss på en lista, tog våra pengar och sedan hoppade av igen. Vi får hoppas att allt gick till på rätt sätt.

15.16 Det har gjorts ett snabbstopp i Guatemala City. En person har släppts av.

15.56 Precis som trafiken äntligen började flyta så kom regnet. Det går återigen sakta framåt för oss.

17.39 Vi har gjort ett femton minuters stopp i Puerta a las Verpaces. Det känns skönt att sträcka på benen. Ja sträcka och sträcka jag sitter ju faktiskt ner nu. Täckningen av packningen ser prima ut som tur är.

En paus under en lång resa.

18.10 Det blev en lång kvart. När folk ombads att kliva ombord så var det ingen panik. Vid rasten såg vi en buss från Cobán Travels, det bolag som vi bokat med. Detta blir bara mer konstigt.

19.21 Vi har lyssnat på och pratat med några andra passagerare. Vi har fått höra att israeler har problem att komma in i Belize. Detta beror inte på någon konflikt länderna emellan utan på det faktum att en israelisk turist ska ha slagit ner en pass- eller tulltjänsteman nyligen. I minibussen sitter ett gäng israeler som är ute på långresa för att fira att deras militärtjänst är slut. Vi har även pratat med några tyska tjejer om olika språk och deras skillnader och likheter.

20.40 Efter massor av regn i mörker på krokiga vägar nådde vi till slut fram. Transporten rullade in i Cobán och en person klev ur. Några mer i Cobán undrades det? Ja, sa vi. Vi ska till Casa Luna. Vi kördes dit och sedan vidtog kaos. Det var ingen ordning på det som packats på taket. Det var mörkt och ösregnade. Det tog ett tag innan vi fick ner våra ryggsäckar. Väl inne fick vi en känsla av att de inte fått vår bokning här heller. Nyss kom ett helt gäng in här på boendet. De åkte med Cobán Travels-bussen vi såg vid fiket i Puerta a las Verpaces. Varför körde den inte oss? Hade vi hämtats av den om vi inte hade bytt boende i Antigua? Vi bor i alla fall i rum 2 här.

21.11 Känslan vi hade stämde. Vi är inte förbokade här på vandrarhemmet Casa Luna. Vi bokade två nätter, betalade för rummet och kollade om vad vår bokade minibuss härifrån skulle kosta. Vi har inte blivit bokade där heller. Det ordnades och vi frågade om en restaurang. Vi hade en på lut och fick tips om just den, El Peñascal. Just som vi kom ut från boendet så fick Christer en fråga om samma restaurang av en man. Han ville inte tipsa oss utan undrade var den var. Nu blir det soppa.

21.55 Maten serverades rätt snabbt och den var god. Nu är vi tillbaka på rummet och funderar om och hur vi ska tvätta. Våra kläder luktar inte gott.

23.13 Regnet håller upp och våra skor är om inte landsförvisade så i alla fall ställda utanför rummet. I morgon bitti kan det bli så att vi kör igång ställets tvättmaskin. Vi är glada att vara här men muttrar över allt som inte fungerat. Christer hade via mail bokat minibussar och boende i god tid och fått allt bekräftat men ändå är allt detta okänt här på plats när vi kommer.

Äntligen framme i Cobán.