08.01 Väckningssignalen har ljudit. God morgon har sagts. Vad kan tänkas ske härnäst? Morgondusch, frukost och ägodelsinsamling.

09.11 På väg mot frukost. Vad kan det tänkas bli idag?

09.45 Inga stora mängder, ingen buffé. En tallrik med gurka, tomat, svarta oliver, 4 sorters pålägg från små burkar, bröd och te.

10.45 Det börjar bli dags att dra vidare. Busstationen ligger tvärs över gatan.

11.13 Knappt hade vi kommit till busstationen så blev vi visade till en buss och knappt hade vi satt oss så bar det iväg mot Hatay, eller Antakya som staden är mer känd som utanför Turkiet. Vid färdkostinköpet innan avfärd fick jag god hjälp av den unga damen från hotellet. Nu kommer bussvärden, han vill nog ha betalt.

11.19 Han var nöjd med 20 lira (120 kronor) för oss båda. Det känns billigt. Det är i alla fall 26 mil till målet.

12.13 Har så kommit till Adana. Här stannar vi för passagerarutbyte och kanske mer.

13.40 Plötsligt lämnade vi motorvägen och styrde inte mot Hatay (Antakya) utan istället mot "Payas". Någon form av skämt?

13.51 Inget skämt, bara en passagerare som ville med. Vi är åter på rätt väg. Vi har åter havet vid vår sida. Vi har kommit till Iskenderun.

Vårt fina rum på Hotel Orontes i Antakya.

15.45 Hotel Orontes och rum 322 är vårt nya hem för de närmsta två dygnen. Det kostar oss 30 lira/dygnet/backpackern. I rummet finns badkar och telefon. Vill ni titta närmare så gör det på www.oronteshotel.com. På vägen hit åkte vi genom ett minst sagt kuperat landskap. Det var slingrande vägar, bergsmassiv och enorma slätter. En del män i arabiska kläder skvallrade om att Syrien börjar närma sig.

18.33 På plats på restaurangen ”Antik Han”. Vi sitter på deras terrass med gatuutsikt. Man gick in hit via köket som låg i markplanet.

Här i Antakya liksom i Syrien så får man mynta att tugga på till sin mat.

19.26 Hemma igen på rummet. Vi åt "Döner kebab", kebab som hemma fast ändå inte. Otroligt gott kött, persilja, röd lök, bröd och tomat. På ett fat bredvid fick vi mynta (smakade tandkräm), lime och pepparfrukt. Desserten blev en kűnefe. En veritabel kaloribomb bestående av bröd i tunna lager med sirap, nötter, skirat smör och mjukost. Att säga att man blev mätt på den är bara förnamnet. På vägen hem köpte vi varsin kvällsöl. Strax innan vi kom till hotellet mötte vi en gammal dam med handväska och huvudduk. Plötsligt ringde en mobiltelefon. Tanten stannade upp och svarade käckt. Tjejen som checkade in oss mötte oss i entrén, följde med oss, öppnade dörren, gav oss nyckeln och.... Nej nu blir det till att vila.

22.22 Vi tar oss en kvällsöl på vårt svala lyxiga rum och tittar på en fotbollsmatch mellan Syrien och Kuwait. Matchen går på en syrisk tv-kanal och Kuwait gjorde just ett frisparksmål.

23.27 Den syriska tv-kanalen har trevlig pausmusik. En hurtig melodi spelas och det visas filmklipp från olika delar av landet. Undrar om vi kommer att få se några av dessa grejer?

En gata i Antakya. Utsikt från vårt hotellrum.

Måndag 18 juli

08.28 Vi har brottat oss ur våra överlakan och filtar. Ja filtar behövdes faktiskt, det är effektiv luftkonditionering här. Det har blivit dags att ta en regnskur samt att avlägsna hakbehåring.

09.28 Ovan nämnt uppdrag är utfört. Nu stundar frukost. Det är alltid spännande att se vad som erbjuds.

10.02 Frukostserveringen var inte på fjärde våningen. På fjärde våningen var ingenting. Där fanns endast en byggarbetsplats. Frukosten var på första våningen. Ett långt buffébord med bröd, marmelad, korv, ost, tomat, gurka, melon, oliver och fetaost. Dryck blev te, kaffe och juice. Efteråt bjöds det på något vitt och beskt, något brunt, torrt och kryddigt. Vi vet inte vad detta var för nåt. Även annat erbjöds men det provades ej. Nu närmast tandborstning innan vi drar på stan för bussbiljettköp. För övrigt så har vi grannar från Kuwait här på hotellet.

12.24 Tillbaka på rummet för ett kort stopp. Det har köpts biljetter till Aleppo i Syrien. De skulle, enligt guideboken, ha kostat 12 lira styck men vi verkar ha fått dem för 10 lira. Vi klagar inte. Det finns några biljettkontor att välja bland, kommer vi att hitta tillbaka till vårt när vi ska åka härifrån imorgon? Har även köpt kex till resan.

Vi två resenärer fotograferas av kyparen på restaurangen "Antik Grand" i Antakya.

13.36 Det är lunchdags på ”Antik Grand”, en flott men billig restaurang i centrum av Antakya. Jag har beställt Tepsi kebab och öl. Christer har beställt Pepsi och Iskender kebab. Vad 17 kan Tepsi vara? Vykort samt en ny dagbok har inköpts. Vykort för att skicka och en ny dagbok ifall denna skrivs ut.

Floden Orontes i Antakya, vattenfattig så här års.

15.32 Paus vid ett bord på "Sarmasik" i Antakya Belediyesi parken. Sarmasik är en "tea garden" men vi dricker läsk, skriver vykort och tittar på äldre herrar som spelar diverse spel. Min mat var en stor ugnsbakad biff späckad med pepparfrukt, gott men främst starkt. Vi har även Internetat. Under lunchen blev vi fotograferade av den vänlige kyparen.

Peter har just ätit "Tepsi kebab", aningen kryddstarkt

16.45 Tillbaka i vårt svala rum. Jag har köpt en liter dryck. Tepsi gör en vuxen man törstig. På posten var det packat med folk men frimärken gick att köpa i en separat kölös kassa. Mannen i receptionen gav oss först nyckeln till rum 320. Vi fick därpå rätt nyckel och en förfrågan om hur många nätter vi skulle stanna och om vi ville betala. Betala ville vi inte göra eftersom vi redan hade gjort det vid incheckningen. Det fick räcka. Nu blir det siesta innan vi återvänder ut på stan.

Rondellen i Antakyas centrum.

19.39 Är tillbaka på Antik Han. Vi har beställt hummus till förrätt. Till huvudrätt blir det Döner kebab för Christer och Et Sote för mig. Den är förhoppningsvis inte lika kryddstark som lunchen. Kan tillägga att det är mycket peppar i maten här i Antakya, enligt vår guidebok är det syriska influenser liksom myntan som tilltugg.

21.14 Den här maten var inte lika kryddstark. Den var ännu starkare. Men det var gott. Något som inte var gott var hummusen, konstig smak och konsistens. Efteråt handlades det dryck för nu och imorgon samt tvättmedel. Under det att jag betalade fick Christer se en man i en liten grå bil ramma tre på vägen utställda koner. Det hela applåderas av några vägarbetare som höll på att samla in konerna. Nu ska här packas vare sig vi vill eller inte.

22.47 Under vår vistelse här har två små sånger skapats. Både kopplade till vad vi sett från vart hotellfönster. Den ena går som följer. "Det står en man mitt i vägen och han är så förlägen. Vart ska mannen gå, kan ej kvar där stå och han vågar inte springa...." Den kändes som en hit både vad gällde text och melodi, melodi ja, den var visst ”lånad” av den gamla hiten, ”Margareta” slut med den schlagerdrömmen. Den andra sången är det mera fart i. "Tanten hon går förbi, tanten hon går förbi. Varför går tanten förbi?" Ska framföras med elgitarr komp.

Tisdag 19 juli

07.58 Har duschat och sitter och tittar på simhopp från VM i Montreal (på TV alltså). Inom kort blir det frukost.

08.46 Alldeles nyss alldeles vid frukostbordet väcktes ett nytt spörsmål. Hur gör kvinnor med heltäckande huvudduk när de äter? Det är ju bara ögonen som ses. Anledningen till denna intellektuella diskussion var våra kuwaitiska grannars frukostintag. Nej nu har det blivit dags att lämna detta rum och snart detta land.

09.13 Då vi kom till busstationen var de på oss, som flugor på en sockerbit, bussvärdarna. Vi förklarade att vi redan hade biljett. Då vi kom till HAS, vårt bussbolags kontor, gjorde jag mig lustig över minibussen som stod där. ”Den där ska vi åka med” Rätt snart sa en herre ”Aleppo?”. Då vi svarade ja packades ryggsäckarna in i nämnda minibuss. En annan herre har benhårt hävdat att det inte går att växla dollar i Syrien. Vi skulle växla hos honom istället.

09.31 Ombord på minibussen. Nu bär det av. Totalt sex personer i bussen. Hoppas på en svalare kupé.

10.00 I avdelningen olika jobb vi sett på resan har vi så kommit till bussvärden. Han upplyser om slutdestination, hjälper med bagageinpackande och platsfinnande, erbjuder fika, parfymerat vatten och mineralvatten, ordnar film samt hjälper folk av och lastar ur bagaget. En allt i allo.

Vid gränsen. På väg ut ur Turkiet för den här gången.

10.16 Har så nått den turkiska gränsposteringen. Här är det gott om fordon. Nu ska vi se om vi får komma ut ur landet.

10.35 Vår färd fortsätter nu med fem personer ombord. En kille tog sin sportbag och drog i vredesmod. Vi får lämna Turkiet, han kanske inte får det?

10.46 Är nu vid den syriska gränskontrollen. Har fyllt i ett blått kort. Skrev där in diverse uppgifter. Detta kort plus passen har lämnats till passpolisen. Nu gäller det. Skrev jag allt man måste och blev det rätt?

SYRIEN

11.02 Efter ett litet problem med passpolisen fick vi komma in. Problemet bestod i att giltighetstidens datum i visumet står från vänster till höger, 17 07 2005 – 16 01 2006. Passpolisen läste, som araber gör, från höger till vänster. Alltså som han uttryckte det "visa finished”. Christer förklarade och passpolisen tog sig åt huvudet.

11.15 Genast efter gränsen så var det dags att tanka. Vår chaufför ville såklart utnyttja att priserna är lägre här. Överallt syns porträtt av den döde presidenten Assad och hans efterträdande levande son.

12.11 Är framme på/i Zahert Al-Rabin, "Vårblommans" vandrarhem i Aleppo. Det är dags att gå upp på rummet. På stationen propsade en man på att vi skulle åka taxi. Han ringde sin vän på mobilen och lämnade över den till oss. Vännen sa något på arabiska och vi lämnade tillbaka mobilen och avvek snabbt.

Vårt lilla krypin i Aleppo.

12.32 På plats i vårt rum alltså rum 308. Våra turkiska pengar fick vi växla hos ägaren/receptionisten Usama. Nu ska vi förbereda oss för att vandra i vår nya hemstad. Usama är inte speciellt lik sin namne bin Ladin, istället är det en ung kille som talar perfekt engelska och har en tysk flickvän som ägnar dagarna åt att plugga arabiska i vandrarhemmets uppehållsrum.

12.56 Vi är tillbaka efter att ha varit nere i receptionen igen. De dollar jag växlat hade växlats efter den turkiska lirans kurs istället för dollarkursen. Med andra ord för 35 pund istället för 51.75 pund. Först fick jag hjälp av Usamas högra hand Sharif. Han räknade och pekade på Usamas stol och sa ”cheated you”, lurade dig. Därpå kom Usama ner för trappen och Sharif försvann ut från receptionen och meddelade att något var fel. Allt korrigerades av Usama så nu är man rikare.

Utsikt mot mindre vackra bakgator i Aleppo.

15.56 Har duschat och slappat. Inom kort bär det av ut i stadens vimmel. Det mest dramatiska som hänt sedan sist är det faktum att Christers på Cypern inköpta flaska Raki har visat tendens till läckage. Det hela avhjälptes med el-tejp.

16.28 På en ny terrass. Denna är ovanför (där terrasser brukar vara) där vi bor. Har beställt te och kaffe. Därute hörs böneutrop.

17.41 Vi vilar ut i en park efter att ha genomvandrat närområdet. Här finns en hel del butiker som säljer däck, nja det är snarare en hel stadsdel full med folk som säljer däck. I kvarteret mittemot säljs bara kryddor. Hade det inte varit smidigare att ha butikerna mer blandat? Nu planeras aftonen och morgondagen.

18.03 Vi bestämde oss för att lämna parken. Anledningen var att en man passerade med en pistol i byxlinningen. Han såg inte så kriminell ut så det var nog bara en polis eller dylikt på väg hem från jobbet. Vi gick till en liten butik och köpte 2,25 liter dryck var. Killen i butiken frågade mig ”en eller två”. Jag trodde han menade mig och sa en. Det visade sig att frågan var ställd till oss båda. Här är gatorna verkligen myllriga. Bilar och människor överallt, ett mindre självmordsuppdrag för att ta sig över gatan. Dessutom saktar inte bilarna in när någon går över, istället gasar de extra för att skrämma bort gångtrafikanterna.

19.51 På restaurangen Al Andalib inte alltför långt från vårt vandrarhem. Vi har beställt lammgrillspett. Förrätterna kom just in. Kyparen är alldeles fläckig, troligen har han nån pigmentsjukdom.

Det vackra klocktornet och den hemska trafiken i Aleppo.

20.44 Hemma igen efter en utsökt middag. Först sallad, hummus(huvva), baba ghanoug (puré på grillade auberginer, tahini och olivolja), gurka i yoghurt. Huvudrätt fyra lammfärsspett, sallad och bröd. Jag drack Al Chark, det lokala ölet och Christer drack Ugarit Cola. Det var gott och verkligen mättande. Nu ska vi vila innan vi går upp på terrassen.

22.39 Har varit uppe på terrassen och druckit te och turkiskt kaffe på krita. Först beställde jag Nescafé (snabbkaffe), det tar 10 minuter sa killen i baren. Därpå kom beskedet att de inte hade något snabbkaffe alls. Något annat som saknades var växel så vi betalar imorgon vid frukosten. Efter detta tog jag en liten stadsvandring. Jag ville köpa mer syriskt öl och gick till två spritbutiker. Olika butiker, olika svar/bemötanden. - Har inget, sa den förste, barskt. - Tyvärr slut, kommer inte mer. Var den andres, äldres svar.
Vi har inte sett många turister här i Aleppo, men här inne på vandrarhemmet sitter de och hänger, tjecker, amerikaner, tyskar, britter och andra. De mest budgetmedvetna sover i sovsäck på taket. Vi kostar på oss ett rum istället.

Onsdag 20 juli

08.09 Har tillfälligt vaknat till. Ljud hörs från terrassen, vårt rum har ett litet fönster ut mot trappen upp till terrassen. Ljud hörs även utifrån gatan. Det känns lite tidigt att stiga upp för frukost nu. Madrassen är tillverkad av skumgummi, inte illa. Illa är det faktum att kudden verkar vara i samma material. 5-6 cm tjock, kompakt. Nej.. lite vätska och mer vila.

10.24 Drog mig till klockan nio. Tog därefter en dusch. Duschen är ett kapitel för sig. Den sitter i taket på toalettutrymmet så det mesta blir blött vid duschning, tvättställ, toalettstol, väggar, you name it! Nyss var vi för att äta frukost och fick beskedet ”finished!”. Den slutade tydligen att serveras klockan nio. Lite konstigt att ett ställe som är bemannat inte ska kunna slänga fram lite bröd, dryck, pålägg och yoghurt. Skulden från igår har lagts till vår räkning. Nu planeras dagens aktiviteter. Vi läser om att det i staden ska finnas en butik där innehavarna reciterar Oscar Wilde.

Citadellet i Aleppo.

13.08 Hemma ånyo. Har varit och tittat på Stora Moskén med sin minaret från 1090. En stund senare blev vi inbjudna till en butik som visst hette ”Sebastian". Vi sa att vi först ville ta några mera kort och sen så fick vi se hur vi gjorde. Har även fotograferat och besett Citadellet. På vägen tillbaka blev vi ånyo inbjudna till ”Sebastian”. Efter lite lirkande följde vi med in i en tyst, sval butik. Vi erbjöds och accepterade te med kanelsmak. Det var gott. Under tedrickandet svängde en bokhylla åt sidan och ut kom ännu en man. Jag undrade om det var en hemlig dörr och erbjöds att följa med upp på övervåningen. Vägen upp gick genom den hemliga dörren. Där uppe fanns mattor av alla möjliga storlekar, färger och ursprung. En av killarna pratade vitt och brett om mattorna men vi köpte inget. De nämnde att myndigheterna inte kände till de affärer som bedrevs på övervåningen. På vägen ut upptäckte vi en plansch med Oscar Wilde. Vi hade hamnat i den butik vi läste om imorse. Vi kryssade genom souqen (basarkvarteren) men köpte inget. Det var trångt i kvarteren och här fick vi stiga åt sidan för mötande biltrafik och annat. Innan hemkomst köptes mer dryck. Att korsa en gata i den här staden är ett veritabelt självmordsuppdrag. Det gäller att ha blicken långt fram för att i god tid se en möjlig lucka för nästa steg. Att korsa en fyrfilig väg blir som ett schackparti. Den som tror att bilar ligger kvar i den fil de befinner sig i blir överraskade här. Ett filbyte på ett par filer går i ett nafs. Med oss upp på rummet hade vi de biljetter som vi köpt av Usama innan vi gick mot sevärdheterna i staden.

Som synes är det ganska gott om gula taxibilar i Syrien.

15.13 Tillbaka på terrassen efter att ha skrivit vykort. Det är varmt därute, +36. Vad som närmast sker vet jag inte

15.56 Vi sitter på en uteservering med det fantasifulla namnet "Beer Garden". Har just beställt varsin öl. Hoppas på syrisk öl. Att hitta ställen som serverar alkohol här är inte helt lätt.

Christer avnjuter syrisk öl på en mysig "beer garden" i Aleppo.

16.08 Sitter och dricker våra öl. De erbjuds på 62 centiliters flaskor, har en styrka på 3.5%, och ingen distinkt smak. Läskar dock gott. Det är fridfullt på serveringen. En fontän sprutar och porlar vid vårt bord.

17.08 Tillbaka i 308: an. Har köpt mera dryck, Spiral apelsin och Almaza en libanesisk alkoholfri maltdryck. Har även köpt en stor giffel och en liten chokladbit. Kostnad för hela kalaset blev 50 pund (7 kronor).

18.42 Har fått mig en dusch och lite eftermiddagsslummer. Det börjar bli dags för kvällsvard.

Den armeniska familj som vår nye vän (och kung Carl Gustafs?) bjöd in oss till.

19.28 Vi gick ut för att äta middag. Träffade först en man som kallade sig Michael som samlade på mynt och ville visa oss en bra restaurang. Efter detta kryssade vi längs gågatan och fick se en man ligga på en brits. Vi vek av gågatan och fångades snart av en annan man. Denna tunnhårige filur visste en del om Sverige och bad oss att hälsa till sin ”vän” kung Carl Gustaf med fru. Han tog oss på en vandring i gränderna och plötsligt bar det av in på en innergård. Där bodde en armenisk familj som vår guide tyckte att vi kunde ta ett kort på. Därefter visades en armenisk kyrka och plötsligt var vi vid en (armenisk?) restaurant, Kan Za Man. Vi sa hej till vår guide och åkte i en glasad hiss upp en våning. Vi leddes till ett bord och beställde genom att fylla i siffror före det vi ville ha på menyn. Hur ska vi hitta hem?

Den goda middagen som stördes av insikten att vi inte hade en aning om hur vi
kommit till restaurangen eller hur vi skulle hitta tillbaka.

20.27 Har just avslutat kaffe på maten, espresso denna gång. När kyparen kom med kaffet tittade han på min tomma tallrik och sa ”finished?”. Detta ord börjar förfölja oss! Nu stundar betalning och sedan hemhittning. På min sejdel står det ”assilla”. Vad månne det vara?

21.07 Vi hittade hem oväntat lätt trots allt. Har varit och betalat för oss. Rumskostnaden ligger på 450 pund för två nätter och en person. Det ger en kostnad på runt 30 kronor per natt. Bussbiljetten till Damaskus kostar 160 pund, ca 25 kronor för 5 timmars resa.

22.00 Det är myror i vårt rum. Det är myror på golvet och i Christers säng. Det är myror som trotsar vinden från takfläkten. Det är myror som biter Christer. Det är myror som Christer sprejar med deo.