07.37 Vi har vaknat till i São Paulo och Brasilien. På radion framförs "Sign your name" av Sananda Francesco Maitreya eller som han förr var känd som, Terence Trent D’Arby, Ute är det mulet och nu tog låten slut.

08.50 Efter en stärkande hotellfrukost med översöt druvjuice ska vi nu ta en sväng runt om i vår hemstad. Precis som igår så är det VM-fotboll idag så det gäller att planera våra timmar och minuter minutiöst mellan matcherna.

Peter äter frukost på Hotel Rojas.

09.14 Vi har bestämt oss för att följa vår "hemgata" Avenida São João in mot São Paulos kärna. I de centrala delarna av São Paulo finns det många hemlösa som sover inlindade i tjocka filtar. De flesta har sovmorgon och ligger fortfarande och sover.

09.27 Vi är nu framme i Vale do Anhangabaú. Anhangabaú betyder onda andar på det gamla indianspråket Tupi-Guaraní. Vi har inte mött några demoner än men här finns ett stort tält i form av en halv fotboll. Det är lugnt där nu men när det pågår VM-matcher är det nog mer liv och rörelse här.

Vi promenerar mot Anhangabaú (onda andarnas dal). Den röda fotbollen är ett tält där VM-matcher visas.

Klostret São Bento med anor från 1600-talet.

Helglediga shoppare strömmar fram på Rua 25 de Março.

09.38 Vi vandrar vidare och har passerat tunnelbanestationen São Bento och sedan hamnade vi helt oplanerat på shoppinggatan Rua 25 de Março. Härifrån ska vi nu försöka ta oss till klostret med samma namn som stationen, São Bento. Det är fotboll på TV redan klockan 11.00 så vi lever under viss tidspress.

09.55 Vi vandrar vidare och vi är långt ifrån ensamma. Vi har sett klostret São Bento som är helt omgivet av moderna byggnader. Det gäller nästan alla historiska byggnader här, kloster, kyrkor etc. De är ganska svåra att hitta eftersom de oftast är helt omgivna av höga hus. Nu har vi nått fram till torget Pateo do Collegio som fritt översatt betyder "skolgården". Just på denna plats grundades São Paulo redan 1554. Allt började som en missionsstation som några jesuitmunkar grundade.

Pateo do Collegio, vid denna kyrka och skola grundades São Paulo 1554.

Peter skriver ner sina iakttagelser mitt i miljonstadens myller.

10.27 Vi fortsatte till Praça de Sé, Katedralplatsen, där stadens vackra katedral finns. I anslutning till den finns också centralstationen för stadens tunnelbanesystem. Huvudstation heter just det, Sé. Efter detta tog vi oss till Rua São Bento där vi såg en stor grupp ungdomar i tröjor/västar med fotbolls VM-tema. Det finns också TV-kameror här. Antagligen förbereds något TV-inslag. Vänta, hette in järnvägsstationen i Porto också São Bento?

10.57 På väg hemåt passerade vi även Largo Café (kaffetorget). Inte såg jag till något kaffe där inte! Nu är vi hemma i vårt rum igen. Det är nu dags för avspark i kvartsfinal tre, Argentina-Tyskland.

11.04 Här går det undan, vi hann knappt sätta oss, 1-0 till Tyskland!

Catedral da Sé, São Paulos vackra katedral.

Peter på kaffetorget, Largo Café.

12.26 2-0 till Tyskland genom Klose, men visst var han offside?

12.32 Ännu ett tyskt mål. Det går inte så bra för länderna vi ska besöka i år.

12.47 Klose gör sitt och Tysklands fjärde mål. De verkar vara minst en man mer överallt på planen. Det känns som om argentinska ungdomar spelar mot tyska män. Synd att det inte blev en mer spännande match.

13.11 Tyskland vann och nu ska vi ge oss ut för att få något vettigt gjort innan den sista kvartsfinalen drar igång..

14.14 Vi har varit ute och sett mer av staden. Bland annat har vi hunnit ta en ordentlig titt på Praça da Republica, Republiktorget. Där pågick det någon form av marknad. Det har även provianterats för i afton och för morgondagens bussresa. Godiset som Christer har köpt säljs i olika länder i Latinamerika men även i Sydafrika och i Sverige!

São Paulos näst högsta byggnad, Edifício Italia (168 meter hög).

Marknad på Praça da Republica.

15.29 Efter att ha läst lite i våra böcker är vi nu redo för den fjärde och sista kvartsfinalen, Paraguay-Spanien. Vem, vilka blir Tysklands motståndare? Ska vi få med ett land till?

16.17 Noll och inget mål efter de första fyrtiofem minuterna. Hur många minuter återstår?

16.44 Gerard Piqué i Spanien får ett gult kort och Paraguay får en straff. En straff som...räddas.

16.46 Antolin Alcaraz i Paraguay får ett gult kort och Spanien får också en straff. En straff som...går i mål! Men den ska slås om, det var folk i straffområdet. Straffen läggs igen och...räddas. Det är fortfarande 0-0.

17.10 Alla spanjorer ligger i en hög. Det har blivit 1-0. David Villa har gjort mål. Det var en stolpretur som gick stolpe, stolpe, in.

17.23 Spanien möter Tyskland i semifinal. ”Bara” ett av de fyra länder vi ska besöka är vidare.

18.54 Det är middagsdags. Vi är tillbaka på Prazeres do Sul. Det är mycket mat på stora fat. Vi har tagit för oss i klen mängd från buffen. Här ska istället njutas av nygrillat kött. Denna form att äta kallas rodízio.

Christer njuter ännu en kväll på restaurangen Prazeres do Sul.

20.52 Vi är hemma igen. Det är nyhetsdags. Det mesta kretsar kring, fotbolls-VM! Det är med en ironisk, kanske rent av skadeglad ton som det berättas om Argentinas sorti ur VM. Det visas närbilder på Maradona och hans reaktioner vid varje mål som Tyskland gjort.

21.17 Det dricks kvällsöl och tittas på brasiliansk TV. Ett program har en dragqueen som programledare. Det hela verkar gå ut på att par ska kyssas på olika vis. Det dras lappar och läses upp för paren. De andra kanalerna visar såpor. Ölen är som de vi provat tidigare riktigt bra. Nu har vi hittat en kanal som har parodierat förbundskaptenen för Brasilien, Dunga. Han liknas med en åsna och en komiker har ansträngt sig för att likna Dunga.

21.35 Jag vet inte om det är dagens händelser, den kraftiga middagen eller vad. Hur som helst så är vi trötta. Jag pratade om köttlasset vi ätit. Vem är Köttlasse?, undrade Christer. Jag påstod att det var han som höll i prostitutionen i staden. Jaha, Lasse Carne?, avslutade Christer.

Söndag 4 juli

07.25 Det är en resmorgon igen. Idag ska vi säga hej, vi ses, till São Paulo. Idag ska vi utnyttja bussbiljetterna vi köpte i fredags.

08.24 Utanför tre av fönstren i huset mittemot står ett par skor. Är de på vädring eller kommer någon mystisk varelse och lägger presenter i skor här i Brasilien?

09.15 Vi var lite förvirrade innan utcheckningen. Christer tipsade mig om att göra i ordning med tunnelbanepengarna. I samma veva fick jag 135 real av honom och han sa, Det här är jämt, nu kan du betala. För en kort stund kopplade jag det till tunnelbanepengarna och fattade ingenting. De var ju för rummet. Det kostar ju att bo. Just som vi låst rumsdörren och skulle gå vidare ville Christer in igen. Där inne talade han om att han saknade pengarna. Vilka pengar undrade jag, de till tunnelbanan? Nej, blev svaret, de för rummet. Men, svarade jag, de fick ju jag. Efter detta skärpte vi till oss, checkade ut och betalade skulden. Vi tog tunnelbana från Santa Cecilia, bytte vid Sé och är nu på busstationen. Här ska vi ta det lugnt en stund. Bussen går inte förrän 10.00.

En del av den jättelika busstationen Tietê.

10.07 Ryggsäckarna är inlämnade under bussen, biljetten är signerad och avriven. När man åker långfärdsbuss i Brasilien måste man fylla i namn, adress och passnummer på biljetten och dessutom legitimera sig när man kliver ombord. Nu sitter vi på den kycklinggula bussen från bolaget Itapemirim (http://www.itapemirim.com.br) med en avriven biljett och en klisterlapp var som matchar de som sitter på ryggsäckarna.

11.33 Vi har precis nått krönet på en lång backe. Utanför syns enstaka barrträd. Det är tyst i bussen och nu svänger den och vägen till vänster. Det tog minst sagt länge innan vi tagit oss ut ur São Paulo. Staden är enorm och förstäderna otaliga. På många platser pågick fotbollsmatcher. De var antagligen i en lägre division med tanke på spelarnas kroppsform. Beräknad ankomsttid och slutet på denna bussresa är 16.00.

12.23 Nu återstår det 290 kilometer innan vi är framme. Solen skiner in genom bussfönstret och obruten mark breder ut sig på båda sidorna av vägen. Det är vackra vyer, kuperat och skogigt.

13.12 Bussen har stannat och vi har klivit av. Det är skönt med annan luft och att räta på benen. Vi är i Registro. Här i stadens hamn registrerades under den tidiga kolonialtiden allt det guld som skulle skeppas till Portugal. Det går bra att resa men solen steker in genom fönstret. Från och med den här resan kommer vi, om möjligt, att sitta på bussens vänstra sida istället.

Lunchstopp i Registro.

13.25 Det finns möjlighet att äta lunch här men vi tar det lugnt istället. Restaurangen heter Graal.

14.58 Nu går det utför med en dal och solen till höger om oss.

16.01 Bussen står still med motorn igång. Vi är på en Esso-mack. Varför detta stopp? Vad händer nu? Vi är ju så nära dagens destination.

16.48 Äntligen framme! Vaktar du prylarna, sa Christer och gick. Jag sitter på en orange stol/sits och vaktar våra prylar. Christer har gått för att köpa bussbiljett till nästa destination. Det är bra att vara förberedd, ha visdom. Vi är i Curitiba. Vi har dessutom bytt delstat. Vi har bytt ut São Paulo mot Paraná.

17.17 Från den orangefärgade sittplatsen bar det av i en orange taxi till Hotel Tibagi (http://www.hoteltibagi.com.br). Tonåringar på mopeder gjorde sitt bästa för att köra ikapp med taxin. Här på hotellet bor vi uppe på tolfte våningen och i rum 1202. Vi har kylskåp och TV.

Utsikt från Hotel Tibagi i Curitiba.

Vi har bra överblick över vad som händer där nere.

18.14 Genom CNN har vi fått veta att Rafael Nadal vunnit tennisen i Wimbledon, att Hizbollahs spirituelle ledare dött, om en kvinnlig självmordsbombare i Irak och uppkommande val i Mexiko och Polen. Nog om nytt. Jag är hungrig. Har de rodízio i den här staden också? Det skulle sitta bra.

18.54 Vi har satt oss på restaurangen La Gôndola, eller snarare utanför den. Vi sitter på deras uteservering på gågatan Rua XV de Novembro. Då en tiggare nyss dök upp upplyste kyparen honom om att vi var engelsktalande och inte förstod portugisiska. Genast bad tiggaren oss om 50 cent. Killen var klädd i en filt och han döptes raskt till Filt-Fredrik. Folk i filt såg vi även ifjol i Lesotho.

20.32 På La Gôndola gick en av kyparna och visslade på "Jingle Bells". Är det snart jul? Ingen rodízio i afton men trots det stora portioner av god mat. Det åtföljdes av inhandlande av diverse varor på Marcadorama. Det blev lite drycker till i afton, imorgon och på den kommande bussresan. På en av dryckerna som Christer har köpt står det Skinka, det är en typ av fruktdryck som finns i olika smaker (http://www.skinka.com.br). Utanför affären ringde det i en telefonautomat och jag frestades att svara. Vi mötte även Filt-Fredrik igen. Han verkade känna igen oss.

22.37 Efter att ha zappat runt mellan olika TV-kanaler med nyheter, analys, fortsatt parodi kring Brasiliens och Dungas VM-insats och hästar blir det nu sömn.

Peter vilar i vårt hotellrum.

Den brasilianska fruktdrycken Skinka.

Måndag 5 juli

07.46 Bom Dia, Curitiba! Nu börjar en ny vecka. Jag har just duschat. I duschen fanns två duschstrilar, en väggfast uppe under taket och en slangfast, bärbar variant.

10.00 Frukosten är uppäten och morgonbestyren är avslutade. Det börjar bli dags att ge sig ut och undersöka, bekanta sig med ännu en brasiliansk stad. Här ska bland annat finnas äldre bebyggelse och en 24-timmarsgalleria.

10.29 En man i orange overall och en likafärgad keps går omkring och sopar här på Praça Tiradentes. Här finns katedralen som det nu klockringer ifrån, en park och i den parkbänkar. Det är på en sådan som vi sitter nu. Tiradentes är smeknamnet på revolutionären Joaquim José da Silva Xavier. Han var en av de ledande i upproret mot Portugal i slutet av 1700-talet. Tiradentes betyder tandutdragare.

Fitta-gruppen, vilka är dom, vad gör dom?

Det är lätt att känna igen taxibilarna i Curitiba.

Diverse aktiviteter och matstånd i parken Praça Osorio.

10.47 Planerna att åka med en rundtursbuss runt staden har vi lagt ner. Bussen går inte på måndagar och idag är det just precis en måndag. Det hade varit trevligt med en rundtur men ganska skönt att strosa omkring i staden utan stress också.

11.23 Vi har varit och internetat. Internetcaféet ligger inrymt i ett rum i katedralen och nås utifrån gatan. Nu är vi på väg för att få se mer av Curitiba och då främst de äldsta delarna.

11.37 Det är soligt lugnt och fridfullt. Vi har vandrat förbi Largo da Ordem och Praça Garibaldi. Det är skönt med en bilfri del av staden. Här finns restauranger, kyrkor och många vackra färgglada hus. Vi befinner oss på en höjd och har de modernare delarna av Curitiba längre nerför sluttningen. Curitiba är en av de städer i Brasilien som har högst levnadsstandard och är känd för att vara ren och välordnad.

Catedral de Curitiba.

Curitibas bilfria historiska centrum börjar här.

Duvor på Largo da Ordem.

Färgglada hus i portugisisk stil vid Praça Garibaldi.

11.42 Framme till vänster har vi hittat en moské. Vi har däremot inte sett några människor med muslimsk klädedräkt i staden, gömmer de sig i moskén? Vi är nu i parken Praça João Cândido. Vi har sett lite merav de äldre delarna av staden. Det finns mycket vackert att se men nu bör vi nog fundera på lunch och kanske en siesta.

13.00 Vi är tillbaka på rummet för ett kort stopp. Det ska göras av med vätska och funderas kring när, var och om det ska ätas lunch. Curitiba är trevligt, vackert och framförallt promenadvänligt. Dock är 24-timmarsgallerian under ombyggnad. Normalt sett ska där finnas restauranger och affärer som är öppet dygnet runt. Dessutom har man där ordnat gratis datorer så att även de fattigaste ska kunna använda internet.

13.57 Vi avnjuter lunchbuffé på Spich Restaurant. Ja lunchbuffé och lunchbuffé... Det är helt enkelt så att vi lunchar buffé, grönsaker, ris, spaghetti och två sorters kött. Det dricks juice. Det bästa med stället var priset. Maten kostade nästan ingenting. I Brasilien ska man verkligen utnyttja de lunchöppna (11.00 - 14.30) buffetrestaurangerna som vanliga arbetare äter på.

14.25 God mat och dryck för 6 real (25 kronor). Nu har Christer tagit ut pengar och vi har köpt vykort i en tidningskiosk på Rua XV de Novembro.

Rua XV de Novembro, Curitiba.

Christer promenerar i Curitiba.

Paço da Liberdade, kulturcentrum och f.d. rådhus.

15.08 Så var vi hemma igen. Vi har sett delar av staden som många, men inte vi, sett tidigare.

17.31 Årets första vykort är skrivna och även inlämnade på postkontoret intill vårt hotell. Portot var minst sagt dyrt. Vi är ju långt hemifrån men ändå. Vi hade inte räknat med samma portopris som i Sverige. Nu är vi tillbaka på rummet och tittar på CNN.

18.01 Polen har fått en ny president. Den förre dog senast vi var ute och reste. Då var vi i Budapest. Den nye heter Komorowski.

18.35 Vi ser en hund med en korv i munnen. Vi sitter på några stolar vid ett bord utanför Bar Mignon och tittar på ställets logga, symbol. Det är dags för middag. Tänk att vi minsann är hungriga igen. Vi är bara några meter från där vi åt middag igår.

19.48 Än en gång fick vi god mat och dryck. Nu förbereder vi morgondagen. Namn- och passuppgifter ska vara med på bussbiljetten. Det är lika bra att skriva i detta nu så att det inte glöms bort.

21.24 Det är livefotboll på TV. Det är Vasco da Gama från Rio de Janeiro mot stadens lag, Curitiba. Vasco da Gama gjorde just 3-2. Strax innan målet drog något bevattningssystem igång och en kraftig vattenstråle svepte över Curitibas målbur och målvakt.

Tisdag 6 juli

06.56 Det är disigt ute och solen gömmer sig för oss. Idag är det åter dags att göra en bussresa. Någonting därute skramlar.

08.29 Frukosten är avslutad och allt är packat. Vi åker just nu taxi mot busstationen. Det var lätt att få tag på taxi eftersom taxibilarna står uppradade på särskilda "taxihållplatser" på olika ställen i staden. Det är liv och rörelse i staden och från himlen (varifrån annars?) skiner solen.

08.43 Vi sitter i några sköna, blå säten i väntrummet/vänthallen här på Curitibas rodoviária (busstation). Om trekvart avgår dagens buss. Det är flera som ska resa idag ser det ut som.

09.24 Vi är nu på plats på en buss från bolaget Catarinense (http://www.catarinense.net). Inom kort reser vi söderut mot Joinville. En av medpassagerarna pratar just nu i sin mobil.

10.23 Ouro Verde (grönt guld) stod det på en långtradare som vi precis körde om. Nu växlas det ner och vi har 70 kilometer kvar till Joinville.

11.07 Jorden är rödbrun, växtligheten är grön och i horisonten tornar rundade berg upp sig. Resan är behaglig och snart slut. Vi har prima benutrymme och supersköna säten.

Vår buss har släppt av oss på busstationen i Joinville.

11.43 Vi har kommit fram till den näst största staden i delstaten Santa Catarina. Många här härstammar från tyska emigranter på 1800-talet. Många har också italienska förfäder. Christer har köpt bussbiljetter till imorgon. Nu ska vi fånga en taxi. Här verkar taxifärgen vara vit.

12.05 Det var viss förvirring bland taxichaufförerna när vi berättade om vår destination. Till slut trodde sig en veta var vi skulle men han var tveksam under hela resan till Joinville Hostel (http://www.joinvillehostel.com.br) som är vårt nya hem för ett dygn. Här bor vi i "Quarto Chop", ölrummet. Jag sover i bädd 4 och Christer i bädd 8. Det är lugnt här. Vi har ett stort rum med flera våningssängar för oss själva. Vi blev incheckade av en kille som hette Pedro, ursprungligen från São Paulo.

Joinville Hostel.

13.44 Vi fick tips och kartor kring staden av vår trevliga värdinna Kely som dök upp efter en stund. Vi har nu tillgång till en vanlig stadskarta och dessutom en som visar byggnader med intressant arkitektur.

13.52 Det är dags att se staden och lite mat skulle inte heller vara fel.

14.32 Vi har gått längs diverse gator ner mot centrum och är nu i Shopping Mueller, en galleria. Det är riktigt varmt idag, +28°C. Inne i gallerian är det i alla fall svalt. Det har nu blivit dags för dagens lunchintag och det blir på Risotto Mix, ett av alla matställena på gallerians "foodcourt".

Joinville

Rua das Palmeiras (Palmernas gata).

Christer äter en enkel lunch, pasta, köttfärssås och en Fanta.

15.01 Det finns många vackra hus här i Joinville. De är helt klart influerat av tysk arkitektur. Här finns korsvirkeshus i olika storlekar. Det pampigaste är Hotel Tannenhof. Nu är frågan den om vi ser dagens VM-match här på stan eller om vi måste promenera hem igen?

15.38 Vi såg lite mer av staden innan det vändes hem. Vi stannade till vid en sporthall där det pågick nån form av idrott och vi studerade även de genialiska utomhusgymen som finns utplacerade i brasilianska parker. Nu tittar vi på matchen mellan Sneijder och vänner och Forlan och vänner, det vill säga VM-semifinalen mellan Holland och Uruguay. Vi har köpt en kall öl var och placerat oss i soffan framför TV:n här på Joinville Hostel.

Exempel på tysk arkitektur i Joinville. På bilden syns Hotel Tannenhof.

Utomhusgym, en vanlig syn i brasilianska parker.

15.49 Holland har ena dobben i finalen. Giovanni van Bronckhorst har precis gjort 1-0 med ett distinkt skott från någonstans mellan mittlinjen och straffområdet.

16.12 Det är helt jämt. Diego Forlán har precis kvitterat med ett skott som liknade det holländska.

16.59 Holland är tillbaka i ledningen. Wesley Sneijder har slagit till.

17.02 Ena skon i finalen nu för de orangetröjade. Arjen Robben har nickat in 3-1. Förutom vi två så sitter Pedro här och ibland tittar en nyfiken tysk in och försöker följa matchen. Det bor några tyska studenter här. Stadens universitet har placerat dom på vandrarhemmet eftersom de kunde för lite portugisiska för att bo på ett vanligt studentboende. De har tydligen bott här i månader.

VM-fotboll, Holland mot Uruguay.

17.20 Än sjunger inte den feta damen. Uruguay har reducerat till 3-2. Det är dock slutminuter.

17.24 Det blev dramatiskt in i det sista men nu kan tanten sjunga och de i orange jubla. Vi vare sig sjunger eller jublar. Däremot ska vi nog gå iväg mot centrum för att få oss middag.

18.34 Vinden blåser in genom det öppna fönstret. Ölen vi dricker heter Opa Bier. Är inte Opa tyska för farfar/morfar? På en vägg hänger bilder på jultomten. Vi är på Pizzeria Fatirela och har logiskt nog beställt pizza. På Christers finns det calabresi vad nu det är. Vi tror att det är nån form av korv.

18.58 Här händer det saker. En äldre tysk herre, kanske en opa?, kom och undrade om vi visste vad räkor heter på portugisiska. Det visste vi, ja i alla fall Christers svensk-portugisiska ordbok. Förresten så heter räkor camarão. Tysken kunde beställa sin räkpizza och hälsade glatt när vi lämnade restaurangen.

Mysigt kök, Joinville Hostel.

20.38 Vi är hemma igen. Vi har pratat om Brasilien och Sverige och fått några värdefulla tips av Kely och Pedro. Vi har fått tipset att proven ölen Eisenbahn då vi kommer till Blumenau imorgon och vad vi bör se när vi kommer till Florianópolis. Dessutom har vi hälsat på Kelys hund Mel (som betyder honung). Mel har precis fått 12 valpar varav 11 ännu är i livet. Vi accepterades direkt av Mel som verkade undra varför vi inte hade godis till henne. Jag har undrat det förr och gör det igen. Varför blir vi allt som oftast omtyckta och accepterade av hundar vart än vi reser i världen? Vi har haft teorier om att vi kanske luktar hund när vi är på resande fot men så här tidigt på resan kan det väl inte vara på grund av det?

Peter ser på fotboll.