08.28 När vi båda låg och sov som bäst under natten skedde det, halva resan var gjord. Nu så här i början av andra halvan har jag varit i en dusch som inte ens gick på halvfart. Nu stundar klassiska morgonbestyr på Mufasa Backpackers Lodge i Lilongwe, Malawi.

10.10 Det som erbjöds till frukost här plus lite annat som vi köpt har konsumerats. Jag gjorde mig en smörgås med jordnötssmör och sylt, ingen smaksensation. Nu ska vi göra oss och våra ryggsäckar redo för dagens lilla tripp.

10.19 Vi har skrotat planerna på att lämna vårt boende med taxi. Vi vet ju var vi ska och det är inte alltför långt att gå.

11.03 Jag sitter åter i läderfåtöljen på Axa Coach Service kontor. I fåtöljen till höger om mig sitter en ung kvinna. Till vänster om mig sitter Christer. Vi gick hit och slapp i princip helt undan tiggare och diverse erbjudanden. Nu väntar vi på de igår bokade biljetterna som förhoppningsvis ska finnas tillgängliga snart. De var inte klara när vi nyss pratade med kvinnan i biljettluckan.

11.28 Pengarna för biljetterna, 3500 kwacha var, har lämnats i luckan och vi har fått våra bussbiljetter för dagens resa norrut, en resa som börjar om dryga halvtimmen.

En okänd kvinna köper en biljett.

Bussen till Mzuzu fylls med passagerare.

11.51 En buss från bolaget AXA ankom och vi lämnade fåtöljerna för att gå ombord. Det gick inte, vi fick inte. Bussen har Blantyre som destination. Dit ska vi inte, inte idag i alla fall.

12.31 Nu har rätt buss kommit och vi har lastat in ryggsäckarna och gått och satt oss. Bolagets slogan är "Yosunga Nthawi, Yodalilika, Yasangala, Yamakono, Yamtidzi" eller Punctual, Reliable, Friendly, Luxorius, Comfortable. Det vill säga; Punktlig, Pålitlig, Vänlig, Lyxig, Bekväm. Tja, punktlig stämmer inte. Hur är det med resten?

12.46 Både Christer och jag fick resa oss för en kvinna med vita handskar, mopp och skurhink. Vår del av bussen skulle våtmoppas eftersom golvet var skitigt. Någon hade spillt ut läsk eller nåt liknande och det klibbiga hade dragit åt sig diverse smuts. Detta är första gången som jag rest mig för bussgolvsmoppning.

13.04 Dryga timmen försenade har vi äntligen börjar köra. Detta är inte bra, förseningen alltså, vi ville ju komma fram i dagsljus.

13.49 Tidningen ”The Nation” har som huvudrubrik; ”JB refuses to sack Katopola”. JB är nog presidenten. Våra biljetter har kollats och bussens hastighet varierar då den studsar fram. Landskapet är torrt, ödsligt och kuperat.

14.48 Bussen har stannat här i Kasungu. Bussen står på parkeringsplatsen utanför hotellet Kasungu Inn. Förutom bussen står här diverse fordon från olika avdelningar inom EU och FN. Resan hit har gått snabbare än den ska enligt guideboken. Jag hoppas att vi kommer iväg snabbt och smidigt. Vi läser vidare i våra böcker av Rankin och Roslund & Hellström.

15.53 Solen steker på bussens vänstra sida. Det är varmt i bussen. Än återstår minst två timmar av denna resa.

Bussen har gjort ett kort stopp i Mzimba.

Kollektivtrafiken på landsbygden i Malawi skapar sammanhållning.

16.51 Bussen har gjort ett stopp för att släppa av folk. Vi är Mzimba. Det är uppskattningsvis 70-80 kilometer kvar. Det kan under gynnsamma förhållanden klaras inom timmen. Vi får se hur det blir för oss.

17.34 En sydafrikansk lastbil med släp, lastad med kor har fått stopp och vi kör om den. Den röda solen skiner över barrskogen. Ja, det är faktiskt barrskog här. Det känns nästan som hemma. Vi har rest genom Viphya-platåns skogar och dalar och mörkret är snart här.

17.51 Vi har mött en lastbil lastad med Carlsberg-öl, passerat mäktiga bergsmassiv, kört förbi gäng efter gäng med skogsarbetare och den nordiska stämningen förstärks. Vi har också insett att det kommer vara helt mörkt när vi inom kort når fram till vår nya hemort.

Solnedgång på Viphya-platån.

18.45 Mörkret har förbytts i ett svagt ljussken från några gatlyktor. Vi är i Mzuzu, staden som är känd för sitt kalla klimat. Bussen stannade inte vid busstationen som vi trodde utan vid AXA:s kontor. Mörkret har lagt sig över staden. Vi åkte taxi med Billy till vårt förbokade boende Flametree B&B Guesthouse (http://www.flametreemalawi.com/flame-tree-guesthouse-mzuzu.html). På vägen hit höll Billy på att köra på en ung dam. Killen som öppnade grindarna, han liknade för övrigt Darth Vader (på grund av sin mössa och halsduk), ställde sig i stram givakt efter att grindarna öppnats. Billy körde in på gården, lovade att bistå oss om vi behövde skjuts och körde vidare. Här på boendet verkar vi inte vara väntade. Tydligen har incheckningsdamen fått uppgifter om att vi ska komma en annan dag. Vi sitter i en röd soffa och väntar. Vad är det med oss och röda soffor? Vi har mött de i Sarajevo, Belfast och nu här. Hon i receptionen bär ett barn i ett tygstycke på ryggen.

19.00 Receptionissan har ringt efter ägaren. Hon ska komma och reda ut allt. Vi har blivit erbjudna att beställa mat tills senare ikväll. Det är bara att vänta och se vad som kommer att hända härnäst.

19.26 Ägarinnan Maggie Phipps kom och allt löste sig. Faktum är att det aldrig varit några problem. Strulet bestod i att det blivit en missuppfattning. Det troddes att vi skulle bo två nätter. Eftersom det rummet var uthyrt så skulle vi få ett annat rum den första natten. Men, påpekade vi, det räcker med en natt. Allt löste sig och vi gick till rum 2. Maggie har berättat om duschen här, blått vrede, varmt och rött vrede, kallt. Växla pengar här i staden kan man göra svart av kineser eller möjligen indier nere i centrum. Banker ska undvikas eftersom de har sämre kurs.

Den lilla receptionen på Flame Tree Guesthouse.

Peter sitter i vårt lilla rum.

20.20 Nu har vi ätit gott vid ett bord vid innergården. Christer fick en minst sagt kryddstark curryrätt. Jag har även registrerat oss. Jag fyllde i uppgifter om mig själv i en liggare. De ville ha uppgifter som namn, adress, nationalitet, ankomstdag, avresedag, vilken ort vi kommit från, var vi ska här näst, passnummer och yrke. Dock fyllde jag inte i uppgiften om stamtillhörighet.

21.59 Det har funderats och lästs på om morgondagens begivenheter. Vi verkar vara på väg mot ett mindre paradis. Det kan bli bra att vila ut och få ladda om.

Fredag 20 juli

07.57 Det är full aktivitet på vårt boende. Vi har spenderat ännu en natt under myggnät. Idag ska vi påbörja vår resa mot öster. Vad vankas till frukost? Igår frågades om vi ville ha strips. Vårt fönster är fuktigt av imma. Påståendet om kallt klimat här i Mzuzu verkar stämma. Just nu är vi också på denna sommarresas nordligaste punkt.

09.00 Rostat bröd, marmelad, strips och ägg eller korv, det var vår frukost. Till allt detta dracks te. Det fanns bara tillräckligt med korv till en portion. Från staden hörs ljudet av olika utryckningsfordon. Här på boendet hörs ett litet barn.

09.19 Det lilla barnet deltar aktivt i aktiviteterna här i huset. Hon står och tvättar kläder i en liten balja. Det har blivit dags att vandra in mot staden för att se den i dagsljus innan vi drar vidare. Vi behöver också ordna mer pengar innan vi reser härifrån. Här på Flame Tree Guesthouse var vi de enda gästerna förutom några lokala affärsmän som åt en tidig frukost och försvann.

Varje dag bör inledas med en god frukost, både hemma och på resa.

Flame Tree Guesthouse, Mzuzu.

Vi tog en promenad ner till Mzuzus centrum.

Vi erbjöds cykeltaxi men tackade nej.

10.09 Vi är nu inne i centrala Mzuzu. Vårt boende ligger i stadens sydvästra utkanter, på gränsen mellan ett område med "villor" och ett område med hus av enklare modell. På vägen in till stadens centrum mötte vi en ung man som ville sälja husgeråd av plast. Det sågs även cykeltaxis, pimpade cyklar med en stoppad dyna på pakethållaren.

10.26 Vi har besökt ett växlingskontor och ordnat mer av den lokala valutan, kwacha. Det var ett modernt fräscht ställe med trevlig personal och utsökt service.

11.22 Det surfades på internet och jag drack en espresso på Mzuzu Coffee Den, ett nytt ställe mitt i staden som serverar och säljer kaffet som tillverkas här i Mzuzu. Christer hade fått ett mail från Livingstone, staden alltså, inte David. Städpersonalen på Jollyboys hade hittat ett par glasögon i ett svart fodral. Förhoppningsvis är det Christers. Dessutom hade Christer fått ett mail från vår vän Roberth. Han har bestämt sig för att den 1 augusti göra en resa till Japan. Nu är vi tillbaka på Flame Tree Guesthouse och klurar på hur vi reser vidare idag. Tar vi minibuss som planerat, vilket är en billig variant eller ringer vi en taxi, en Billy variant. På hemvägen mötte vi en dam som bar ett bord på huvudet, gående bord?

11.35 Det funderas vidare, numera utifrån varsin röd soffa i lobbyn här på boendet. På TV:n visas en sändning till minne av offren för protesterna mot den före detta presidenten Mutharika. Detta inträffade den 20-21 juli 2011 (http://en.wikipedia.org/wiki/2011_Malawian_protests). President Joyce Banda sitter med i ceremonin.

Klocktornet i Mzuzu.

Mzuzu

En kvinna kom gåendes med ett bord på huvudet.

Både vi och våra ryggsäckar är redo att fortsätta vår resa.

11.43 Telefonnumret 099167823 ringdes och Billy svarade efter några försök. Han minns sitt löfte från igår och är nu på väg hit.

12.04 Ljudet från gnisslande däck, en inbromsning hördes och så även ett tutande, Billy var här. Nu har vi fått den överenskomna summan på 9000 kwacha, 225 kronor, bekräftad. Vi är på väg i hans taxi mot Afrikas tredje största sjö. OK det ska tankas först. Billy vill ha en delbetalning på 5000 kwacha för att ha råd med bensinen. Det är kö till pumparna. Vi väntar.

12.15 Bilen är tankad och vi lämnar Mzuzu bakom oss.

12.38 Billy kör oss nerför en lång, kurvig och guppig backe. Det är gröna dalar både till höger och vänster. Det är väldigt vackert.

På väg från Mzuzu till Nkhata Bay.

12.52 Vägen har planat ut. I alla fall då det gäller lutningen. Det hoppas och studsar fortfarande en del. Längs vägen ser vi nu och då små byggnader i tegel med grästak. De verkar nybyggda. Nu är det bara 2 kilometer kvar.

13.41 Så var vi äntligen framme vid Njaya Lodge (http://www.njayalodge.com). Här har vi träffat den trevlige Dixon som guidat oss och visat oss vilka hus vi kan välja mellan. Vi har valt att flytta in i strandhus 8. Vi har ett stort rum med två sängar och ett tillhörande badrum. Nu sitter vi på uteplatsen vid ställets bar och har en fantastisk vy över Malawisjön. Vi sitter och dricker Kuche Kuche, landets egen öl. Det väntas på lunch. Enligt min meny är priserna exklusive moms, enligt Christers meny är de inklusive moms. Vid all beställning ska vi uppge 48, det är det nummer vi fått. All betalning sker vid utcheckning.

14.37 Lunchen (enligt menyn hamburgare) var en pannbiff vardera på en skiva rostat bröd. På an annan skiva var det en smarrig grönsaks- och kryddblandning, vid sidan om en fräsch sallad, inte så mycket men gott trots allt.

Christer njuter av en välkomstöl (Kuche Kuche) på Njaya Lodge.

Detta strandhus blir vårt hem i tre dagar.

Fantastisk vy från vår uteplats.

Malawisjön

16.29 Vi sitter i soffan, inte röd dock, på vår altan. Jag tog nyss ett kort av ett coolt äggformat bo i ett träd. När jag tittade på bilden upptäckte jag att någon var på väg ut genom öppningen till boet, en fågel. Det kan vara en kardinalspett, Dendropicos fuscescens hartlaubii.

16.46 Det är en mäktig känsla att blicka ut över den stora Malawisjön. Sjön är ungefär 8 mil bred och 57 mil lång. På andra sidan det stora vattnet finns Mocambique och Tanzania. Sjön är känd för sina unika fiskar, Malawicikliderna, populära som akvariefiskar. 90% av fiskarterna i sjön existerar bara här. Det är lätt att man börjar prata om "havet" med denna vattenmassa framför sig. Vi valde också helt rätt hus, eget badrum och denna fantastiska uteplats gör vistelsen till något alldeles extra.

17.42 Nu har vi varit och beställt kvällens middag av Gilbert, en av de som arbetar här. Dixon arbetar bara dagtid. Middagen serveras vid 19.30. Fram till dess ska vi bland annat roa oss med att tvätta våra kläder. Vi har även sett Njaya Lodges egen hund. Hon heter Tia och är snart 15 år. Det känns bra att ha djur på boendet igen.

18.23 Klädtvätten gick bra i det enorma badrummet och på uteplatsen har vi ställt torkställningen där kläderna får hänga.

19.01 Himlen är stjärnklar, syrsorna spelar och vågorna rullar in mot stranden nedanför vår altan. Snart ska vi ta trapporna uppför branten till restaurangen. Detta är livsnjutning på hög nivå, semester när den är som bäst.

Vårt rum, vårt hus.

Vi har räknat våra kwacha.

En kanotist från Nkhata Bay paddlade förbi.

Peter läser deckare på vår uteplats.

Christer strax före solnedgången.

20.03 Christers fisk (kampango) var, enligt honom, delikat och min köttbit alls inte dum. Under måltiden konverserade vi med Thiago, en man från Lissabon. Han reste runt i Malawi för sitt företag och övervakade olika byggen. Det skulle kollas hur olika byggen fortskred. Det gällde bland annat gruvor och sockerbruk. Han och jag pratade lite om Lissabon. Portugisen berättade även att bakelserna, Pasteis de Belém, som Roberth och jag åt i Lissabon 2009 är speciella. Endast tre personer känner till receptet. De flyger aldrig tillsammans. Aha, sa jag, som president och vicepresident. Visst, sa vår nye vän, fast Portugals president och premiärminister får gärna dela flyg. Han hyllade även Sverige eftersom Sverige var ett av få europeiska länder med fungerande ekonomi just nu. Nu väntar Christer och jag på kvällskaffet.

20.56 Under kaffet pratade vi med Gilbert Mpande som jobbar här. Vi bekantade oss även mera med Tia. Vi och Gilbert pratade om allt möjligt; vårt liv i Sverige, våra resor osv. Då vi skulle till att gå upptäckte vi att Tia gått lös på en bit skumgummi. Hon hade slitit sönder skumgummit och ätit en hel del av det. Gilbert sa till henne på skarpen. Då Christer och jag så sakta letade oss ner till oss så följde Tia efter. Nu ligger hon i soffan på vår altan.

22.26 Vi är precis inkomna från altanen. Därute har vi suttit och tittat på stjärnorna och lyssnat på vågorna. Det har även funderats kring tidigare resor och måltider. Nu ska vi väl till att knyta oss. Imorgon ska vi inte färdas så långt eller snabbt.

Tagen på bar gärning!

Tia har hittat nattens sovplats.

Lördag 21 juli

05.44 Vi har vaknat till. Det är tänkt att vi ska bevaka solens uppgång ur sjön. Bredvid mig i soffan på uteplatsen ligger Tia och sover. Det är ett rödaktigt dis vid horisonten. En stilla vind krusar vattenytan.

06.18 Solen bröt horisonten och samtidigt lugnet och tystnaden. I samma veva som solskivan visade sig började vinden att blåsa starkare och fåglarna att sjunga mer. Det var mäktigt att se den röda solskivan stiga uppåt, växa till sig. Vackert! Tia som har tagit en liten morgonpromenad är tillbaka vid mig i soffan. Hon gör det jag snart gör igen, sover.

08.24 Det är en ros utsprungen av Jesse rot och stam. Detta var det första min hjärna tog fram då jag vaknade. Nu har jag efter duschen satt mig i vår soffa. Solen har klättrat rejält sedan vi skildes för två timmar sedan. Nu ska jag soltorka och läsa vidare i Witch Hunt av Ian Rankin. Tia har lämnat soffan.

09.21 Tia kom tillbaka, hostandes och kraxandes. Hon åt gräs och hostade ännu mer. Har hon ätit något olämpligt? Kanske är det skumgummimiddagen från igår kväll som spökar? Nu ska vi gå och äta, frukost.

09.39 Två koppar kaffe står och väntar på att bli urdruckna. Vi väntar på pannkakor och rostat bröd. Sjön är alldeles stilla och Tia ligger bakom mig.

I väntan på soluppgången vid Malawisjön.

Solen tar sig upp och lyser på oss ännu en dag.

Peter säger godmorgon till Tia.

Peter äter frukost i morgonsolen.

10.22 Vi är tillbaka på vår altan. Två riktigt goda pannkakor har ätits av oss. Den ena pannkakan var toppad med bananskivor, den andra med citronskivor. Under frukosten såg och hörde vi två andra gäster. En svart kvinna med amerikansk accent som bad om en kall läsk, baksmälla? Den andre var en svart man i hatt. Med en flaska Carlsberg i vänstra handen kom han till oss och skakade hand, ett kallt handslag. Lite senare visslade han till och pekade på oss och sin flaska. Ville han ha dryckesbröder? Borta till höger om mig låter det som det är några badande pojkar.

11.26 Det är skönt att sitta och göra ingenting. Dock måste någonting göras. Vi ska in till Nkhata Bay och handla lite, äta lunch och kanske surfa på nätet. Vi bor ju en ganska lång bit söder om själva staden och det är lätt att bli passiv, här finns ju det mesta, restaurang, ett bra rum, en bar och en fantastisk utsikt.

12.19 Vi har vandrat ut från Njaya Lodge, gått uppför en brant backe och fortsatte sedan längs grusvägen in mot Nkhata Bay. På vägen mötte vi några glatt hälsande unga och gamla människor. Efter att haft förmånen att gå på asfalt den sista biten in mot staden så är vi nu framme i centrum och sitter inne på det minst sagt enkla Jessie’s Internet Café. Här finns det bara tre datorer i ett litet utrymme vid en smal gränd.

12.50 Jag har surfat klart och Christer kollar om han fått veta mer om de försvunna glasögonen. I Denver i Colorado har en man i 24-årsåldern skjutit ihjäl 12 personer och skadat närmare 50. Dådet skedde på en biograf. Detta skedde alltså nästan på årsdagen av massakern på Utøya i Norge. Det är väldigt skrämmande. Inom kort ska vi dra vidare mot nya vyer.

Denna varma dag vandrade vi till Nkhata Bay.

Christer undviker asfaltsklistret.

Dags för lunch. Christer testar thailändskt, Peter äter pizza.

Peter äter lunch på Kaya Papaya.

På vägen hem mötte vi några glada nyfikna barn.

13.04 David Bowie uppmanar till att ta på de röda skorna och dansa. Han är inte här personligen men hans musik spelas i högtalarna. Vi är restaurangen Kaya Papaya. Det är dags för lunch, Christer har fått ett SMS av taxichauffören Billy. Han berättade att hemresan gått bra för honom och att han gärna vill skjutsa oss igen.

15.09 Kaya Papaya har bland annat thailändsk mat och är ett avslappnat ställe med utsikt över gatan nedanför. Efter att vi väntat på först maten och sedan möjligheten att betala (servitören satt och sov i en fällstol) gick vi och handlade på People’s Supermarket. Vi fick tag i drycker och något att tugga på. På hemvägen hälsade och hälsades vi glatt av diverse försäljare och barn. Vi såg några småkillar som lekte med tunnband och pinnar. Dessutom såg vi ett antal hönor och kycklingar. Ett av de små barnen stod och slog med händerna i luften. Han sa att han kunde slå ner oss. Nu är vi hemma och Tia ligger i soffan som vanligt. Det är en riktigt varm dag idag. Det blev en svettig stadsutflykt.

17.52 Efter lite slöande på altanen har vi gått upp till det stora huset. Här har vi träffat chefen John och även Gilbert igen. Av honom beställde vi dagens middag, för mig blir det en repris från gårdagen. Christer tar fisk igen, denna gång butterfish.

Dessa ödlor finns överallt omkring vårt hus.

Peter läser, Tia sover.

En trött gammal dam sover.

18.38 Det lyssnas på kortvågsradio och det är ett visst svensktema. Först berättade zambisk radio om ett zambiskt lag som slagit IFK Östersund och IFK Hässleholm men förlorat mot ett tredje svenskt lag. Troligast så spelar de i Gothia Cup. Nu pratas det på Voice of Russia med en svensk man, Erik vars mor är jurist och hans far något högt inom Svenskt Näringsliv/SAF. Erik själv bor i Moskva. Nyss knackade det på dörren. Jag öppnade och in klev en vaktmästare. Han hävdade att det sagts att det varit något problem med lyset. Visst, sa jag det ökar och minskar i styrka men det lyser trots allt. Han knäppte på några strömbrytare och konstaterade att det lyste. Erik kan heta Danemar i efternamn.

19.31 Någon, något går omkring på andra sidan av vårt innertak. Det gör inte oss så mycket. Dels är det kul med djur, dels är vi uppe i restaurangen för middag, Det saknades lite öl i en av flaskorna vi beställde så Gilbert är och hämtar en ny.

20.19 Middagen var helt ok även denna kväll, dock var Christers fisk full med ben. Det har sagts godnatt till Gilbert och Tia. En bit bort hörs modern dansmusik.

20.50 Säg god dag då, vi har inget lyse. Det lyser dock omkring oss och musiken från stranden en bit bort spelar vidare.

21.30 Det är fortsatt mörkt. För en halvtimme sedan var Christer ute och då föll en man med ficklampa framstupa i en trappa. När han rest sig upp lovade han att försöka ordna med ljus.

22.20 Det är fortsatt mörkt. Om vi somnar nu vaknar vi väl av rumsljuset om det återkommer. Vi minns inte vad som var tänt och inte.

Christers fiskmiddag.

Söndag 22 juli

08.14 Jag har vaknat ur min dröm och vi har ännu ingen ström. Nu går jag och sätter mig i soffan på uteplatsen för att läsa lite.

09.34 Vi har suttit och pratat om sjön och aktiviteterna där ute. Christer undrade om lokalbefolkningen bryr sig om bilharzian där. När det sades återkom lyset, sedan försvann det igen och kom snabbt tillbaka. Bilharzia är en obehaglig sjukdom som finns i sötvatten i Afrika. Bilharzia kallas även snäckfeber och innebär att man blir infekterad av små maskar som sprids från snäckor till människor. Maskarna tar sig in genom huden och skadar på lång sikt inre organ. Sjukdomen sprids i stillastående vatten och det är väl ingen jättehög risk här i sjön som trots allt har en del vågor, men ändå..

10.38 Ännu en delikat frukost är avklarad här på Njaya Lodge. Idag ska vi inte göra någonting. Eventuellt gör vi ännu mindre än det. Sådana dagar kan verka tråkiga men är ändå helt nödvändiga på de långa resor vi gör.

12.22 Vi läser vidare i böckerna av Roslund & Hellström. I närheten av oss passerar ödlor av olika storlek och art. Christer har börjat leta sig nerför slänten mellan altanen och sjön för att få ett nytt perspektiv på vårt hus och eventuellt hitta en skön plats att spendera eftermiddagen på.

På väg från restaurangen till vårt hus finns denna utsiktsplats.

Utsikt mot Malawisjön.

14.26 Dagens lunch har avklarats. Nu är jag tillbaka i vårt hus. Vi har varit och ätit spaghetti med tomat, lök och kryddor. Ja, du läste rätt, vi åt en vegetarisk rätt. Det är nu dags för mer slappande och laddande för det som komma ska.

14.56 Efter ett visst problem har vi låst vår rumsdörr och gått ner till området där sjön börjar eller slutar. Här har vi satt oss på varsin stor stenbumling. Nu läser vi vidare i de utmärkta böckerna vi har med på denna resa.

15.24 Stenarna är lämnade. Vi stördes av envisa flugor som följde efter oss var vi än satte oss. Altansoffan här på uteplatsen är åter igen bokad av Tia. Under stenläsandet ropade och vinkade några glada barn till oss. De kan även ha kastat något mot oss, stenar eller små pinnar.

Peter antecknar på uteplatsen.

En bit bort från Njaya Lodge ligger Chikale Beach.

Där sjön möter land.

Utanför vårt hus passerar många olika typer av båtar och kanoter.

16.38 Vi är tillbaka i lodgehuset. Andra gäster har anlänt. Det har känts konstigt så länge det bara varit vi två. Nu ska vi beställa lite att äta och dricka.

17.24 De nyanlända verkar, tyvärr, komma från landet där man pratar högt och har ett midjemått som matchar kroppslängden. Vi drack ur vårt kaffe och åt upp fruktsalladen. Nu har vi läst på om morgondagens boendeort. Dimma rullar in över Malawisjön och ett krafsande ljud hörs från insidan av taket ovanför oss här på altanen. Nu hörde vi glas, en flaska, krossas och Tia sover vidare bredvid oss.

18.48 Nu lyssnar vi lite på Christers radio igen. Vi har hört om årsdagen av massakern i Norge och åter hört intervjun med Erik Danemar, svensken i Ryssland. Därute svärmar små insekter.

20.22 Det har ätits middag, kött, potatis, kokta grönsaker, Yorkshirepudding och lite till. Det är inte utan att vi har varierande måltider. Amerikanerna, verkar vara missionärer, hade en del intressanta kommentarer och göromål. En drack aldrig något annat än vatten, det bads bordsbön, flertalet beställde vegetariskt. De som valt vatten att dricka rörde om i det med vad jag först trodde var en visp. Det var ett handtag som det stack ner något pennformat ifrån. Denna penna hade ett ultraviolett sken. På prylen stod det Steri PEN. En annan i sällskapet meddelade med hög röst att hon alltid vaknade innan soluppgången.

22.19 Det har gjorts ett försök att titta på stjärnorna. Det har inte gått så bra. Det är disigt ikväll. Vi har dock hört syrsor, sett fladdermöss, det är nog de som krafsar i taket, och vi har träffat Tia som åter igen har lagt sig i soffan inför natten.