07.50 Mitt hår är blött, våra saker ligger utspridda och våra kuddar är tunna. Det är en vanlig morgon denna sommar. Vi är i Uberaba, Brasilien. Nästan helt redo för en ny dag.

09.08 Mystiska saker kan hända på så enkla platser som en frukostmatsal. Christer tog för sig av juice och ställde ifrån sig glaset tillfälligt. Efter att han tagit bröd var juiceglaset spårlöst borta. En stund senare sågs en dam i personalen bära på ett juiceglas. Var det Christers glas? Om det nu var det, varför tog hon det? Hur var frukosten i övrigt då, tja bra utbud men inget stadigt, bastant och mättande. Nu ska vi fylla på med vätska innan en kort liten sightseeingtripp här i staden.

Vi använde förmiddagen till att ta en titt på Uberaba.

Avenida Getúlio Guarit, Uberaba.

10.15 Det blev inte mycket till sightseeing. Det beror väl främst på att staden inte har så många sevärdheter. Vi har dock sett Nostra Senhora das Dores kyrkan och vandrat både utför och uppför i denna kuperade stad. Det fläktar idag men det är fortfarande varmt.

10.57 Vi är hemma i rummet. Vi hade problem att komma in på hotellet. Ytterdörren var av någon anledning låst. Nu ska skjortorna torka och vi ska svalna. Efter det går vi mot vår avfärdsplats.

11.18 Platsen är nådd. Alldeles innan vi gick in på busstationen så erbjöds vi att åka taxi. Gjorde vi fel som ignorerade och själva gick de sista tio metrarna? Då vi skulle lämna hotellet var dörren låst igen och den låstes bakom oss. Var det för att receptionen inte var fullt bemannad eller ville de hålla folk borta till dess att alla rum var städade? En fundering, städas alla rum alla dagar? Eller städas bara de som varit bebodda?

Igreja de Nostra Senhora das Dores.

En vanlig arbetsdag för denna häst i Uberaba.

11.42 Det har fyllts på med ny vätska och snart ska vi göra oss av med den som dracks igår. Efter det embarkerar vi vår buss. Det är beräknat att färden idag till Belo Horizonte tar sju timmar. Bussbolaget vi ska resa med heter Gontijo (http://www.gontijo.com.br).

12.29 Vi sitter på bussens tredje sätrad, den högra för att vara exakt. På den första, vänstra sätraden sitter en man som håller i gardinen. Varför inte bara dra för gardinen?

12.56 Gardinen har dragits för, bussen har stannat, nu stannade luftkonditioneringen också. Utanför bussen är det ett enormt fält. Där finns bruna, torra stjälkar med ljusgrön topp. Luftkonditioneringen är tillbaka men vi står stilla. Det är ett vägarbete och bara ett öppet körfält.

Gröna sköna fält öster om Uberaba.

Svedjebruk i vägkanten.

13.37 Den långa resan fortsätter. Vi tar oss sakta österut genom delstaten Minas Gerais.

16.14 Nytt stopp, ny kö för väntande på mötande trafik, nytt vägarbete. Det är riktigt torrt ute i naturen. Här behövs verkligen ett regn.

Vackra träd vid busstationen i Araxá.

Boskap betar av det torra gräset i Minas Gerais.

16.41 Jag undrar om inte Brasiliens vanligaste jobb är vägarbetare. Vi står still och väntar ännu en gång. En viss del av restiden består i att vänta.

17.09 Utsikten här är bedårande, betagande. Det är gröna böljande kullar så långt ögat når. Kan inte bussen stanna här istället så att bra kort kan tas? Bergskedjan här heter Serra Dacanastra.

17.47 Det är dags för en ny kvartsrast. Vi är i staden Luz. Solen är på väg ner och jag gjorde ett försök att fånga det hela. Visst är rast bra men jag vill komma fram till BH.

Vår buss har tagit en välförtjänt paus.

Solnedgång i Luz.

18.22 Nyss åkte vi över floden São Fransisco. Den växer på sig och blir stor innan den når havet längre norrut i landet. Här är den dock liten och försynt. För oss är det runt 200 kilometer kvar. Vi är nog inte framme till 19.00 som tidtabellen säger. Det får vi bl.a. tacka alla vägarbeten för.

21.29 Glädjen står högt i tak. Vi har kommit fram till Belo Horizonte, Brasiliens tredje största stad. Christer är och kollar efter ett matställe här på busstationen och jag försöker konversera med en man ur lokalbefolkningen. Ja, det är mest han som är nyfiken och pratsugen.

21.44 Christer hittade flera matställen. Jag sa hej till min tillfälliga vän och vi gick till Cortina d’Água. Här har vi beställt varsin sandwich med dryck. Vårt bord är täckt av en gummiduk med otaliga hål i.

23.22 Vi blev mättade och betalade för oss. Raskt gick vi till vårt nya hem, Hotel São Bento (http://www.hotelsaobento.com.br). Efter lite skrivande från de två receptionsherrarna gick vi till rum 320, ett Basic-rum. Här har jag duschat mig och tvättat dagens plagg. Nu blir det vila. Evert Taubes makt är bruten. Nu är det Cornelis Vreeswijk och "Deidres samba" som nynnas, som hörs i skallen.

23.48 Copa de Brasil är över för i år. Santos är cupmästare. De har just slagit Vitória från Salvador. Vi såg slutet av matchen på vår TV. Nu spelas en kamp-, hyllningssång. Det känns som om det var ett tag sedan den spelades in. Det sjungs om att Santos är mästare och det spelas i blåsinstrument (http://www.youtube.com/watch?v=U6ANFRIIvdI).

Torsdag 5 augusti

08.19 Första morgonen i Belo Horizonte. Här får man vårkänslor med fågelsång och bäckkallt vatten. Rumsytan är till stor del täckt av möbler. Det finns endast en mindre yta att stå, gå och ställa sig själv och ting på.

09.28 Vi är tillbaka från en välbalanserad frukost. En herre i rött studerade med nyfiken blick något av det jag tog mig för. Gjorde jag något annorlunda? Gjorde jag något fel? Liknar jag någon han känner? Vi tror bestämt att ett finskt par bor här på hotellet.

Hotel São Bento

Belo Horizonte

10.45 Vi har varit ut på stan och utan framgång sökt efter ett internetkafé i den stora gallerian Shopping Cidade (http://www.shoppingcidade.com.br). Det är +29 C idag och massor av människor i rörelse. Dessutom går gatorna diagonalt och man vet aldrig riktigt vilket håll man är på väg mot. Det är minst sagt lätt att gå vilse här i centrum. Vi har även sett en ridande polis som bevakade en korsning.

11.40 Ett internetcafé har hittats nära vårt hotell. Det är mycket folk på stadens gator just nu. Stannar man så kommer det tiggare.

12.09 Vi är hemma igen för ett kort stopp. Busslappar ska skrivas. Därpå blir det busstationen. Marmitex som vi undrade över häromdagen då vi lunchade i Uberaba kan vara en buffétallrik som är ihopplockad av personalen.

13.43 Vi gav oss ut på vykortsjakt och letade i vild förtvivlan. Till slut lyckades vi finna några i en kiosk. Nu är vi tillbaka i Shopping Cidade. Här blir det lunch på restaurangen Pomodoro. Vi ville sitta inne i restaurangdelen men blev visade till några bord utanför. Är vi inte nog fint klädda?

Christer vandrar på en välbefolkad trottoar i Belo Horizonte.

Peter och en temperaturuppgift som visar 29 grader.

Trafiken väller fram mot en gulrutig korsning på Avenida Afonso Pena.

En lugn oas i storstadens puls, Parque Municipal.

15.11 Det var gott och behövande. Nu har vi köpt bussbiljetter för de kommande dagarna. Nu återstår bara lite strosande. Vi lär inte vara de enda som gör det. På väg mellan hotellet och busstationen såg vi en äldre dam som ramlade vid en trottoarkant. Flertalet människor släppte allt och rusade till hennes hjälp.

15.38 Nu skulle det sitta bra med en dryck. Vi sitter på en parkbänk och är omgivna av Parque Municipal. Framför oss är det en liten damm som heter Lago dos Barcos. I den finns roddbåtar, ankor och Ilha dos Amores som nås med en välvd träbro. På väg till parken såg vi en dam med käpp som ramlade över ett galler. Det är farligt att vara gammal dam här i stan. Hon fick dock snabb hjälp av tillskyndande människor.

16.15 En ny park, ny bänk, ny rast. Detta med att gå det känner på, speciellt när det lutar uppför. Praça da Liberdade är parkens namn. Det är livlig trafik till höger om oss. Folk joggar runt i parken och det jobbas med en åttakantig byggnad. Här i parken finns också vackra träd med gula respektive röda blommor, färgstarkt! Vi har nu nått den välbärgade delen av staden, Savassi.

Röda blommande träd på Praça da Liberdade.

En allé med palmer på Praça da Liberdade.

17.16 Vi är hemma på rummet. Jag tror att vi har hotellets högsta rumsnummer. Christer har köpt dryck och duschtvål. Jag har köpt dryck och en Ralador para Pés eller på ren svenska, en fotfil. Allt detta inköptes på en av stadens alla apotek.

18.51 Det funderas om, om, var och vad som ska ätas. Vi har inte samma TV-utbud som de ”finare” rummen. Så går det när man väljer Basic.

20.13 Det har handlats på Supermercado BH. Då Christer ville betala för sig så började expediten istället att sortera pengarna i kassaapparaten. Nu drar vi mot gallerian för mat. Grannstället till hotellet som erbjuder mat är i princip fullsatt. Det är inget stort ställe och fylls fort.

21.39 Vi var långt från ensamma på gallerians food court. Sorlet var så högt att vi hade behövt hörselproppar. Det blev mat från restaurangen Parrilla. Jag valde spaghetti Bolognese och Christer tog grillat kött med strips och ris. Vid bordet bakom Christer satt en kille med något spikliknande inskruvat i vänstra benet. Benet var helt stelt och fixerat. På restaurangen betalade två tjejer med kort och en 20 realsedel. Var det delad betalning, delbetalning eller dricks? Några av uteliggarna på stadens gator hade gått och lagt sig. Utanför en av stadens banker höll en dam på att förbereda sig för natten. Tänk vilka kontraster det finns egentligen.

23.18 Det lyssnas på radio och stationen Rádio Guarani. Det pratas spanska varvat med portugisiska. Nyss hördes några takter från Cornelis Vreeswijks "Deirdres samba". Vem har lånat av vem? Tänk att det blev just den låten. Jag har tvättat mina sandaler. De var smutsiga och gav mig svarta ränder på fötternas ovan- och undersidor.

Vår rumsnyckel.

Fredag 6 augusti

07.30 Morgonstund har guld i mun. Då det gäller oss finns inte mycket mer än det vanliga i munnarna. Snart tilläggs dock frukost. Det är utflyktsdags igen.

08.25 Promenadskor på, de små ryggsäckarna är packade och vi är redo att ge oss av. Vänta jag måste snyta mig! Christer undrade nyss om någon liknat mig med Elton John i år. Det har ju hänt förr. Dock har det inte hänt i år. Vi har förresten sett rum med högre rumsnummer än vårt här på hotellet.

08.44 På vår väg till busstationen blev det stopp vid en vältrafikerad väg. Längs denna väg kom polisbilar med sirener och blinkande ljus. Inte två, inte tre, utan nio polisbilar på raken. Här på busstationen går det runt herrar som säljer snacks och dryck. En har en mässande, metallisk röst och han ropar ut; água, água, água! Bredvid mig sitter paret som vi misstänker är från Finland. Nog låter det som finska då de pratar. Snart kör bussen mot Ouro Preto. Idag reser vi i en grön buss från bolaget Pássaro Verde (http://www.passaroverde.com.br).

Sakta, sakta, tar vi oss ut ur Belo Horizonte.

10.55 Efter två timmar på buss är vi nu på busstationen i Ouro Preto. För en gångs skull har vi kommit med buss till en busstation utan de stora ryggsäckarna. Inte heller ska en busslapp skrivas. Vi ska se en stad som växte fram och blomstrade under 1700- och 1800-talen. Staden är ett av Brasiliens största turistmål och blev 1980 Brasiliens första världsarv på UNESCO-listan. Staden var centrum för guldruschen i Brasilien under 1700-talet och 1789 var den startpunkten för Inconfidência Mineira, ett misslyckat försök att bryta sig loss från Portugal och bilda republiken Brasilien. Ouro Preto var huvudstad i delstaten Minas Gerais från 1822 och fram till 1897 då man bytte till Belo Horizonte.

11.15 Vi har promenerat från busstationen och står vid en kyrka, Igreja São Francisco de Paula, och blickar ner mot staden vi är på väg emot. Här närmast stundar en vandring nerför en brant backe. Där nere ska vi bl.a. försöka leta upp ett postkontor för att få iväg våra vykort från Belo Horizonte.

11.23 Det är riktigt branta gator här. Det är också ojämna knöliga kullerstensgator. Hur vissa privatbilar och taxibilar ändå tar sig fram här är verkligen en gåta. Vi har nu passerat ett vandrarhem och en kyrkogård. Hoppa de inte har nåt samband.

11.41 Vykorten är postade på ett litet postkontor och vi står i solen och den fläktande vinden på ett torg framför Museu da Infonfidência. Torget, ja det heter Praça Tiradentes, han är tillbaka den gamle tandutdragaren och revolutionären. Det är ett vackert, mäktigt torg.

Utsikt över Ouro Preto.

Igreja São Francisco de Paula.

Det är minst sagt branta gator i Ouro Preto.

12.38 Det tar på krafterna att strosa i Ouro Preto. Man går antingen utför eller uppför och det är kullerstensgator med stora stenar. Vi letade ett lämpligt lunchställe och valde till slut Máximus där vi nu sitter en trappa upp med utsikt över den branta huvudgatan Rua Direita. Här har vi avnjutit en buffé som vägdes och betalades för. Vid ett annat bord sitter det fyra poliser, mycket poliser i farten idag! Innan vi klev in sa en mörkhyad herre till mig, "Hello mister Elton John!" och skrattade. Han tyckte att jag liknade Elton John och undrade över mitt namn och härkomst. Det har alltså hänt igen.

13.04 Till vänster om mig har vi nu Igreja São Fransisco de Assis från 1766. Kyrkan som hela staden är helt otrolig. Staden finns inte helt förvånande med på UNESCO:s lista. Under mig är det en mur och bakom den ett fritt fall på ett antal meter ner i kullerstenen.

Rua Direita, Ouro Preto.

Museu da Infonfidência.

Christer på huvudtorget Praça Tiradentes.

Marknad med lokalt konsthantverk.

13.26 En ny rast, en ny mur och en ny kyrka, Igreja Nossa Senhora do Carmo. Det är varmt! Dags för de malaysiska våtservetterna som inköptes 2008 att göra en insats. De svalkar skönt men börjar bli lite för torra nu.

13.50 En ung kille slog sig ner vid oss och sa något under det att han klappade på sin mage. Ville han sälja sin t-shirt eller ville han ha mat? Nu murrastar vi vid Igreja Nossa Senhora das Mercês Misecórdia. Här är skuggigt, svalt och folktomt. Det är helt perfekt. Ett kryp sprang just rakt över det jag nyss skrivit. Nu ser jag en dam som bär en korg på sitt huvud. Snart dags att återvända.

14.19 Nu har vi satt oss på krönet till en trappa som ligger på krönet till en backe nedanför kyrkan Igreja São Francisco de Paula. Det kände på att gå uppför. Vi är vid samma kyrka som vi var vid klockan 11.15. Det kände på att gå den branta vägen upp hit från stadens centrala delar.

14.52 Efter att ha inköpt dryck borta på busstationen är vi nu tillbaka i trappan. Fler människor har tillkommit. Iskall dryck i varm kropp gör ont i bröstet.

15.34 Kyrktrappan lämnades till förmån för busstationen. Här har vi blaskat av oss i ansiktena och nu väntar vi på vår buss. Vid kyrkan såg vi ett kastat cigarettpaket. Även Brasilien har skräckbilder på cigarettpaketen. På det vi sett nu varnas det för kallbrand med ett smaskigt foto bifogat.

15.55 På sätesöverdraget kan man bland annat läsa följande; Nâo é permitido fumar cigarros, cigarrilhos, charutos, cachimbos o qualqueu outro produto fumigero no interior do veiculo. Varför räknar man upp alla de olika rökverk man inte får röka. Är inte "Rökning förbjuden" kortare och enklare?

Bussarna var mycket snyggare förr i tiden.

Igreja São Fransisco de Assis.

Att ta sig uppför denna backe var ett mandomsprov. Den är brantare än vad som syns på fotot. Vi lovar!

Christer vid en av dörrarna till Igreja São Francisco de Paula.

17.44 Det har varit en fantastisk dag i Ouro Preto, en av höjdpunkterna på resan så här långt. Vilken härlig stad! Tyvärr är den jobbig att gå runt i och rekommenderas inte för sjuka och gamla. Vi är nu tillbaka i utkanten av Belo Horizonte. Det är något vi inte är ensamma om. Jag hoppas att rusningstrafiken inte sinkar oss så mycket.

18.32 Det flöt på bra trafiken till trots. Det flöt även på bra att ta mat och få den vägd på Cortina d’Água. Vi är alltså tillbaka på busstationens restaurang och testar deras buffet.

19.12 Välbalanserat, näringsrikt och rent ut sagt gott. Nu har vi varit på ett apotek och köpt kvällsdryck. Det är skönt att komma hem efter en lång utflyktsdag.

21.17 Nu har det blivit dags att plugga in fakta om morgondagens resmål, Rio de Janeiro. Staden har mycket att erbjuda.

23.10 Det lyssnas på Good Times, blandade hits från förr på radion. Nu senast var det ”Captain of her heart”. Programledarna översatte den engelska texten till portugisiska.

Lördag 7 augusti

06.59 Klockan är snart sju svarade jag Christer på frågan om vad klockan var. Sju är också det beräknade antalet timmar det tar att resa till Rio de Janeiro härifrån. Sju är också, om man räknar denna, antalet kvarvarande morgnar här i Sydamerika. Sju är dessutom dagens datum.

08.07 Ja så börjar vi bli redo att lämna ännu ett boende. Detta har varit ett bra ställe. Vad väntar oss i Rio?

08.48 Det är inte den lyxigaste bussen vi ska åka med. Den har inga säkerhetsbälten och mitt säte åker bakåt vid minsta kontakt och beröring. Utifrån hör vi Água-mannen vi hörde igår. Han mässar vidare om sitt vatten.

09.06 Damen framför Christer fick hjälp av bussvärden att fälla tillbaka sitt säte helt. Detta resulterade i att Christer, för att få plats, tvingas klämma in sina ben på båda sidorna av hennes säte. Vår buss håller på att taxa ut från stationsbyggnaden för den långa resan söderut. Idag åker vi med ett bolag som heter Cometa (http://www.viacaocometa.com.br). Det har blivit en hel del olika brasilianska bussbolag på denna resa.

11.47 Vägen den svänger och bussen den kränger. Nu möter vi en bil med en container som det står Hamburg Süd på. Det är enligt en vägskylt 224 kilometer kvar av denna bussfärd.

Vår konstiga buss får vila en stund. Det är lunchpaus.

12.26 Det blir en halvtimmes lunchpaus på Graal Silvio’s. Det känns skönt med frisk luft och att det står still en stund. Vi vet inte riktigt var vi är just nu men vi bör ha hunnit ungefär halvvägs. Förresten, har vi inte stannat på ett Graalställe tidigare i år? Skylten känns bekant.

13.03 Rasten är slut. Tack och lov så verkar vägen ha rätat på sig. Det är nu ungefär 2-3 timmar kvar tills vi får lämna denna märkliga obekväma buss.

14.23 "Grota de Jacob" stod det nyss på en skylt. Det är branta, gröna sidor på båda sidorna av vägen.

Ibland vet man inte var man är. "Utanför bussen" är väl den bästa beskrivningen på var någonstans detta är.

14.39 Wow, vilka vyer det är vart vi än vänder oss. Vi har tagit oss in i delstaten Rio de Janeiro och lämnade nyss Petrópolis bakom oss. Vi skådar en djup, grön, kullig dalgång. Det är såna här gånger man önskar att man kört egen bil och kunnat stanna vid alla dessa fantastiska platser och vyer. Att fotografera genom bussfönstret blir aldrig bra.

15.34 Ja, så sitter jag på busstationen Novo Rio i Rio de Janeiro. Christer är och letar efter bussbiljetter för resan härifrån. Vi kommer att bo långt från busstationen så det gäller att fixa det nu. På vägen hit har vi sett både Sockertoppen och Kristusstatyn på Corcovado. Vi lär se dessa igen inom den närmsta tiden.

15.49 Christer är åter med dystra besked. Han har inte hittat något kontor som kör till nästa ort, Paraty, inte heller något växlingskontor eller någon restaurang som erbjuder buffetmat.

16.11 Det ljusnar. Christer gick just en sväng till, hittade ett våningsplan till och återkom med inköpta biljetter till Paraty.

16.50 Vi ordnade med en taxi via en taxikur på busstationen. Vanligtvis betalar man innan avfärd i en sådan kur. Tjejen där klev dock bara ur kuren och förenade oss med taxiherren. Vi åkte med taxin till boendet. Jag gav chauffören 50 real vilket är bra mycket mer mer än kostnaden. Han sa sedan tack, stampade gasen i botten och for. Kvar stod jag utan växel. Nu bor vi i rum 307 på Surrealismo Art Hostel Rio (http://www.arthostelrio.com). Det är dags att boa in sig. Sängarna har namn som Bacon och Dali. Vi har två av sängarna i ett fyrbäddsrum. En av sängarna är tom. I den sista ligger en tysk gömd bakom en brasiliansk flagga.

17.57 Det är dags för mat igen, middag. Fast vi har ju inte ätit sedan frukost. Det var ju för tio timmar sedan. Nu är vi på Pizza & Grill och äter en vägd buffet (por kilo). Vi bor i stadsdelen Flamengo och restaurangen är en av många längs huvudgatan genom här.

18.14 Lite längre bort verkar det pågå ett barnkalas. Är detta den nya trenden? Förr om åren sprang vi in i nygifta titt som tätt. Fast efter giftermål kommer ju barn och med dem kalas. Nu ska vi kolla tunnelbanan och om butiken i närheten accepterar oss och våra ryggsäckar.

Uteplatsen på vårt boende, Art Hostel.

Peter studerar informationstavlan på Art Hostel Rio.

19.19 Vi hittade tunnelbanan. Den var, som den oftast är, gömd under jord. Livsmedelsbutiken välkomnade oss utan ryggsäckarna. Då styrde vi stegen mot boendet. Där frågade vi kunde få låna hänglås för att låsa in ryggsäckarna i våra förvaringsskåp på rummet. De hade dock slut på lås och vi fick tips var de såldes. Inget ställe med lås hittades först och när vi väl fann några så var de för grova. Ryggsäckarna låstes in i affärens skåp och nu har vi handlat och är hemma igen.

20.00 Våra 15 minuter med gratis Internet är utnyttjade. Nu sitter vi i allrummet, på uteplatsen eller vad det nu är. Här skrivs vykort och dricks öl. Snart ska vi planera morgondagen.

21.19 Det planeras en toppendag i morgon. Vi ska upp på Sockertoppen. Nu kollar vi smidigaste sättet att ta sig till basstationen. Det lutar åt metro och därefter anslutningsbuss. Men nu har ju planer och verklighet inte alltid gått hand i hand förr.

21.57 Det är nya bud angående morgondagen. Vi ska ta oss till gatan Praia do Flamengo och hoppa på buss 107. Den tar oss direkt till dalstationen.

Det är skönt att vila efter en lång resdag.