09.01 Vi är utsövda, nyduschade och såklart fortfarande kvar på Kalulu Backpackers (http://www.backpacklusaka.com), Lusaka, Zambia. Våra brittiska grannar har rest vidare. Nu har vi varit i köket och beställt dagens frukost. Det funderas kring hur vi gör med frukosten imorgon. Beställer vi det som erbjuds här eller köper vi något eget? Alldeles innan vi lämnade rummet tittade en tjej, ung kvinna (vad säger man?), in och ursäktade sig. Hon hade gått fel.

09.46 Efter tjugo minuter anlände frukosttallrikarna. På min tallrik var det gott om korv och ont om bacon. Då det gällde Christers tallrik så var förhållandena tvärtom. Några av gästerna som bor här verkar ha gjort det ett tag. De har nog detta ställe som bas och ger sig ut på olika resor runt omkring. De blir borta någon dag och återvänder sedan.

10.20 Efter vissa problem kom vi ut genom porten i de stora skjutdörrarna vid boendets entré. Porten var tvungen att låsas upp. En ny dag i Lusaka väntar oss.

11.01 Sicken röra! Vi hade precis nått busstationen Lusaka Inter-City Bus Station då vi fångades av en ung man som undrade vart vi skulle. Vi berättade att vi ska till Chipata imorgon och vi berättade vilket bussbolag vi ville åka med. Knappt hade vi sagt det så ledde han oss till en biljettlucka hos ett helt annat bussbolag. Han lovade oss bestämda sittplatser i bussen och luftkonditionering. Vi uppgav våra namn och biljetterna ordnades. Biljetterna betalades och han visade oss till platsen som bussen avgår från imorgon. Därpå hävdades det att vi var tvungna att betala bagageavgifter. En annan herre skrev något på baksidan av Christers biljett. Fan tror det där med avgiften! Nu är vi tillbaka i Levy-gallerian och funderar. Vad var det som hände? Vad har vi gjort? Biljetter har vi i alla fall. Vi ska åka med företaget Ronsil och ska vara på plats 08.30 imorgon bitti.

11.17 Nu har vi problem, Det behövs mer kwacha, mer lokal valuta. Tanken var att vi skulle växla US$30 tillsammans. Nu är det så att växling av lägre valörer ger sämre kurs. Denna sämre kurs ger oss för lite kwacha. Växlar vi tillräckligt med dollar för att få en bättre kurs så får vi för mycket kwacha över.

11.37 Jag stack till US$5 mer och det växlades. Växlingen innebar passvisning och uppgivande av hemadress för Christer. Nu är de växlade pengarna fördelade mellan oss. Här i shoppinggallerian har vi sett flera muslimska par. Männen bär runda hattar och kvinnorna bär olika former av beslöjning.

11.48 Dryck är gott, sa Christer och ställde ner sitt Fantaglas. Vi är tillbaka på Zoran Café för en lättare lunch. Hela gallerian har liksom en flygplatskänsla. Det är mycket stål och glas, öppna ytor.

Mr Petal (Peter alltså) har köpt en biljett från Lusaka till Chipata.

Peter visar bilder för lille Shawn.

Söndag eftermiddag på Kalulu Backpackers.

13.26 Lunchen på Zoran Café avslutades och vi gick och handlade på Pick`n’ Pay. Det handlades frukost och busskost för imorgon. Nu när vi kommit hem har Christer upptäckt att hans glasögonfodral med tillhörande glasögon har försvunnit eller glömts i Livingstone. Det finns ingen förklaring hur det har gott till. Vi reste ju därifrån den 13 juli och tyckte vi hade med allt.

14.21 Vi har fått besök. Den lilla killen som framkallade skrik igår tittar in genom rumsfönstret. Han är pratsugen och intresserad av våra inköp. Han har klättrat upp och satt sig på fönsterblecket.

14.35 Det blev problem när den lille killen (Shawn) skulle ner igen. Han vågade helt enkelt inte. Till slut tog han mod till sig och klättrade ner. Han kom in genom rumsdörren och pratade lite med mig. Jag visade bl.a. de bilder jag tagit. Nu ska vi dock gå ut till Christer som gått och satt sig i soffan på verandan.

16.25 Vi läste i våra böcker och grabben ”spelade” schack. Att spela innebar att kasta runt pjäserna. Han fick en tillsägelse och plockade snällt ihop allt. Vi fortsatte att läsa. Nu är vi tillbaka i rummet och gör mest ingenting. Det är inte helt omöjligt att vi inom kort går och äter middag, Det finns vissa planer.

Christer på söndagspromenad i Lusaka.

Vissa gator är bättre än andra.

Christer vandrar längs Omelo Mumba Road.

Ett billigt sätt att resa i Lusaka.

17.17 Ja, så det kan gå. Det hade funderats kring att gå på den av guideboken rekommenderade restaurangen Chit Chat. Det gick inte så bra, de hade söndagsstängt. Enträget fortsatte vi mot några matställen vid Total-macken. De såg dock väl enkla och tråkiga ut så vi gick till gallerian Levy Mall ännu en gång. Här har vi satt oss på Mugg & Bean. Öl har burits in och middagar har beställts. Kedjan har fått sitt namn efter grundarna, Clement Mugg och Joshua Fenomah Bean. De startade det hela i San Fransisco 1868. Jag trodde faktiskt att namnet var en lek med orden Coffee mug och bean.

18.17 Mätta och belåtna vandrade vi hem i den zambiska skymningen. Nu har det börjat bli dags att läsa på om framtida stopp på denna resa.

19.50 Alldeles nyss öppnades vår dörr. Där stod två ursäktande unga engelska män. De letade efter duschen. Jag sa att den finns, Over the hills and far away, eller i alla fall på ställets baksida. Vårt ställe har ju en baksida. En kokbok däremot har flera baksidor.

20.38 Christer har beslutat att maila till Jollyboys Backpåackers i Livingstone och höra efter om de sett glasögonen och fodralet. Nu funderar vi kring vad som egentligen har skrivits på våra bussbiljetter. Är det siffror eller? Jag heter i alla fall Mr Petal och Christer heter Mr Krse eller möjligen Mr Kase.

21.26 Det har kommit massor av gäster ikväll. Det är tält lite överallt och full aktivitet i köket och korridoren utanför vårt rum. Det verkar vara ett större engelskt ressällskap som kommit hit.

22.27 Hunden skällde nyss ute i huset. Vi är på väg att göra kväll. Jag hoppas att vi kommer ut genom porten imorgon. Tänk om det inte är någon annan än vi som är vakna. Vem låser då upp och släpper ut oss?

Christers hamburgare på Mugg & Bean.

Måndag 16 juli

06.48 Mina farhågor från igår verkar vara obefogade. Det är liv och rörelse på boendet, full fart! Nu blir det frukost.

07.03 Efter frukosten hade Christer för avsikt att duscha. Det gick inte så bra, det är kö där. Vi har inte sett någon i receptionen. Det behövs folk där om vi ska kunna checka ut och ringa efter en taxi sedan.

07.38 Boendet i sig har inte varit det bästa. Toaletter som inte fungerar, kockar som rymt och en del annat har dragit ner helhetsintrycket. Hunden som bor här är dock en höjdare. Jag har just sett honom dricka vatten från en tvättställskran och försöka sno skosnörena av en ung man. Christer såg dessutom hunden krypa in och gömma sig i ett tält som skulle rivas.

07.53 Jag har varit i receptionen och ringt efter John, taximannen, som körde oss hit. Han har lovat att komma hit ungefär kvart över åtta. Utanför receptionen var det ett antal unga grabbar. De verkar tillhöra det stora engelska ressällskapet.

På väg till busstationen genom den långsamma morgontrafiken.

08.18 Det är inte bara duschen det är kö till idag. Taxin kryper fram tillsammans med alla andra fordon i morgontrafiken. Om det är John som kör så har han förändrats, åldrats betänkligt. Vi är nog i det fordon vi beställt trots allt eftersom han stannade vid vår port och vinkade efter oss. Det kanske är Johns pappa som kör oss, vem vet?

08.35 Vi är så här långt de enda vita ombord på den gula bussen från Ronsil Transport. Det blev till att betala 10 000 kwacha extra för ryggsäckarna. Det togs ringa om inte ingen notis av det som igår skrevs på Christers biljett. Det är kanske inte någon toppmodern buss men vi erbjöds just att köpa herrparfym. Vad gäller boendet så lämnade det väl en del att önska, ingen personlighet, klen service, avsaknad av diverse ting. Allt kändes slumpartat. De behöver tänka om hur de ska agera. Inom en halvtimme är vi på väg hoppas jag.

09.09 Herr- och damparfym, skor, sockor, bälten, klockor, mobiltelefoner, vatten, chips, kakor, korvar, DVD-filmer, handväskor, peruker, hårtrimmers, löshår och saxar. Detta är något av det som vi erbjudits att köpa av alla försäljare som vandrar genom bussen. Utanför bussen har det varit ett slagsmål. Bussen däremot står still. Dock varvas motorn.

09.57 De unga engelska grabbarna som vi såg på boendet i morse har anslutit. Med sig har de flertalet vänner. De deltar i skolprojektet World Challenge. Just nu vandrar en man med en kraftig röst runt i bussen. Han pratar om den där snickarsonen, Marias grabb, Jesus.

10.24 Predikanten klädd i en rosa tajt mockajacka predikade, sjöng sånger, bad att Jesu blod skulle utgjutas över bussen, tog upp kollekt och välsignade oss. Försäljarna kommer och går. Enligt en av grabbarna i World Challenge fick de veta igår att bussen avgår som tidigast 10.30. Till oss sades det 09.00. Vem vet vad som är sant? Vi är ju i Afrika. Här är tid relativt. Nu rullade bussen en bit. Hurra vi åker!

En evig ström av försäljare vandrar genom bussen innan avfärd.

Det blev en lång väntan på Lusaka Inter-City Bus Station.

En rastaman och hans kompis bevakar omgivningen.

Trångt och rörigt på busstationen i Lusaka.

11.03 Vi har lämnat Lusaka bakom oss och just nu föll en resväska ner från en av hyllorna.

12.28 Bussen kör österut genom ett kuperat landskap med en och annan hydda. Jag vill kunna sträcka på benen.

13.02 Vi reser genom glesbefolkade områden och har nu Lower Zambezi National Park strax söder om oss. Landskapet består av skogklädda berg och dalar.

13.44 Det har äntligen gjorts ett kort stopp och vi har sträckt på benen. Massor av försäljare har bord uppställda och säljer lite av varje. Nu rullar vi igen och ännu en resväska föll ner bredvid mig. Vi är vid Luangwa Bridge, alldeles nära gränsen mot Moçambique och Zimbabwe. Vi är ungefär halvvägs. Det är en lång bussresa idag. 59 mil ska vi färdas innan det är klart. Den engelska resgruppen, som bl.a. innehöll en svensk som hette Christer, klev av här för vidare färd mot South Luangwa National Park.

Vi reser över Luangwa Bridge.

Petauke

15.06 Det är en varm dag och vi har precis startat igen från busstationen i Nyimba.

15.58 Nu återstår det runt 200 kilometer. En bil lastad med bomull kom just körande från andra hållet och getter strövar runt utanför. Även grisar kan ses här. Vi har stannat till vid avtagsvägen till den lilla staden Petauke.

17.10 Bussen studsade över ett fartgupp och stannade. Försäljarna flockas utanför bussen. En påse popcorn kostar 500 kwacha. Vi är i Katete, 90 kilometer från målet. Insikten om att vi kommer att komma fram efter att det blivit mörkt blir mer och mer uppenbar.

19.07 Mörkret kom och plötsligt blev det svårt att orientera sig. Utanför bussfönstret råder kompakt mörker. Till slut kom vi till Chipata, en stad som upplevde ett stort strömavbrott. En taxichaufför mötte oss vid bussens bagagelucka och han tog oss uppför en minst sagt guppig och hålrik uppförsbacke till vårt boende Deans Hill View Lodge (http://deanshillview.com). Här möttes vi av en röst i mörkret som bar en ficklampa. Rösten tog oss till vårt rum. Sedan har vi checkat in, beställt middag, som ska lagas på gasspis, dessutom har det utlovats kaffe. Nu är vi i vårt rum. Det är mörkt och de enda ljuskällorna som finns här är mobiltelefonerna.

19.30 Vi har sökt oss tillbaka till huvudbyggnaden där restaurangen finns och har satt oss ner för att äta middag i stearinljusens sken. Alldeles nyss hördes böneutrop. Jag antar att moskén har egna aggregat.

Peter ringer till Sverige och berättar senaste nytt.

Christer har tvättat bort röd afrikansk jord från sina byxor.

Peter kliver ut i det afrikanska mörkret.

20.06 Idag blev det panerad kyckling, strips, morötter och ärtskidor. Den här middagen smakade mer än vad vi såg av den. Vi har hejat på ställets vita lilla hund, en riktig gamling som gick genom att sakta flytta ett ben i taget. Dessutom har vi pratat med ett ungt danskt par. De är de enda gästerna här förutom oss. Konversationen fördes på engelska. Efter maten fick jag kaffe. Det var gott och välkommet. Det var faktiskt dagens första kopp. Nu får vi se, om det nu går i mörkret, vad vi gör härnäst.

20.41 Här sitter vi i mörkret och sjunger Det lilla ljus jag har och This little light of mine. Jag uttryckte mig skeptiskt om elens återkomst den här tiden på dygnet, då, som en blixt från klar himmel, ljuset är tillbaka, strålande. Nu ser vi hur vårt rum ser ut.

21.19 När ljuset återkommit passade vi på att tvätta. Det nytvättade hänger nu på tork på trappräcket till övervåningen på huset som vi bor i. Jag har pratat lite med dansken. De är också lärare. Då det var mörkt ville jag mest sova. Nu vet jag inte vad jag vill.

Tisdag 17 juli

08.36 Glödtråden lyser i den nakna lampan. Utanför vårt rum är det tyst sånär som på blåsten och några fåglar. Det är den sista morgonen i Zambia. Idag bär det av mot ett nytt land och en ny huvudstad om allt går som vi har planerat.

09.06 Nu har vi sagt hejdå och ha en bra resa till danskarna. De ska iväg på utflykt till South Luangwa National Park, ett av Afrikas bästa områden för att se vilda djur i sin rätta miljö. Det är dock en stor park vilket kräver övernattning och långa resor. Det är för dyrt och tidskrävande för oss. BBC News berättar om senaste nytt här i restaurangen och vi väntar på frukosten.

10.16 Under frukosten fick vi besök av hushunden. Den är som sagt väldigt gammal och dessutom liten till växten. Detta hindrar den inte från att vara matglad och trevlig. Nu ska vi packa ihop våra tillhörigheter. Det funderas kring hur vi tar oss till gränsen. Blir det taxi och sedan minibuss som ursprungsplanen säger eller tar vi en taxi hela vägen härifrån. Tar vi taxi hela vägen går det fort och vi bränner återstående kwacha. Dock vet vi inte om vi har nog med kwacha. Vi får se helt enkelt.

10.39 Vi vandrade runt lite i trädgården här. Här går pärlhönor och en tupp omkring, är han en pärltupp eller en vanlig tupp? Mest troligt är det en vanlig tupp. Nu har vi betalat för vår vistelse samt hört oss för vad den beställda taxin kommer att kosta, 60 000 kwacha. Det tar vi. Nu väntar vi på den. Den kwacha som jag får över hoppas jag att kunna växla till malawiska kwacha vid gränsen senare. Deans Hill View Lodge är ett enkelt ställe, ligger avsides, men servicen utmärkt och det är lugnt och fridfullt här. Allt är väldigt torrt nu. Det måste vara härligare här när det är grönare och fuktigare under andra årstider.

Utsikt över Chipata.

Vårt rum finns i detta hus på Deans Hill View Lodge.

Dags att äta frukost.

Den gamla tiggande hunden kommer på besök vid varje måltid.

Stigen mot vårt hus.

10.56 Nu åker vi taxi. Det är ett mirakel hur bilarna överlever färden längs vägen till och från Deans Hill View Lodge. De sämsta norrländska skogsvägarna med sina tjälskott är som ett salsgolv jämfört med denna väg. Vi har fått veta att vi inom kort kommer att byta chaufför. Den nuvarande chaufförens taxitillstånd har gått ut. Han vill inte att vi ska bli försenade på grund av att polisen stoppar honom. Istället ska hans lillebror ska ta över ratten så fort vi kommit ner till centrala Chipata.

11.05 Lionel heter den nye chauffören. Vi har även bytt bil. Det är en bil som just nu behöver och får bensin. Det gjordes en karibisk handhälsning både med mannen på boendet och med Lionels storebror.

11.24 Vi är i full fart på väg mot gränsen mellan Zambia och Malawi. Det är gott om cyklister och gångtrafikanter längs vägen som går genom ett kuperat landskap.

11.32 Vi har nått gränsen och ska stämplas ut ur Zambia. Vi har växlat åt oss lite Malawi-pengar till en suspekt kurs. Huvudsaken är att vi har pengar till transport efter gränsen. Vi ordnar mer pengar senare idag.

MALAWI

11.48 Gränsen är passerad och vi har nya kwacha på fickan. Det var smidigt, snabbt och enkelt att ta sig från ett land till ett annat. Nu är vi i en taxi som vi delar med ett medelålders fransktalande par och taxichauffören. Vi fem är nu i Malawi och har börjat den första fasen av resan mot Lilongwe. Allt känns OK. Chauffören ville helst köra oss hela vägen till huvudstaden men vi avböjde artigt.

12.01 Den första fasen av resan är avslutad. Vi är i Mchinji. Nu har vi bytt fordon. Numera sitter vi i en fullpackad minibuss. Nu bär det av. Oj, stopp igen. Passagerardörren flög upp av sig själv och vi ska dessutom tanka. Vid fordonsbytet ville jag först och främst få in min ryggsäck i minibussen. Taxichauffören var av en annan uppfattning och ville först ha betalt. På andra sidan gatan ligger Export Trading Co L.T.D Mchinji Branch.

12.39 Färden avbröts och en ny passagerare anslöt. Nu går skjutdörren vare sig att öppna eller stänga. Bussvärden jobbar i trängseln med att fixa det. Vi är 17 vuxna och ett barn ombord.

12.46 Den nypåstigne klev av för gott och bussens yngste klev av för att kissa. Bussvärden hjälpte den lille. Nu susar vi vidare österut mot huvudstaden.

Christer har pressat sig in i minibussen som ska ta oss till Lilongwe.

Någonstans längs vägen till Lilongwe.

12.59 Dörren fungerar igen. Nu har vi stannat vid en check-point. Här kollar militärer runt och unga män säljer ägg och läsk. En titt på instrumentbrädan under resan visade att vi höll en hastighet av 0 km/h och enligt bensinmätaren har vi ingen bensin i tanken, en intressant resa.

13.39 Vi nådde en rondell, tog höger och är framme i Lilongwe, Malawis politiska huvudstad. Vi klev av i kaoset vid marknaden/busstationen och har satt oss i ett nytt fordon. En taxi ska nu ta oss till vårt nästa boende.

14.27 Mufasa Backpackers Lodge (http://mufasamalawi.com) heter vårt första hem i Malawi. Vi bor i rum 3 och har fått varsin frukostvoucher samt visats runt här. Det är ett trevligt ställe med kök, bar, bra badrum och en mysig veranda. Nu är vi inboade. Än en gång har vi fått en dubbelsäng trots att vi bokat två separata sängar. De vi delade taxin med verkar också bo här. De är i alla fall här.

14.42 De vi delade taxi med verkar ha avvikit. De vandrar vidare mot något annat boende. Nu kämpas det med att få in en extrasäng. Den går inte in genom rumsdörren. Dock finns det en dörr ut mot verandan som kan användas. Lysröret i vårt rum brummar ordentligt, rätt störande.

15.15 Sängen kom till slut på plats och bäddades. Efter det har vi tagit en promenad ner till centrum och har växlat till oss mer kwacha. Det blev en del sedlar, sedlar som kommer att behövas vid den stundande lunchen.

Peter i vårt rum på Mufasa Backpackers Lodge.

Det var svårt att få in sängen i vårt rum.

15.32 Vårt matställe, Megabite ligger i Lilongwe City Mall och är halal. Det innebär att de följer muslimska matregler. Malawi har en hel del muslimer eftersom vissa folkgrupper konverterade när araberna bedrev handel i östra Afrika. Det finns också en del inflyttade muslimer från Indien och Pakistan. Ägaren till denna restaurang ser ut att ha sitt ursprung i något av dessa länder. Innan vi kom hit så träffade vi studentkillen Kaka som ville visa oss sina teckningar. Han är från Salima, en stad som vi ska till längre fram. En annan vi träffat är en enbent man som hoppade fram stödd av en metallstav. Då han inte hoppade runt sålde han handgjorda vykort.

17.29 En del har hänt sedan sist. På turistinformationen fick vi veta var det fanns vykort. På väg dit mötte vi Kaka och hans vän Respect. Vi slog till och köpte ett konstverk var av grabbarna. Under det att vi gjorde affärer med grabbarna kom en säkerhetsvakt fram och muttrade något. Det är inte helt populärt med försäljare här vid det nya köpcentret. Sedan kom en blind tiggare fram till mig och sa ”Give me money”, han fick inga. Efter det köptes vykort i en bokhandel och nu har vi surfat lite på internet och hört av oss till omvärlden. Christer har mailat Jollyboys om glasögonen. Jag vet att det inte var Jon Lord som jag såg i Tsumeb. Han avled igår. Han har vårdats för cancer i bukspottskörteln och avled efter en propp i lungan. En stor musiker har gått vidare.

Lilongwe City Mall

18.02 På vägen hem såg vi en kille i en finsk ishockeytröja. Lysröret eller är det hela armaturen brummar på här i rummet. Innan vi gick in på rummet så beställde vi middag till senare ikväll. Rätt snart knackade det på dörren. Damen i receptionen ville dessutom veta våra namn. Nu tar vi det mest lugnt. Kanske blir det kaffe. Kanske skriver vi vykort.

19.02 Nu har det skrivits vykort i långa banor. Det är lika bra att passa på då vi kommit över några. Under skrivandet knackade det på dörren igen. En ung man, kocken, undrade om vi beställt en eller två portioner. Nu ska vi mest slappa innan maten. Just det ja, vi har druckit kaffe och det finns danskar på det här boendet med. De verkar inte vara turister, snarare volontärer av något slag.

20.00 Ett stearinljus flämtar på vårt runda höga bord en bit från baren här på Mufasa Lodge. Vi sitter och väntar på den beställda middagen, kött och nsima.

20.54 Det blev en händelserik måltid, kyckling och nsima, en tjock gröt gjord på majsmjöl. Den är basfödan i landet och påminner om oshifima som vi åt i Windhoek. Under måltiden fick vi besök av en liten katt. Den satt i våra knän och verkade förtjust. Mest förtjust var den i vårt kött. Den provade att sno en bit kyckling av mig. Den uppskattade benet jag gav den och sedan hoppade katten upp på bordet och tog ett kycklingben som Christer lämnat. Då den högg in på benet utstötte den ett morrande ljud.

22.34 Morgondagen har planerats, inte i detalj men grovt. Vi bör passa på att köpa tvättmedel. Inte för att det behövs nu men det är bra att vara förberedd. Inom kort gör vi kväll och slipper det brummande ljudet från lysröret.

Nsima och kyckling, en genuin afrikansk middag i stearinljusets sken.

Vi fick besök under middagen.

Onsdag 18 juli

08.42 Porslinsklirr och pratande människor hörs från verandan utanför vårt fönster. Det äts frukost där ute. Inom kort ska även vi gå och frukostera. Då får vi nog visa upp den voucher som vi fick igår från receptionen. Det känns skönt med en dag utan omgruppering. Vi har dock en del ärenden att uträtta här i Lilongwe.

09.38 Vi behövde inte visa upp någon voucher. Det gick bra att gå ut i köket och förse oss med lite av varje, bl.a. mjölk och flingor. Nu har vi suttit ute på verandan vid ett långbord och på varsin bänk. Där har vi frukosterat. Nu ska vi ta oss an dagens aktiviteter.

09.57 Vi är redo att se mer av Malawis huvudstad Lilongwe. Den har en gammal del, Old Town, där vi befinner oss, och en ny del, New Town, där alla politiska byggnader finns. Den delen ligger ett antal kilometer norr om där vi nu befinner oss. Staden är också indelad i distrikt som kallas "areas". Vi bor i area 3.

Det är skönt att äta frukost i solen på denna veranda.

Mufasa Backpacker Lodge, Lilongwe.

10.39 Vi travade ut från boendet och gick så sakteliga mot posten. På vägen dit såg vi en kille i en jacka som det stod ABB Ludvika Innebandyklubb på. Är han med i klubben eller är den en gåva från Sverige? Utanför posten satt det folk och sålde frimärken. Vi litade mer på folket i postkassorna och fick där snabb service. Nu är vykorten postade och förhoppningsvis når de sina destinationer.

11.18 Vi har promenerat längs Murray Road förbi en lång rad parkerade långtradare. Nu sitter jag i en läderfåtölj på Axa Coach Service kontor. Vi har precis skrivit upp oss på listan för resande med morgondagens busstur till Mzuzu. Vi fick tipset att gå hit av tjejen i receptionen på Mufasa Lodge. Hon har varit mycket hjälpsam och serviceminded. En annan i personalen som ska hyllas är kocken som verkligen älskar sitt jobb, lagar stora portioner och verkar längta efter att få diska.

11.51 Det har blivit dags för lunch. I brist på andra idéer är vi tillbaka på Megabite. Först hade vi tänkt variera oss och gå på den italienska restaurangen Augusto´s strax bredvid men de var dyra. Här på Megabite hade vi tänkt oss pizza, men nu är de ju en halalrestaurang, alltså inget från gris, det vill säga ingen skinka. Det blev grillspett istället. Bredvid oss står det två skålar för handtvätt.

Lilongwe

Christer väntar på sin lunch. I Malawi får man alltid ett fat för handtvätt när man äter.

13.14 Det blev en perfekt lunch, gott och sådär lagom mättande. Efter det gick vi till den gamla trogna matvarukedjan Spar för att handla. Just Spar har mer än en gång erbjudit det vi sökt. Denna gång blev vi grymt besvikna. Det var ett klent utbud då det gäller drycker och även på godisfronten. Vi fick dock köpa mer tvättmedel. Nu är vi hemma för en stund.

14.23 Efter att ha suttit och läst i våra böcker ett tag vid en bambubänk så har vi köpt morotskaka och kaffe i receptionen. Nu sitter vi och fikar vid gårdagens middagsbord. Ibland behöver man ta det lugnt. Vi får inte glömma bort att vi faktiskt har semester.

15.25 Med sällskap av den lilla katten och olika fåglar i träden som sjungit för oss har vi läst vidare i våra böcker. Det är alla möjliga läten på fåglarna, skönsång, kraxande och en som verkar säga "ja, ja, ja". Är det ett svar på den namibiska pippin i Windhoek som skrek "nää" för två veckor sedan? Det har även hörts ett tutande ljud. Var det en motoruv?

En skön gunga.

Peter läser deckare på Mufasa Lodge.

16.02 Vi lämnade böckerna, katten och boendet bakom oss. Vi är åter ute på Lilongwes gator för en sista sightseeing. Snart blir det mörkt och imorgon reser vi vidare. Det är inte riktigt någon huvudstadskänsla över den här staden. Det känns som om något fattas men jag kan inte riktigt säga vad. Vad som inte saknas är ett rådhus (stadshus). Vi står nämligen framför det just nu. Town Hall står det på en sliten byggnad.

16.48 Nu har vi återkommit efter den sista stadsvandringen. Efter stadshuset styrde vi kosan mot livsmedelsbutiken Shoprite och köpte lite sött. På vägen dit donerade vi en slant vardera till en behövande kvinna med barn som satt på trottoaren.

17.08 Mängden hockeykillar i Malawi ökar. Nu har även en man i tjeckisk ishockeytröja siktats under promenaden hem. Vi försökte också köpa lite mer dryck. Vi fick till slut gå in i ett slakteri för att hitta vad vi sökte.

Lilongwe Town Hall

Gott om flaggor längs Glyn Jones Road.

18.20 För att vara ute i god tid har vi varit iväg och beställt vår middag, Idag vankas spaghetti bolognese. Nu knackar det på dörren. Det är kocken som undrar om vi vill ha spaghettin på en eller två tallrikar.

18.57 Det knäppte till i vårt dörrhandtag. Jag öppnade och där stod en liten kille i femårsåldern. Letar du något frågade jag. Ja, pappa, blev svaret. Jag hänvisade grabben ut till verandan. Vi har hört röster därifrån och snart hörde vi den lille med, han lät nöjd. Varför vill så många in till oss? Det har hänt på flera ställen i rad att barn, kvinnor, kockar, katter och hundar vill in.

19.52 Det har blivit dags att gå ut för att äta middag. Kommer katten på besök i kväll med?

20.38 Knappt hade vi satt oss vid bordet så kom Alex och hälsade på. Det är inte katten utan en trummis från de södra delarna av landet. Han undrade om vi brukar röka gräs, berättade lite om Malawi och även sin musikkarriär. Han ville också att vi skulle ut på en av Lilongwes nattklubbar. Den skulle tydligen vara väldigt bra och ha både vita och svarta besökare. Han gick då maten kom och då kom även katten. Den satte klorna i ryggen på först mig och sedan på Christer. Detta ledde till at vi bryskt avvisade den. Plötsligt dök en annan liten katt upp och snart gjorde den första katten comeback. Det var riktigt god spaghetti och främst köttfärssås. Kocken här är verkligen duktig. Nu är vi i rummet för att packa.

21.02 BBC News meddelar via radion om ett självmordsdåd i Damaskus. Vid dådet dödades bland annat en svåger till presidenten, den nuvarande försvarsministern och den före detta försvarsministern. Dessutom har det varit ett bombdåd mot israeler i en buss i Bulgarien, anklagelser mot en misstänkt nazist verksam i Košice under andra världskriget och en färjeolycka utanför Zanzibar.

22.05 Just nu gratuleras den sittande presidenten Joyce Banda på sin 100:e dag som landets president. Snart har det blivit dags att säga god natt eller som det heter på landets största språk, chichewa, Gonani Bwino!