07.51 Nu har jag gjort något jag aldrig gjort förut. Jag har duschat i San José, Costa Rica. Jag står just nu vid rumsfönstret. Det är ett fönster med utsikt mot korridoren. Vi befinner oss fortfarande på Costa Rica Backpackers Hostel.

09.15 Vi har utan framgång letat efter vårt boendes frukost. Det har kollats i baren och restaurangen utan att minsta spår av frukosterande har setts. Är vi ute för sent? Klockan är ju bara lite efter nio.

09.57 Det blir till slut en frukost idag med. Vi är på Café De la Posada för en tropisk frukost, ja den heter så. Costa Rica är klart dyrare än Panamá men vi tycker att vi är värda en rejäl och god frukost. Caféet är en del av ett hotell som har samma namn, La Posada.

10.32 Vi fick två skivor rostat bröd, margarin, ost, marmelad, juice eller var det smoothie, kaffe med påtår och en fruktsallad bestående av papaya, ananas, banan och jordgubbar. Det blev en riktig frukostfest idag.

Avenida 6, San José.

Tropisk frukost på Café de la Posada.

Avenida 3 som går genom San José är faktiskt en del av den berömda vägen
Pan-American Highway.

10.50 Vår promenad och vår utforskning av San José har inletts. Vi har vandrat mot mer centrala delar av staden. Vid Plaza de la Democracia har vi hittat ett hantverkstält med diverse olika stånd med souvenirer och vykort. Några inköp gjordes. Här bredvid finns Museo Nacional med en stor trappliknande struktur på torget framför.

11.05 Nu sitter vi tillsammans med andra människor och mer än flertalet duvor på Plaza de la Cultura. Får vi nu bara tag i en rejäl summa colones så är lyckan gjord. Vi ska strax göra ett nytt försök att få ut den lokala valutan ur någon bankomat här. Detta torg räknas som den säkraste platsen i San José. Det är alltid säkerhetsvakter här på grund av ett guldmuseum som finns under torget.

Plaza de la Cultura, San José.

Teatro Nacional, en av de mest berömda byggnaderna i San José.

Parque Central och Catedral Metropolitana.

11.21 Scotiabank hade colones till oss. Jag vet dock inte om jag är lyckligare på grund av detta. Det är i alla fall praktiskt med lokala pengar. Vi är nu i alla fall framför Gran Hotel Costa Rica och Teatro Nacional. Bilbrum, mobilpling och en flöjt hörs. Här sitter även en man i hatt och grått skägg. Han röker en cigarr och verkar allmänt lycklig.

11.58 Vi vandrade vidare till folkvimlet i Parque Central och tittade på stadens katedral. Därifrån gick vi längs Avenida 4 förbi parken/torget med det skumma namnet "Plaza de las Garantías Sociales" (socialförsäkringstorget).

12.30 Mitt i letandet efter en lunchrestaurang så började det att regna. Vi avbröt letandet och skyndade oss hem. Innan vi kom hem gick vi förbi en liten djuraffär med diverse djur till salu, bl.a. hundvalpar. Det luktar inte speciellt gott i vårt lilla rum. Det brukar det sällan göra när vi är på resande fot.

13.56 Det börjar bli dags att avsluta det regnet avbröt, att hitta ett lunchställe idag. Tyvärr har vädret här i San José gjort att poolen på boendet lär förbli oanvänd av oss.

Promenad längs Avenida 4.

Regnmolnen börjar samlas bakom Iglesia La Soledad.

Vad tar ni för valpen där i fönstret?

14.26 Vi var på väg ut. Vi skulle bara läsa lite i våra böcker först. Det var då det återkom, regnet. Nu är vi tillbaka i rummet för ytterligare väntan. Så här är det när man reser under regntid.

15.30 Det blev till slut uppehåll och vi gick ut. Rätt snart var det dags för ännu mera regn. Visst, det är regntider men någon attans gräns får det väl ändå finnas? Nu har vi sökt oss till snabbmatsstället Church’s Chicken alldes här utanför boendet. Det är ingen lyx, men inget regn heller.

16.40 Det blev en snabb och enkel måltid som följdes av en stilla stadsstros. Det togs en del kort och kryssades mellan pölar. Vi tog oss först till Parque Nacional och vandrade sedan via Parque Morazán till mindre trevliga delar av centrum med diverse konstiga människor i farten. Nu är vi på caféet Coffee Square för vykortsskrivande och delikat kaffe. Här blir vi nog ett tag. Gissa! Jadå, det regnar igen.

Costa Rica Backpackers

En katt har tagit en tupplur på en av vandrarhemmets datorer.

Mysig gata vid Museo Nacional, San José.

Den vackra skolan Escuela Buenaventura.

17.21 Liten om inget hopp för kvällssol. Det är totalt igenmulet och sandalerna är rejält blöta. Det är bara att stanna inne, hemma, ett tag till.

19.21 Det rasslade till i låset till vår dörr, röster hördes utifrån och så en lätt knackning. Jag öppnade dörren och där stod några förvånade tjejer. De ursäktade sig och gick. De skulle nog inte till rum 14, snarare sovsalsrum 14.

19.52 Vi har satt oss på varsin träbänk vid ett träbord. Vi är på restaurangen Nuestra Tierra för att få oss en middag. Stället verkar trevligt och vi har dämpad belysning. Ifrån taket hänger det nationsflaggor och muggar. Restaurangens tema är att vara genuint costaricansk med traditionell mat från landsbygden.

20.45 Det var god, riktigt god mat. Det serverades kött, tortillabröd, någon brun röra, månne bönor, salsa, banan och tacochips. Till allt detta dracks den lokala maltbrygden Imperial. Nu är vi hemma för studier om nästa vistelseort.

Peter sitter på den genuint costaricanska restaurangen Nuestra Tierra (Vår jord).

Lördag 2 juli

08.09 Vi har vaknat vår sista morgon i San José, Costa Rica. Solen den skiner och fåglarna de kvittrar. Inom tre timmar måste vi vara på busstationen med biljetter. Innan dess blir det frukost, packning, utcheckning och transport.

09.13 Gårdagens trevliga frukostcafé som var tänkt att bli även dagens var stängt. Det är lördag och genast passar man på att ha stängt. Efter att ha köpt färddryck på Texaco så är vi nu på den lilla sodan Doña Nidia för frukost. Det är ett enkelt litet ställe och vi får se hur det går att beställa. En "soda" är en costaricansk enklare restaurang som serverar frukost och enklare luncher.

09.48 Det blev kycklingpiroger och ananasjuice till frukost idag. Det var inte mycket att leva på så vi köpte även färdkostsandwichar. Dessa är inköpta på bagerikedjan Musmanni. Nu är vi tillbaka i vårt rum en sista gång innan utcheckning.

10.44 Nu åker vi taxi igen. Vår utcheckning gick bara bra. Sämre gick det för tjejen före oss. Hon fick inte checka ut. Hon var tvungen att först lämna tillbaka en kudde som hon råkat få med sig från rummet.

11.04 Huvudet är inte med oss idag heller. Vi läste fel på taxametern. Jag tyckte att det stod 23 700 colones. Det stod 2 370. Det är tur att det finns de som har koll. Ett stort tack går till den ärliga taxichauffören som lätt kunnat blåsa oss förvirrade turister. Nu köar vi för en bussbiljett här på busstationen San Carlos. Detta sker i en kö som är lång och jag är orolig att vi inte ska komma med den buss vi tänkt.

11.24 Allt gick bra och efter inlämnande av ryggsäckar i bagageutrymmet är vi nu ombord. Alla passagerarna utom turisterna fick en speciell lapp vid ombordstigningen. Busschauffören frågade ut en turist från Venezuela om hur presidenten Hugo Chavez mår. Den stackars tjejen blev förvånad och hade inte koll på det senaste hälsotillståndet för Hugo. Vistelsen i San José har varit bra, boendet helt OK men varför fick vi inte ta ut colones ur bankomaterna den första kvällen? Mystiskt.

12.15 Vi har kommit en bit på väg. Vi stannade till en stund i Alajuela och några turistpoliser hoppade ombord. De delade ut små foldrar med tips till turister som besöker Costa Rica. Informationen handlade mest om hur man ska undvika stölder och lite allmänna råd för besökare i landet.

13.21 Vi har nyss lämnat Zarcero, ett molnigt, mulet Zarcero där svartvita kor gick och betade. Gröna sluttningar sträcker sig upp och ner från vår färdväg. Costa Rica är ett litet men bergigt land. Det tar tid att ta sig runt.

En paus på busstationen i Ciudad Quesada.

Lokal fotbollsmatch i Tanque.

14.22 Bussen har stannat och vi har klivit ur, av. Det är inte för att vi är framme. Det är dags för en liten rast, paus. Det blir inga egna äventyr för mig denna gång. Vi är i Ciudad Quesada, en stad som även kallas San Carlos. Jag har druckit kaffe och Christer har ätit en inköpt låda fruktsallad.

15.33 Omgivningens dominerande färg är grönt. Luften som kommer in utifrån är fuktig och har en touch av koskit. Himlen är mulen och SMS-pipanden hörs omkring oss i bussen.

16.08 Vi har passerat Tanque där det pågick en fotbollsmatch som vi nästan skulle platsa i. Spelarna höll ett måttligt tempo och vissa var väl runda om magen. Vi utgår från att det var en match i en lägre division.

16.38 En lång bussresa börjar närma sig sitt slut. Vi närmar oss turistorten La Fortuna de San Carlos vid vulkanen Arenal.

16.50 Vi togs emot i La Fortuna av vår följeslagare regnet. Det var inget försiktigt regn heller, himlen öppnade sig i samma stund som vi rullade in i staden. Nu är vi incheckade på Hotel Dorothy och i rum 18. Två argentinska tjejer från bussen checkade in samtidigt som oss. Vi har även bokat transporten till nästa ort på måndag. Denna gång blir det en dörr till dörr service. Nu drog golvfläkten igång och dagboksbladen fladdrar. Vårt boende ligger mittemot en tjurfäktningsarena. Här i landet så dödar man dock inte tjuren.

18.17 Nu blir det lagad mat igen. Det är dags för middag. Vi är på restaurangen El Jardin. Vi smakar även på vårt andra costaricanska öl, Pilsen.

Uteplatsen på Hotel Dorothy.

Dagens middag blir på restaurangen El Jardin.

19.48 Det blev Cordon Bleu för Christer och revbensspjäll för mig. Det var riktigt gott för båda. Nu tar vi en kaffe och en liten bakelse på Rain Forest Coffee House under det att vi skriver vykort inköpta på Artesanias Chorotega.

20.41 Regnandet är igång igen. Vi sitter och funderar över andra regnskurar vi stött på under resandet de senaste åren.

23.36 Vi har suttit ute i gungstolarna på uteplatsen och druckit en Bavaria vardera. Det blev den tredje ölsorten från detta land. Nu har det blivit läggdags. Rummet är billigt och därmed litet men det duger åt oss. En stor ful insekt har också kommit på besök. Han/hon kom in via badrummet, oklart hur.

Ännu en kväll fick vi oväntat besök.

Söndag 3 juli

05.50 Jag har vaknat till och gått ut på verandan här på vår våning. Utsikten mot vulkanen Arenal är helt perfekt. Ska jag hämta en kamera och föreviga detta eller ska jag sova lite till?

07.49 Arenal som syntes i sin fulla prakt för två timmar sedan har dragit en molnslöja över sitt anlete. Varför tog jag inte ett kort tidigare?

08.50 Idag blir det kontinental frukost. Är det storleken som är kontinental? Vi får se. Vi är i alla fall på Rain Forest Coffee House för andra gången. På TV:n går Wimbledonfinalen. Djokovic leder med 2-0 i set och Nadal leder med 4-1 i tredje set. Vi sitter under kaffesäckar. Taket är täckt av sådana.

Hotel Dorothy.

Frukost på Rain Forest Coffee House.

09.40 Kontinental frukost innebar kaffe, juice, rostat bröd, guavamarmelad och gott om färsk frukt. Nu har vi lämnat frukoststället. Då vi gick bröt Djokovic till 5-3 i fjärde set. Nu sitter jag på en stenbänk med kakelplattor. Till vänster om mig är det en fontän och bakom mig vackra röda och gula blommor. Ifrån kyrkan hörs körsång. Det pågår en gudstjänst. Det är ju söndag.

10.27 Efter vidare vandring runt i och utanför staden är vi nu hemma för dryck och läsning i våra deckare. På planen nedanför oss spelas det baseboll, matchen är La Fortuna – San Jorge. Ett lag är klätt i rött, det andra i blått.

11.51 Matchen fortgår och en allt större publik har samlats vid stängslet längs planen. Vi har gjort paus i läsandet. Det funderas kring lunchen. Vad och var är frågor som dryftas.

Parque Central, en blommande oas i La Fortunas centrum.

Vi träffade en charmig hund.

Den katolska kyrkan i La Fortuna de San Carlos.

12.27 Ännu en gång samlar regnmolnen ihop sig ovanför oss. Luften är varm och fuktig. Vi är på La Parada för lunch. La Parada är en så kallad soda, ett enklare lunchhak och hör ihop med stadens busstation. "La Parada" betyder ju "hållplatsen".

13.38 Vi åt och regnet höll upp. Nu är vi åter i baslägret. Det är dags att sko om sig och bli redo för eftermiddagen.

13.53 Utflyktandet har kommit av sig. Regnet faller och det är gråvitt åt det håll vi har tänkt ta oss. Åskmuller hörs bortifrån det vattenfall som vi tänkt åka för att se.

15.01 Det håller upp och vi ger oss fotledes tillbaka in mot staden.

Bostadsområde i La Fortuna.

Baseballspelare från lagen La Fortuna och San Jorge.

Nyfikna åskådare tittar på baseball.

15.28 Regnet håller sig borta och vulkanen Arenal tittar fram bakom sina slöjor. Vi kan äntligen se och föreviga vulkanen. Den ska enligt guideboken vara aktiv med både rök och lava men något sådant ses inte till, i alla fall inte lavan. Vår värdinna på hotellet berättade att vulkanen inte lämnat ifrån sig något annat än rök sedan i november. Eftersom den drar till sig turister hit till La Fortuna så hoppas de flesta stadsbor på mer aktivitet framöver. Det är lite ovanligt. Normalt sett brukar folk gilla när vulkaner är lugna.

16.14 Det är fortfarande uppehåll i regnandet och vi har fotvandrat längs landsvägen till en bro över Rio Fortuna. Vattnet forsar fram i floden. Det märks att det regnat mycket på sistone. Här vid floden ska det finnas en naturlig badbassäng där man kan svalka sig.

16.23 Det forsande vattnet följdes efter. Det var dock helt omöjligt att ta sig ett dopp. Det var för mycket vatten, inte alls badvänligt så här års. Vi gick istället längs en stig parallellt med floden. Vackra bilder togs.

La Fortuna, en stad i vulkanens skugga.

Arenal

16.53 Då vi kom tillbaka till bilvägen så pekade Christer ut rätt väg till stigen för några andra turister. Nu när jag tömt fickan på lusgrus (småslantar) så är det dags för klädtvätt och kroppsdito.

18.39 Mörkret har fallit över La Fortuna. Syrsorna och ödlorna är tillbaka därute. Därute är vi också snart tillbaka. Vi ska äta middag, hitta och använda internet samt köpa fru- och färdkost.

Husdjur i utkanten av La Fortuna.

Vi har promenerat till Rio Fortuna.

Christer vid Fortuna-floden.

19.09 Steg ett, det blir middag på den flotta restaurangen La Choza de Laurel (http://www.lachozadelaurel.com). Det har beställts kötträtter och maltdrycker. En liten hund svansar runt härinne. Serveringspersonalen har folkdräkter och hela restaurangen är på en stor öppen yta, en härlig restaurang i en fin miljö.

21.04 Efter den fantastiskt goda maten gick vi och surfade på nätet en stund. Det var sedan det skedde. Snacka om att ha huvudet under armen och armen långt åt helvete. Hur i hela friden kunde vi tro att en livsmedelsbutik skulle ha öppet vid den här tiden på en söndag i ett katolskt land? Det blev inget köpt ikväll förutom några läsk i en kvällsöppen spritbutik. Dessutom glömde vi att kolla när vårt frukostställe öppnar i morgon bitti. Just det ja, Djokovic vann Wimbledonfinalen.

21.30 På väggen utanför vårt rum har vi sett en minst sagt stor insekt. Den är brun, har vingar, är 10-15 centimeter lång och verkar ha kraftiga käkar. Det är andra kvällen i rad vi har besök från insektsriket.

Christers delikata middag på La Choza de Laurel.

Kvällens gäst.

Måndag 4 juli

06.24 Det är fuktigt i rummet. Gårdagens tvätt är ännu inte torr. Idag ska vi resa vidare mot andra platser i detta vackra land. Det är konstigt att inte fler svenskar reser hit. Det är underbar mat, vänliga människor, fantastiska naturupplevelser, stränder, regnskogar och mycket annat som turister efterfrågar. Det är ju heller inte längre hit än till t.ex. Thailand. Dock är det dyrare flygbiljetter för att ta sig hit.

07.08 Solens värmande sken strålar ner på kroppar och ben. Bilarna på vägen guppar och en bit bort hörs tuppar. Det är frukostdags på Rain Forest Coffee House. De har nyss öppnat. Det är lugnt och stilla här.

07.48 Stärkta av frukosten och det faktum att min tvätt torkat i solskenet ska vi nu packa ner de sista detaljerna.

08.20 Nu är vi utcheckade ännu en gång. Vi sitter utanför receptionen och väntar på vår bokade transport som idag består av en minibuss. Tidigare i år var vi i Montenegro. Idag ska vi till Monteverde, svarta berg byts mot gröna berg.

08.30 Aventuras El Lago heter dagens transportör. Det är i alla fall vad som står på den minibuss som nyss hämtat upp oss. Med på resan är också de två tjejer som reste hit med oss och även checkade in samtidigt.

08.44 Vi åker runt runt i staden och plockar upp fler passagerare, bl.a. några danskar.

09.16 Vi har kommit fram till den sjö som måste passeras för att nå dagens destination. Det har bytts transportmedel från minibuss till båtar. Det har bytts färdväg från landsväg till Lago Arenal. För första gången i vår backpackerkarriär ska vi färdas med en båt på en sjö. Vid stranden finns skyltar som varnar oss för krokodiler.

Minibussen har lämnats och vi vandrar mot båtarna som ska ta oss över sjön.

Vi åker båt på Lago Arenal (Arenalsjön).

09.35 Färden över vattnet går sakta fram. Det är grönskimrande sluttningar nästan hela vägen ner i vattnet. Vi har blivit avprickade på en lista och fått veta att vi, Christer och jag, ska resa vidare i bil 1 när vi kommer till stranden på andra sidan.

09.51 Vi börjar närma oss stranden på sydsidan sjön och vi kan urskilja ett gäng minibussar som står uppradade på stranden.

10.04 Dramatik vid landstigningen. Det var lerigt på stranden och en tjej tappade sin sandal i leran. Christer halkade och skrämde några andra passagerare när hans vänsterfot flög iväg i deras riktning. Efter lite letande längre upp på stranden från oss fann Christer bil 1. Nu åker vi och några andra i den. Det är ingen bil, snarare en stor minibuss. Mitt under färden på sjön så ringde min mobiltelefon. Det var en ung dam vid namn Elin som undrade om jag ville vara med i en undersökning, det ville jag inte.

10.18 Vi reser mot Monteverde, en av de få platser i världen där man medvetet försöker ha dåliga vägar. Detta är av miljöskäl för att begränsa exploateringen i området. Vår egen skakiga grusvägsfärd fortsätter. Nyss passerades ridande och kodrivande män.

Glesbygd vid Arenalsjön.

Minibussarna väntar på stranden.

Paus i El Dos de Tilaran.

10.51 Det är paus, halvtid? i vår bergochdalbanefärd. Vi har lämnat de sämsta vägarna bakom oss och har stannat till för förfriskningar. Det blir i ett litet hus med bambuväggar. Det känns bra att sitta stilla här på restaurangen El Trapiche. Det mulnar på som vanligt. Vi är i El Dos de Tilaran.

11.48 Det började regna igen. Vår transport nådde till slut Santa Elena, huvudorten i Monteverde, stannade och släppte av oss vid vårt nästa boende, Cabinas El Pueblo (http://www.cabinaselpueblo.com). Här bor vi i rum 2. Platsen gör skäl för namnet. Bergen är verkligen gröna. Christer fick en rejäl repetition i spanska när han skulle lyssna till ägarens långa genomgång om allt som gäller här på boendet och vad som finns att göra i Monteverde. Vårt boende ligger i en svacka bakom Santa Elenas centrum, nära och bra men ändå lite avsides.

13.33 Det eviga regnandet upphörde och hungern tilltog. Vi är nu på Tree House Restaurant & Café (http://treehouse.cr). Bredvid oss har vi ett fullstort och äkta träd som hela restaurangen är byggd kring.

Cabinas El Pueblo

Santa Elena

14.51 Maten betalades för och vi gick iväg med våra nyskrivna vykort till postkontoret i andra änden av staden/samhället. Det fanns ingen personal bakom disken. Plötsligt kom en man i en ”vanlig” arbetsskjorta och torkade sig om händerna med en trasa. Han tog Christers vykort och gick. Lika plötsligt kom en annan med man med ett postemblem på sin skjorta. Han tog hand om alla vykorten. Nu är vi på Café El Colibri. Här står det en servetthållare med SCA:s logga och text på.

15.30 Den trevlige caféägaren pratade perfekt engelska och vi njöt av utmärkt kaffe som alltid här i Costa Rica. Just som vi lämnat caféet så började regnet att lämna molnen. Istället för att bli genomblöta så gick vi på ormutställning. Vi är på Monteverdes "Serpentario", ormhus. Här finns det stora som små ormar.

16.26 Det har blivit en riktig fortbildning i ormkunskap. Diverse olika arter som finns i Costa Rica har setts. En ung tjej guidade en grupp här och genom att tjuvlyssna på henne så lärde vi oss en hel del. Det finns inte bara ormar här. Det finns också ödlor och giftiga pilgrodor.

16.40 Regnet höll upp och just som vi skulle till att gå så fick vi veta att det var matdags. Inte för oss men för reptilerna. En Jesusödla och två ormar matades med vita möss. En av mössen slet sig och flydde över ryggen på ödlan. Skötaren fångade musen och slängde tillbaka den till ödlan. Några amerikanska tonårstjejer förfasade sig över det hela men kunde ändå inte låta bli att titta.

Ormhuset i Monteverde, det gröna "Serpentario".

Peter lär sig om ormar.

Centralamerikas farligaste orm, lansormen (fer-de-lance).

Hungrig orm äter middag.

17.17 Efter en kort sväng till Supermercado Vargas är vi nu hemma. Bakom disken stod en kille i 13-årsåldern och hade full koll. Barnarbete eller inte, han kan nog mer matte än våra elever hemmavid. Christer lyckades handla för en summa som stämde exakt med alla mynt han hade i myntfacket. Nu äger han bara sedlar. Regnandet fortsätter och vi har inget att göra just nu förutom att känna lugnet.

19.47 Inte mycket har gjorts sedan sist. Böcker har lästs i och vi har varit ute på internet ute i lobbyn. Då vi satt vid datorerna så checkade en svensk tjej in. Hon är här för att plugga spanska. Detta är den första svenska kontakten sedan vi kom till Centralamerika. Vi presenterade oss inte för henne, vi satt ju vid datorerna. Nu hoppas vi på uppehåll. Det börjar bli dags att äta. På tal om mat så har vi bokat in oss för frukost klockan 07.15 imorgon.

20.10 "Goodbye Yellow Brick Road" hörs i högtalarna. Vi är på restaurangen Tico y Rico (som betyder costaricanskt och gott). Det blir en enkel hamburgermiddag idag.

20.51 Under måltiden hördes Creedence Clearwater Revival och "Have You Ever Seen the Rain?" Har vi någonsin sett regnet komma ner? Svaret är definitivt ja! Hamburgarna var goda och jag betalade för allt. Nu är vi hemma, syrsorna spelar, kylskåpet brummar och jag nyser.

22.01 Aftonen, kvällen avslutades med varsin öl. Det blev "Rock" för oss båda, Ice Rock för Christer och Golden Monkey Rock för mig. Christers var en vanlig öl och min smakade frukt. Den innehåller mangostino och lúpulo. Det vill säga mangostan och humle. Den hade nog varit god om det inte var för mangostanen.