08.41 Det är morgon i Santa Ana i El Salvador. Fyra av bäddarna i vår sovsal är tomma. En är det på grund av att Christer är iväg och duschar. Nu återkom han. Jag vet inte varför de andra är tomma. Det ligger dock föremål i och omkring sängarna.

09.46 Dagens frukost intogs på takterrassen här på boendet. Under måltiden upplyste Christer mig om att det kom in folk i rummet under natten och att de även lämnat rummet nu på morgonen. Jag har inte upptäckt någondera. Nu ska vi packa ihop för att leta ett boende här i staden som kan erbjuda oss ett eget rum. Eventuellt ska ett rum med en säng bli ledigt här idag men det var inget som kunde garanteras. Vi vill ha ett eget rum och varsin säng. Vi har också sagt hejdå till en av damerna i rummet.

10.08 Christer betalade för vår vistelse här och vi sa tack och hej till Carlos. Vart ska ni nu undrade han? Vi sa att vi skulle leta efter ett ställe som erbjöd privatrum. Det finns ett ledigt här nu, sa han då. Han tog oss till det numer lediga rum 3. Här har vi AC, TV, WC och balkong. En extrasäng har burits in med hjälp av den äldre dam som städar i huset. Det är för övrigt den säng som jag sov i inatt. Nu ska vi ladda för en avslutande El Salvador-dag. Carlos har även lovat att skjutsa oss till busstationen imorgon. Detta löste sig enklare än vi trodde.

Vi fick ett rum till slut. Här ses Peter på rummets balkong.

11.40 Vi sa på återseende till rummet och sökte oss mot centrum. Vi har nått den centrala parken Parque Libertad och sett på katedralen här. Som i så många städer i Latinamerika så känns det även här som staden är byggd för betydligt färre människor än som bor här idag. Det är trångt överallt. Här pågår det en festival, Fiestas Julianas. Det är mycket folk på gatorna och en parad passerar. Några skönhetsdrottningar skjutsas runt och diverse utklädda figurer visar sig.

12.01 Vi lämnade festligheterna och jag köpte mig en souvenir. Nu är vi på det lilla caféet Tiffany. Här har vi nappat på erbjudandet om kaffe och tårtbit för endast $1.35. Det sliter att gå omkring i folkvimlet och värmen.

Catedral de Santa Ana.

Feststämning i Santa Ana.

En skummis bland flickorna.

12.59 Vi är hemma i Casa Verde för en liten paus. Inget ont om sovsalen men det är skönt att ha ett eget rum som man kan krypa in i. CNN fortsätter att bevaka den amerikanska skuldkrisen. Deras problem måste vara lösta innan de måste betala tillbaka lånen den 2 augusti.

13.41 Vi har sett ett TV-klipp från Sydkoreas ”Talang”. Där visades en kille, Sung-Bong Choi, som blivit övergiven av sin familj vid tre års ålder, rymt från barnhemmet då han var fem för att inte få stryk. Han hade levt på gatan och sovit på offentliga toaletter. När han fick klartecken att framföra sitt bidrag började han sjunga klockren opera, fascinerande! (http://www.youtube.com/watch?v=UaplLP0QjB8)

Teatro de Santa Ana.

En skön paus med kaffe, tårta och dagboksskrivning.

Vi testade pupusas, typisk mat i El Salvador.

14.12 Vi är ute på stadens gator igen. Cafeteria Dips Terraza heter stället som ska jaga bort hungerkänslorna. Vi ska prova deras pupusas. Pupusas är en typisk rätt för El Salvador och det lokala köket måste alltid testas.

15.21 Vi serverades små runda och varma tortillabröd, en liten kycklingsmörgås, dryck och vid sidan om två sorters sås och vitkålssallad. Det var riktigt gott. Efter det blev det mer stadsvandring innan dryck köptes och vi gick hem. Christer har även inhandlat en present till sin systerson, det blev en fotbollströja från stadens lokala lag.

17.02 Dryckerna har konsumerats. Det behövs verkligen dryck sådana här varma dagar. Vi har suttit och läst om våra deckarhjältar John Rebus och Harry Hole. Läsandet skedde uppe på taket. Det är verkligen fin utsikt härifrån.

Peter konsumerar litteratur på vårt tak.

18.35 Idag blev det en enkel, snabb och av andra tillagad middag. Vi är på snabbmatsrestaurangen Biggest och har ätit en "Biggest con Queso Mediano" var. Den var fint inslagen i papper och när vi öppnat det hela var hamburgaren skuren i två halvor. Detta gjorde det enklare att äta. Snabbmat är verkligen populärt i det här landet. Jag undrar hur det är i morgondagens land.

19.23 Nu är vi hemma igen. Med oss hade vi två små plastpåsar med handtag vardera. Vi har handlat. Det har köpts balkongöl, frukost och något för den gränsöverskridande resan imorgon.

22.01 Vi har druckit av det i Panamá inköpta snabbkaffet. Det har surfats lite på nätet och pratats med en av gästerna här, en amerikansk lärarkollega. Hennes pojkvän var imponerad över hur vi i Sverige klarade av de långa och mörka vintrarna. Det faller ett stilla regn ute. Det är inte bra. Hur påverkar detta våra balkongöl?

22.45 Visst blev det balkongöl trots allt. Vi får inte missa en sådan klassiker.

Tisdag 26 juli

08.48 Så var det dags igen. Allt ska packas ner och det viktigaste ska finnas lättåtkomligt. Christer fick en mindre angenäm överraskning när han tittade i spegeln på morgonen och upptäckte att ena ögat hade en stor röd fläck. Antagligen har nåt blodkärl brustit efter allt gnuggande i ögonen. Man blir lätt irriterad i ögonen av alla avgaser de gamla lokalbussarna släpper ifrån sig.

09.40 Det blev en terrassfrukost idag med. Nu är väl allt packat och klart, Nu ska vi bara betala för vår sista natt här, lämna nyckeln och åka.

10.02 Nycklar och pengar lämnades till vår fantastiske värd Carlos. Han visade oss till skjutsen som stod utanför dörren och vi reste vidare. Nu har vi stannat och den lejde chauffören håller på att ringa Carlos för att fråga vilken hållplats som gäller för vår buss.

10.15 Vi hade kommit rätt och gick in i en garageliknande lokal. Här finns glasskåp, allsköns prylar och en gammal farbror som håller på att registrera oss för bussresan. Han ringer nu och talar om våra namn och passnummer.

Vi väntade på bussen på denna udda plats.

10.32 Mannen sa ett pris som jag missade men Christer uppfattade, Det blir $15.50 per person. Christer la $20 på disken och jag tog fram $15.50. Femdollarsedeln gav jag till Christer och resten gavs till farbrorn. Detta ledde till funderingar. Inte speciellt smart av mig att flytta runt pengar. Jag måste börja förklara mina snabba obegripliga handlingar så att folk förstår. Nyss var grönsaksbilen här. Det var en pick-up med grönsaker och en grabb på flaket. Inne i bilen var föraren som förutom att han så klart körde även pratade i en mikrofon. Allt han sa hördes i en högtalare på biltaket.

11.16 Bussen från King Quality kom, bagaget lades in, biljetter revs och vi klev ombord. Nu är det bara 200 kilometer kvar till Guatemala City. Vad väntar oss längs vägen? Det är en väg som är en gammal bekant till oss, Pan American Highway.

12.03 Bussen har stannat vid gränsen och ombord har det stigit herrar som erbjuder pengaväxling och damer som erbjuder sex, sju olika förfriskningar. Deras situation känns lite tröstlös. De har väl köpt de mesta av dryckerna själva och gör väl knappast någon större vinst. De vitklädda poliserna från El Salvador kom ombord och kontrollerade våra dokument men någon stämpel blev det inte.

GUATEMALA

12.27 Vilket dårhus, sa just Christer och det är inte utan att jag håller med. Vi klev av vid den guatemaltekiska gränskontrollen. Där tjatades det i vanlig ordning om växling. En kille som vi trodde hörde till busspersonalen tog mitt pass och drog iväg. När jag stack efter försökte en kille stoppa mig, det lyckades inte. En annan herre tog Christers pass och sa att vi inte fick gå in i passkuren själva. Passplockarherrarna var ute like snabbt igen och bad om dollar för att ordna med instämpling. Vi tog resolut tillbaka passen och gick in för att köa. Då vi stod i kön så skänkte vi lite pengar till en gammal dam. Min passpolis, en ung dam, tittade i passet, på stämplarna och räknade något på ett papper. Det hade nog att göra med min vistelsetid i passunionen. Christer däremot blev snabbt instämplad. Det är nu dags att leta upp bussen igen.

13.19 Vi står stilla med motorn igång. Genom bussen vandrar två försäljerskor. Himlen är nästan klarblå och den kringliggande naturen är vacker.

13.28 Bussen står ännu stilla. En ambulans körde just förbi i hög fart och med påslagna sirener. Har det hänt en trafikolycka?

14.01 Det var ingen olycka, inte längs vår färdväg i alla fall. Det var ett vägarbete som stoppade upp trafiken. Efter det körde vi om ett tåg, ett demonstrationståg. Nu har nytt folk klivit ombord, en som säljer dryck och en herre som är busspredikant. Det är regnstänk på de vänstra rutorna och nu nös en i bussen. Nej, nu återvänder vi till Norge och Skottland, tillbaka till böckernas värld.

14.31 Det är dementidags. Först nu är vi inne på Interamericana, Pan American Highway.

15.42 Vi är till slut framme i Guatemala City. Ännu en huvudstad är nådd. Vi är långt ifrån ensamma här. Det är köer, trafikstockning och biltutor. Vi håller knappt någon fart alls. Överallt kan man se plakat med olika presidentkandidater. Även i detta land är det valtider.

16.23 Vi ankom till busstationen och tog en taxi. Busstation var lite väl snällt förresten. Bussen körde in i en liten glugg, ett litet garage i en kaotisk del av staden. Chauffören körde oss en bit innan han stannade. Vi var inte exakt framme men han har pekat ut vägen till boendet, ett boende som vi, trots ivrigt letande, inte lyckats finna.

16.31 Vi gick varv på varv runt kvarteret och blev allt mer förvirrade och irriterade. Christer hittade till slut rätt. Både taximannen och Lonely Planets karta visade oss fel. Nu är vi framme vid Xamanek Student Inn och det undras kring vår bokning. Chauffören kan ha pekat mot och tänkt ta oss till lyxhotellet Intercontinental. Inget ont om det stället men jag tror att vårt alternativ är billigare.

Ännu en gång förvisade till en sovsal.

16.55 Inte hade stället fått vår bokning från Hostelworld. Nu ordnade dock Amanda i receptionen med en plats i en sovsal åt oss. Vi är i sal 6 och är faktiskt helt ensamma här. Det är dock utan AC och TV. Utifrån hörs ett klagande rop. Nu ska vi mest samla ihop oss.

18.30 Det kallduschades och gicks ut i ännu en huvudstad. Där letades det tre saker, bankomat, matställe och affär. De två sistnämnda fann vi men bankomaten lyste med sin frånvaro. Vid Citibank var det dock en separat dörr som det stod 5B på, var det adressen eller? Jag var inte helt säker på vad det var och vände. Det gick inte att komma in på banken men det gjorde inget. Innanför 5B-dörren fanns nämligen en bankomat. Nu är vi på restaurangen Del Pasteo och har beställt middag. Nu fick vi en liten soppa i en kaffekopp och tre små skålar med dressing. Innan vi lämnade boendet träffade vi på en intressant/mystisk dam. Det var en amerikanska, 60 plus, som hade varit i Sverige 1967. Hon frågade om våra åldrar för att få veta om hon varit i Sverige före oss. Hon var dessutom missnöjd över något, något som hade med personalen att göra.

19.39 Gott, riktigt gott och riktigt kalasgott. Det var njutning i fulla drag. Jag avrundade det hela med en espresso. Nu är vi tillbaka i sal 6 och ska väl fundera över det som kommer. Bredvid vår middagsrestaurang var det en fonduerestaurang, fondue som i Schweiz.

22.03 Det har gjorts tappra försök att använda laptopen i lobbyn. Det är klurigt att jobba utan mus. Dessutom hade någon lustigkurre flyttat på några tangenter. De tangenter som fungerade satt på andra ställen än jag är van vid. Regnet faller över landets huvudstad och det är tyst här på vårt boende.

Guatemala City

Onsdag 27 juli

07.43 En ny dag med nya utmaningar är här. Först ska det ätas frukost, packas och checkas ut. Dessa är enkla saker. Därefter ska vi med olika transportmedel ta oss till nästa boendeort. Detta blir tuffare. Huset vi bor i skakar till ibland och det gnäller, dunsar och smäller utifrån. Håller någon på att riva huset? Vad blir det till frukost?

08.48 Jag gissade på frukt, kaffe och bröd till frukost. Christer gissade på ägg. Han hade så rätt om vår rätt. Vi fick tortilla, äggröra och bönröra. Ville vi kaffe så fick vi hämta det själva. Vi gick bort till en liten affär och köpte frukostförstärkning, äpplen och bananer.

09.08 Allt är packat och vi är redo att resa mot nästa hem. Frågan är nu denna, är nästa hem beredda på oss? Har de fått vår bokning från Hostelworld?

09.21 Dagens planer har drastiskt ändrats. Vi har bokat en shuttle (minibuss) till nästa ort. Den avgår från boendet vid 11.00. Vi avgår från boendet nu. Vi fick betala fullt pris för vår vistelse här trots att vi betalat 10% i förskott, en summa som de påstod att de inte fått.

En av de röda lokalbussarna i Guatemala City.

Smidigt polisfordon.

10.06 Vi har sett mera av vår hemzon, zona 10, som är en av de finare säkrare delarna av Guatemala City. Här finns bland annat två golfbilsliknande fordon med blinkande grönt ljus på taken. De var poliser som bistod två damer med att ladda deras bilbatteri. Nu är vi på det flotta Coffee House Geneva för lite fika. Det verkar vara ett Schweiztema här i staden. Vi har även sett en bil med tomburkar på släp och ballonger. Kan de ha varit nygifta? De i bilen alltså, inte ballongerna.

10.42 Så var vi tillbaka på boendet igen. Nu blir det något/några ärenden av privat natur innan vi kliver in i vårt förbokade transportmedel.

11.18 Hjulen är här. Hjulen på vår shuttle, transport, minibuss alltså. Nu är vi på väg. Boendet, rummet, om än inte vad vi tänkt oss, var väl OK. Trots att det vlev lite dyrt känns det skönt att glida ut ur storstaden i en fräsch bekväm minibuss istället för att svettas och trängas på en långsam buss av lokal natur.

Morgonmuffins på Coffee House Geneva, Guatemala City.

11.30 Fordonet har stannat i ett parkeringsgarage på flygplatsen. Föraren tog en stor namnskylt, sa "momento" och gick iväg. Vem hade trott detta i morse? Vilka kommer mer ombord, amerikanska medborgare, albanska trillingar?

11.52 Det blev ingetdera. Det är fem fransktalande damer i 40-50-årsåldern som har anslutit till sällskapet.

12.10 Det är presidentval på gång i landet. En av kandidaterna heter Suger och ett av partierna Lider. Allt detta har vi akttagit under resan genom Guatemala Citys förorter.

12.38 Bussen svängde in och stannade i Antigua, Guatemalas gamla huvudstad. Här är denna resa över för oss. Inte för att vi ska av här, vi ska ju till Panajachel. Det vi väntar på är nästa minibuss. Vi blev tillsagda att hoppa ut och vänta här på en annan buss. Nu vilar vi i lobbyn till Hotel Dionisio.

12.48 Det är dags för ett nytt fordon och nya medpassagerare, inga albanska trillingar men väl amerikaner. Packningen är på taket och det är regnmoln i skyn. Det är något mindre benutrymme på denna tur.

Vår minibuss har tagit en paus i Tecpán. Våra (än så länge) torra ryggsäckar syns på taket.

13.58 Det är dags för ett nytt stopp, denna gång vid Hotel San Cristobal i Tecpán. Det är inga som ska släppas av. Dock kan man passa på att släppa ut. Det är ett toalettstopp. Regnmolnen samlas ovan oss men chauffören verkar inte vilja täcka packningen på taket ännu.

14.29 Nu är det ännu ett stopp. Till slut har föraren insett att en presenning är en bra idé. Detta kommer han på först då det vräkt ner ett tag. Det är för sent att ge kon hö när hon är dö. Jag har pratat med två danskar i minibussen som är allt utom glada över detta.

Vy från rum 301 på Hotel El Sol.

16.01 Vi vek av från den stora landsvägen, tog en mindre väg ner till Sololá vid Lago Atitlán (Atitlán-sjön). Efter att tagit sig igenom Sololás trånga gränder åkte vi den sista biten till vår slutdestination. Presenningen visade sig vara illa förankrad. Den blåste upp och släppte in mer vatten. Bussen stannade i Panajachel och vi fick tillbaka vår genomblöta packning. Efter det blev det tuk-tuk till Hotel El Sol (http://www.hotelelsolpanajachel.com) i stadens utkant. Här i rum 301 har jag spritt ut mina blöta/fuktiga kläder. Mest stryk har min från ifjol i Brasilien inköpta Sudokutidning tagit. Vår värd är på tal om sudoku från Hiroshima i Japan.

17.58 Det har till slut lugnat sig något med regnandet. Vi gjorde oss i ordning och gick ut. Det köptes vykort och nu är vi på Napoli Steak House. Det har beställts mat att äta och Moza att dricka. Moza är ett mörkt öl eller som det står på flaskan, Cerveza Oscura.

20.26 Det passade bra med mat. En Volvo Amazon passerade utanför middagsstället. Efter att tallrikarna var rensade så sökte vi oss till ett internetcafé. Inte mycket nytt har hänt i vår värld sedan sist. Nu har vi vandrat hem och på vägen hem köpt lite dryck och tilltugg för kvällen. Ljuset i staden slocknade efter att vi passerat bron över Rio San Francisco.

Peter njuter av mörkt öl till middagen.

En utsökt soppa serverades till förrätt.

Torsdag 28 juli

08.04 Vi har vaknat efter en god natts sömn i ett mycket bra hotellrum. Vi har vulkanutsikt från vårt rumsfönster. Utifrån hörs det en hel del fåglar, tama som vilda.

09.42 Japaner, japaner, japaner överallt japaner. Vi känner oss som de enda icke-japanerna här på hotellet. Vårt boende drivs av en japansk familj och de flesta av gästerna verkar också vara japaner. Dessutom verkar ägarna ha hela släkten sittandes här på hotellet. De sitter och röker under några parasoll. Det har ätits frukost. Först satt vi på en uteplats och drack självtillblandat snabbkaffe. Plötsligt pekade och vinkade en äldre japanska till mig. Jag gick in och damen och två andra sade god morgon. Jag gick ut och rätt snart vinkade hon igen. Denna gång var det serverat kaffe, grovt franskbröd med ost och en tallrik med skinka och frukt. Den frukt som erbjöds idag var kiwi, ananas, druvor, jordgubbe, vattenmelon, papaya och något som påminde om drakfrukt. Frukten hade vitt fruktkött som på den drakfrukt vi provat tidigare utan snarare lila. Dags att göra oss klara att gå ut och se mer av vår senaste hemstad, Panajachel.

Peter lämnar vårt hotell.

10.50 Bakom mig är det en gubbe i sten. Vi har tagit en bänkrast vid stadens rådhus. Det är många tuk-tuks (trehjulig motorcykeltaxi) i farten. Det känns lite kul att ha dessa små fordon runt sig igen. Det var ju gott om dessa i Thailand, Laos och Kambodja. Vädret och temperaturen är behaglig. Just som vi hade lämnat boendet mötte vi två personer med ryggsäckar. Jag tror att de var på väg mot vårt boende. Jag vet att de var, japaner. Så klart!

11.38 Det har setts mer av Panajachel och vi har vandrat längs Calle Santander och utan framgång letat efter posten. Vi har dock hittat ett café. Här finns det kaffe och croissanter. Posten får helt enkelt vänta. Panajachel är en trevlig liten ort men har inga attraktioner i sig. Det är Atitlán-sjön med sina omgivande vulkaner och indiankultur som är det som drar turister hit.

Uttorkad flodfåra lockar till sig grävande män.

Vi tog en titt på Panajachels kyrka denna förmiddag.

Souvenirer och hantverk till försäljning i Panajachel.

Panajachel

Här gjorde vi ett stopp för kaffe och croissanter.

13.02 Posten låg där den skulle ligga. Vi hade helt enkelt letat på fel ställe. Om det berodde på oss eller en dålig karta får vi låta vara osagt. Nu sitter vi på ännu en restaurang. Denna gång har vi sjöutsikt och ska äta lunch. Det hänger regn i luften och vi funderar om vi ska göra en utflykt till ett naturreservat eller ej idag. Restaurangen som är i två plan och byggd av trä heter El Atitlán. Atitlán är namnet på sjön.

14.40 Det åts upp och dracks ur. Därefter betalade vi för oss. Paraplyerna fälldes upp och vi travade hem i regnet. Nu är vi hemma och är i stort sett torra. Det är bara sandalerna som blivit mer än blöta. På hemvägen köpte vi även två kakor var.

16.48 Efter en stunds läsande har vi nu fikat i loungen utanför vårt rum. Därute kvittrar det en fågel.

18.39 Nu har vi ordnat med transport härifrån, inte idag och inte heller imorgon men väl på lördag. Vi besökte ett kontor inne i centrum och fick utsökt hjälp. Nu är vi på restaurangen Atlantis. Vid beställningen blev det lite strul. Jag vet inte om det berodde på min klena spanska eller servitrisens bristande uppmärksamhet. På vägen hit såg vi de två danskarna från minibussresan hit. Vid bordet bredvid oss sitter en man som vi såg på kaféet tidigare idag. Det är en liten värld.

En intressant buss.

Atitlánsjön och vulkanen Tolimán.

Regnmolnen samlar sig över Panajachel.

19.59 Vi stannade till på livsmedelsbutiken Dispensa Familiar på vägen hem. Där köpte vi något att läppja på och något att tugga på. Just som vi nådde bron över Rio San Fransisco så släcktes ljuset i staden även idag, kusligt. Det lyser dock på vår sida av floden.

22.24 Jag har druckit upp min och Christer har snart avslutat sin Sol. Det är en av landets ölsorter. Det är inte en av de bättre. På TV:n presenteras vädret och vi är en dag närmare hemresan.

Christer sitter i de sköna sofforna utanför vårt rum.

Hotel El Sol ger oss instruktioner vid jordbävningar.