09.47 En slö dag har tagit sin början här i Saigon. Vi tog sovmorgon och nu blir det en sen frukost. Den är faktiskt för sen. Jag har dock lovat personalen att vi ska äta tidigare imorgon. Fast då är vi ju inte gäster här längre förstås.

10.13 Frukosterade och klara. Nu följer en stilla stadsvandring, dock ska vi fixa lite här först. Jag tog lite väl lång tid på mig att komma in i hissen och den gled igen med mig emellan. Det är dock ingen skada skedd på mig eller hissen.

Gott om söndagsshoppare vid Saigon Square.

Är gatorna i Saigon någonsin tomma?

12.18 Det togs en snabb sväng på stan. Vi letade kläder på inomhusmarknaden Saigon Square men fann inga som kändes passande. Efter det fortsatte vi till Ben Thanh-marknaden. Där köpte jag kaffebönor. Nu kan jag få vietnamesiskt kaffe hemma.

12.59 Vi är numera utcheckade med packningen i tryggt förvar på hotellet. Nu vankas det lunch på den thailändska restaurangen Silver Elephant. Ännu en gång spelar en elefant en viktig och central roll då det gäller mat.

Vi äter thailändsk lunch på Silver Elephant.

13.52 Vår man är här. Här är för övrigt hotellobbyn och mannen är taxichauffören som ska ta oss till flygplatsen. Nu bär det av.

14.04 Vår man väntade i taxin. Den jag trodde var chauffören visade sig bara vara den som visade vägen ut till taxin. Nu rullar vi mot den internationella delen av flygplatsen. Chaffisen kommenterade de röda prickarna på mitt vänstra ben. De ska visst betyda lycka, man tackar!

14.33 Vi börjar förbereda oss för incheckning. Christer har fått skaka ut ett tjugotal myror ur sin tygpåse. Är det tillåtet att föra ut myror ur Vietnam? Får man ta in myror i Kambodja? Det får vi nog inte veta. Myrorna bor numera i incheckningshallen. Om de hade följt med hade de då kallats flygmyror?

15.23 Nu har det bränts dong. Vi har bestämt oss att ta en sista fika här i Vietnam. Det är ännu en del pengar över från de jag fick av mina föräldrar. Pengarna räcker länge i det här landet precis som i de tidigare besökta länderna här i Asien. Det var en del bekymmer med att hitta sittplatser i fiket men personalen möblerade åt oss och vi kunde fika med utsikt mot flygplanen.

Peter avslutar sin resa i Vietnam med en kanelbulle.

16.26 Vi har vinkat av Shu Ming som ska flyga hem till Kuala Lumpur och vi har gjort oss av med våra sista dong. Nu sitter vi och undrar hur mycket vi ska växla in då vi kommer fram till Phnom Penh.

16.39 Vi väntar på klartecken från flygledartornet. Startbanan är regnvåt efter ett intensivt skyfall som drog igång när vi skulle gå över landningsbanan och in i planet. Gå förresten?, nej man fick kasta sig in i flygplanet och ändå var man som en dränkt katt. Vi sitter långt fram i planet på platserna 1 B & C. Snett framför oss sitter flygvärdinnan. Flygbolaget är Vietnam Airlines. Nu är allt klart och vi stiger mot skyn. Ett stort jubel utbröt just från några från Japan. Hejdå Vietnam!

KAMBODJA

18.26 Vi har landat. Ett av våra e-visum tog tullaren. På det andra stämplade han ”Used”. Behöver jag en tredje kopia för att få lämna landet? Varför stämpla ”Used” på den återlämnade? Vi såg förresten stora översvämmade områden under inflygningen.

19.32 Vi sitter i varsin säng i samma rum utan fönster, rum 302. Omkring oss är New York Hotel. Till vår rumsnyckel hör två plastbitar. En för att lyset ska fungera i rummet. Man sticker ner den i en springa. Den andra drar man framför en optisk läsare i hissen. Detta för att den ska gå. Vi är i Phnom Penh, Kambodja. Från flygplatsen blev det taxi.

21.21 Nu är vi hungriga. Vilken tur att vi har hittat Noveau Pho de Paris. Det är en restaurang som ligger granne med vårt hotell. Menyn är i samma klass som en telefonkatalog då det gäller tjockleken. Rätterna återges med bilder. Vi har beställt mat och 64 centiliter öl var. Just detta med ölen gjorde kyparna roade och nyfikna.

22.32 Vi är tillbaka på rummet. Det var gott men ack vad det kostade. Christers mat gick på US$6 och mitt på US$6.30. Jag har provat att ringa hem. Enligt guideboken slår man 001 eller 007 om man vill ringa ett utlandssamtal. Det funkar inte. I alla fall inte för mig.

Peter i rum 302 på New York Hotel i Phnom Penh (inte New York).

Måndag 4 augusti

08.27 Vårt rum har som sagt inga fönster. Det gör att man vaknar i ett mörkt rum. Då man gör det gäller det att tända lyset så att man inte somnar om.

09.51 Det var varierat, gott och mättande. Vad pratar jag om? Jo, vår frukost. Kanske man ska börja med frukostar av detta slag när man kommer hem; nudlar, bröd, juice, kaffe, färska grönsaker och frukter. Frukosten serverades på hotellets högsta våning och fönstren bjöd på en fantastisk utsikt över Kambodjas huvudstad. Vårt rum luktar numera rengöringsmedel. Enligt Gula Sidorna i telefonkatalogen ska man slå 001 eller 007 för att ringa utlandet.

Från frukostmatsalen kan man studera Phnom Penh uppifrån, här syns gatan Monivong Boulevard.

11.45 Innan vi lämnade hotellet så köpte vi en bussbiljett till Siem Reap i receptionen. Denb ska hämtas senare under dagen. Vi ska resa med Mekong Express, en snabb buss av bättre modell. Efter vi lämnat hotellet så har vi vandrat runt i staden. Vårt vätskeförråd har fyllts på. I detta nu är Christer och letar efter ett gatunamn. Det är bra att ha om man vill veta var man befinner sig på kartan och i verkligheten. Jag tar mig en bänkrast. Bakom mig är det en vacker byggnad och i en lyktstolpe vajar kuwaitiska flaggor. Anledningen till denna Kuwait-fixering som vi såg spår av även igår är ett statsbesök som är på gång. Nu börjar denna dagbok att ta slut. Det är dags att byta.

12.10 Det är dags för en ny anteckning i en ny dagbok. Vi sitter på restaurangen Khmer Borane. Det är dags för mat. Anledningen till detta stopp var både hunger och regn i luften. Bakom mig är floden Mekong än en gång. Där finns även ett antal flaggbehängda flaggstänger. Vi har också just sett det kungliga palatset i staden.

Gatorna blir bredare ju närmare det kungliga man kommer.

Det kungliga palatset i Phnom Penh.

Angkor, öl av bästa kvalitet.

12.42 Christer åt två avlånga bittermeloner fyllda med köttfärs. Jag åt stora, oregelbundna riskakor toppade med en köttfärsblandning. Vad gäller dryck blev det varsin burk med Angkor. Det är det lokala ölet. Vad gäller smaken, det var riktigt gott. Bittermelonen är ordentligt besk och låg i ett spad av palmsocker, riktiga smakkontraster i den måltiden.

13.59 Det blev en sakta vandring åter. Vi passerade ett antal små verkstäder, resebyråer, frisersalonger, både utomhus och inomhus samt en hel del till. Väl hemma hämtade vi ut våra biljetter för imorgon i receptionen. Nu ska vi trappa ner samt planera mer.

Bänken viskar... "sitt en stund på mig!"

Nära Mekong finns Phnom Penhs finare mest turistanpassade delar.
Bilden är från gatan Sisowath Quay.

15.17 Jag har skrivit några vykort och Christer har duschat. Nu ska vi ut och se mer av staden. Jag har ännu inte klurat ut hur man ringer utomlands men jag tänker inte ge mig.

15.58 En hel shoppinggalleria med 4-5 våningar har genomsökts i jakt på vykort och vettigt kaffe. Vi har ännu ingen framgång. Nu är vi högst upp på utsiktsdelen och i närheten försöker någon att spränga ljudvallen. Det vrålar musik ur några högtalare. Gallerian heter Sorya Shopping Mall.

16.36 Då förtvivlan var som störst och vi kände både hunger och törst så fann vi Sakhanda Café. Här blir det ett lättare mål med mat. Just nu fick vi iste och en liten kanna som är varm och svart.

Vi har bra utsikt från toppen av Sorya Shopping Mall.

17.15 Jag har skrivit mina vykort och ätit min mat. Christer har några vykort kvar. Efter det blir det till att betala samt att hitta posten innan den stänger.

18.27 Vi fann posten i tid. Postpersonalen frankerade och stämplade vykorten. Efter det så fick tillbaka vykorten för att på egen hand lägga dem på lådan. Vi fortsatte till Wat Phnom. Det är en pagod från 1373 uppförd på en konstgjord kulle. Det var här som staden grundades just det året. Vidare har vi kollat efter souvenirer. Nu är vi åter vid Sorya.

Den stora klockan vid Wat Phnom.

20.57 Vi handlade på Soryas livsmedelsbutik och har bl.a. införskaffat så kallat "muscle wine", en alkoholhaltig lokal dryck för 1 US-dollar/flaskan. Den är gjord bl.a. på örter och beståndsdelar från hjort. Efter sju sorger och åtta bedrövelser har jag kommit in på internet här på hotellet. Jag får resa in i Bahrain. Mitt referensnummer är 288779. Även Christer är godkänd. Det blir ett land mer än tänkt. Det är även ordnats med boende i nästa stad, Siem Reap.

21.20 El condor pasa på fiol hörs i högtalarna. Vi är tillbaka på Nouveau Pho de Paris. Vi ska ännu en gång äta middag. Då jag skrev detta undrade en av kyparna om jag studerade vietnamesiska. Visst, min handstil är klen men ändå! Jag ska väl vara glad att han inte sa kinesiska eller koreanska.

22.26 God mat åts. God planering för imorgon gjordes. God öl väntar. God natt följer.

Tisdag 5 augusti

07.47 CNN berättar om det senaste kring OS. Just nu pratas det om förhållandena för ryttarna i Hong Kong. För oss är det tidseffektivitet som gäller idag.

08.24 Nu bär det av uppåt fem våningar. Vi ska till den åttonde. Det är frukostdags.

08.51 Skumma lukter slår emot oss då vi kommer in på vårt rum. Var kommer de ifrån? Är det utifrån eller från oss och vår packning? Vi har ju bara varit ute och rest i 46 dagar.

09.08 Nu åker vi tuk-tuk igen. Denna är snarare en motorcykel med släpvagn. Den del som vi sitter i kan hakas på och av. För att komma rätt i språkförbristningen och geografin har vi visat vår chaufför en lapp med namnet på det museum vi vill besöka. Muséet i fråga är Tuol Sleng.

Tuol Sleng Museum

Foton på några av alla fångar som lidit på Tuol Sleng.

09.17 Vår chaufför verkar ha missförstått vart vi vill åka. Vi var på väg mot National Museum men fick köra omvägar på grund av avstängda gator (statsbesöket kanske?) Vi har ännu en gång visat honom lappen med muséets namn. Nu får vi se hur det går.

09.39 Vi har kommit fram till och in på Tuol Sleng, folkmordsmuseumet. Här fängslades, torterades och avrättades människor under Röda khmerernas regim 1975-1979. Tuol Sleng var från början en högstadieskola men klassrummen blev sedan celler och lokaler för tortyr och förhör av fångar.

Foton och faktatexter om Röda Khmerernas tid vid makten i Kambodja.

I klassrummen som gjorts om till förhörsrum torterades fångar bl.a. med hjälp av bilbatterier. På väggen finns autentiska foton.

Pol Pots egna, extrema version av maoism, syftade till att på mycket kort tid införa en agrar utopisk kommunism, utan städer, klasser, privat egendom, post, telefoni, kontakt med omvärlden, pengar eller avancerad teknik. Pengar avskaffades, skolor och sjukhus stängdes, etniska minoriteter förbjöds tala sina egna språk och i princip alla stadsbor tvångsförflyttades till landsbygden där de som tredje klassens medborgare kom att bli bland de första att falla offer för det omfattande folkmord Pol Pot initierade.

Till kategorin icke-önskvärda hörde folkgrupper som inte passade in i visionen om en ren khmer-stat (vietnameser, cham och laotier), utbildade (inkl. människor med glasögon) och troende (buddhister, muslimer och kristna).

Pol Pot krävde fullständig lojalitet mot sig och sin rörelse Angkar, "Organisationen", nu omdöpt till Demokratiska Kampucheas Parti.

Bedömningar av hur många som mördades - ihjälhuggna med slipade bambupinnar eller ihjälsvultna - under åren 1975-79 rör sig vanligen mellan ca 1-2 miljoner, av en total befolkning på bara drygt 7 miljoner. (Källa: Wikipedia)

10.15 Vi har sett bilder på intagna här och tittar nu på bilder och läser om Röda Khmerernas tid vid makten. Vi har bl.a. sett en ställning där fångarna hängdes upp och ner. Då de svimmade doppades de med huvudena i gödselvatten för att kvickna till och så fortsatte det.

10.40 Det tas en bänkrast. Vi funderar igenom hur det resonerades då, mellan 1975 och 1979. Varför denna behandling av andra människor? Vad hade hänt om de inte stoppats? Då deras regim var över så var över 70% av befolkningen i landet kvinnor.

Tortyrmetoder

Lämningar efter några av Röda khmerernas offer. Fotografernas spegelbild syns också.

Peter i tuk-tuk på väg till vårt hotell.

11.04 Vi tog en tuk-tuk tillbaka hit till New York Hotel. Vårt rum är nystädat. Det är lite synd. Vi vill ju duscha, kasta skräp med mera innan avresan. Vore det inte bättre att de väntat tills vi checkat ut?

11.35 Vi har fyllt på med vätska och ätit lite jackfruit. Det är inte den godaste av frukter, faktum är att vi kastade det mesta. Inom tjugo minuter vill vi vara på väg mot vår buss. Vi hoppas på att få åka tuk-tuk ännu en gång.

12.12 En man i grå skjorta och med gråsprängt hår och skägg letar sin plats, inte sin plats i livet men väl sin plats i bussen. Vi har hittat våra platser. Bussbolaget heter Mekong Express Limousine Bus. Vi och troligtvis den grå mannen ska till Siem Reap i västra Kambodja.

På väg in i bussen som ska ta oss till Siem Reap.

Vi lämnar Phnom Penh.

12.46 Längst fram i bussen har en tjej stått och informerat oss om färden. Den är på 314 kilometer och beräknas ta 6 timmar. Hon har även berättat om hur Phnom Penh grundades och lite fakta om bussbolaget. Längre bak sitter en spansktalande man och tjattrar högljutt, bl.a. om varför hon inte berättar nåt på spanska. Nu är det snacks och dryck på gång. En fullpackad buss med rep kring bagageluckan passerade just. Vilken tur att vi valde denna buss.

14.51 Det omgivande landskapet andas landsbygd. Det är risfält, ox/vattenbuffeldragna kärror med hö och enklare trähus. Nu mer hus och i skrivande stund över om inte mörka vatten så i alla fall ljusbruna vatten. På bussens TV spelas pop/rockmusik.

15.36 Bussen har stannat i Kampong Thom. Vi står framför Arunras Restaurant. Inom kort ska vi åter in i bussen. Det känns bra att få räta på kroppen och besöka en toalett. Medpassagerarna passar på att inköpa lite reskost. Man kan bland annat köpa rostade insekter. Jag brukar prova det mesta men jag passar denna gång.

Bussen har stannat i Kampong Thom. Notera de rostade insekterna som är till salu.

16.17 Killen i sätet framför mig mumsar på insekter. Han har erbjudit några till förbipasserande passagerare.

18.52 Då är vi här i alla fall, sa Christer och la guideboken på nattduksbordet. Här är för övrigt rum 303, Angkor Thom Hotel i Siem Reap. Vi kom hit i tuk-tuk från busstationen, den fjärde för idag. Det har även bokats skjuts till morgondagens resa till tempelområdet Angkor Wat. Vår tuk-tuk-förare var en entusiastisk kille i 20-års-åldern som pratade oavbrutet på perfekt engelska. Här i Siem Reap har varje tuk-tuk-förare en egen officiell väst med ett nummer på. Blir man lurad eller missnöjd så nämner man bara numret till högre ort. Killen i receptionen såg frågande ut då vi skulle checka in här på hotellet. Var han inte informerad om att vi skulle komma? Vi har ju bokat, eller?

Vår hemgata Wat Bo i Siem Reap

20.27 Vi har lämnat hotellet och vandrar genom ett mörkt men fridfullt Siem Reap. Min mobil i ryggsäcken talade just om vad klockan är. Det måste vara någon kortfunktion, men jag har ju en driftig telefon. Ifjol så ringde den själv upp mina föräldrar eller var det en annan kortfunktion.

20.45 Vi har fortsatt vår vandring genom ett kvällsmörkt Siem Reap. Gatubelysningen består av 40 och 60 watts lampor. Nu har vi satt oss på Angkor Honolulu Café. Det ska bli middag.

22.28 Mail och annat har kollats på datorerna här på det bygge vi kallar hem. Nu ska vi klura kring morgondagen. Vissa saker är redan klara. Vi har hört oss för i receptionen om frukosten. Det blir frukost klockan 08.00 och en timme senare kommer vår skjuts.

Onsdag 6 augusti

07.17 Här går vi omkring på gatorna i godan ro och i strålande solsken. Plötsligt avbryts friden och harmonin av en äldre herre. Han rusar över vägen och ropar tuk-tuk!! Vi säger vänligt men bestämt nej. Då vill han absolut stämpla i våra pass och att vi ska skriva på en lista att vi åkt med honom. Jag visar mitt pass, får en röd liten stämpel och plötsligt säger en röst i fjärran; "Det är dags att gå upp, klockan är 07.00!" Vad, vem, varför säger hjärnan. Plötsligt inser jag hur det hänger ihop. Det är dags att gå upp, klockan är 07.00 och mobilen har sagt sitt. Gatan, gubben och allt försvinner. Drömmen är borta och jag är vaken.

08.11 Det är full aktivitet på herrarna bakom bardisken. En sliter och skrapar vid spisen. Den andre håller på med smör, marmelad och kryddor. Sakta växer vår frukost fram. Nyss gavs pengar till en tjej som cyklade förbi. På hennes styre hängde brödpåsar. Då vi kom ner till receptionen undrade de om vi ville använda internet. Vi sa att vi ville ha frukost. Hade vi inte bokat frukost igår?

08.44 Det tog till tjugofem över innan vår frukost kom. Vi fick ägg, korv och bacon och till det en baguette, smör och marmelad. Vid betalningen som de ville ha fick vi veta att te/kaffe ingick men vi inte fått nåt. Vi har en kopp innestående. Just som vi betalat kom vår tuk-tuk-förare från igår och sa "Hello". Nu hastar vi runt på rummet innan vi ger oss av. Närmast stundar tandborstning.

08.57 Det blev till att byta förare. Han vi bokat med hade fått andra planer och tagit med sig en kollega istället. Jag hoppas att vi inte bytt resmål. Nu står vi i en korsning och väntar. Det var ingen i receptionen när vi åkte så jag tog med nyckeln. Vi är på väg till tempelområdet Angkor, centrum i det medeltida Khmer-riket och en symbol för Kambodja idag. Det finns på flaggan och har gett namn till landets öl, mängder av hotell och mycket annat.

Vi tuk-tukar oss mot det enorma tempelområdet Angkor Wat.

Varför sitter man i en båt full med gräs? Någon som kan förklara?

09.27 Under oss är gångvägen till templen vid Angkor Wat. Det är stort, det är mäktigt. Det är enorma mängder av tillsnidad sten. Allt började byggas 1102. Enligt vår guidebok är Angkor Wat världens största religiösa byggnad. Alla möjliga språk talas omkring oss. Vår chaufför har lovat att vänta på oss tills vi är klara. När vi nådde det enorma tempelområdet fick vi köpa ett endags-pass och blev fotograferade.

Christer vid Angkor Wat.

En hund utan ägare framför det mäktiga Angkor Wat.

10.23 Jag är hänförd och imponerad. Det är enormt, otroligt. På vår vandring runt i templen har vi fått tre rökelsestavar vardera. Vi bugade tre gånger, ja Christer till och med sex gånger, för en huvudlös hinduisk gudom. Rökelsemannen hade missat Christers tre första bugningar och bad honom att buga ännu en gång. Lite senare ombads vi göra det samma för Buddha men där lät vi bli. Nu sitter jag vid en två, tre meter hög och kanske 50 meter lång stenrelief. Den visar slutstriden i diktverket Mahabarata.

10.42 Här har vi satt oss ner för dryck. Runt omkring oss svärmar försäljare av t-shirts, guideböcker, vykort och en hel del annat. En av dem undrade om vi var systrar eller bröder. Vi får hoppas att det är språkkunskaperna som är dåliga, inte vår manlighet som börjat svikta. När vi är klara här ska jag köpa några t-shirts av den som är lugnast av försäljarna. Efter det går vi ut till vår förare.

Ett av alla ansikten vid porten till Angkor Thom, Khmer-rikets gamla huvudstad.

11.14 Det blev tuk-tuk till Angkor Thoms södra port, tempelområdet alltså, inte hotellet. Angkor Thom var huvudstad i det gamla Khmer-riket och hade sin glansperiod på 1200-talet. Vi släpptes av och tuk-tuken åkte in utan oss. Vi gick in och möttes av ropande försäljare. Till råga på allt började en herre att spela på ett stränginstrument med sin stråke och jagade oss. Vi klev in i vår tuk-tuk och nu är färden över och vi kliver ut för att se Angkor Thom. Vi har lovat han som kör att komma och äta på Bayon Restaurant 17 sedan.

11.25 Vi står nu och blickar mot Bayon-templet. Ifrån det blickar stenansikten ner mot oss. De har nog sett en hel del under historiens gång. Just nu hördes ett stigande, kvittrande tjut. Är det en fågel eller ett barn? Angkor Thom uppfördes mellan 1181 och 1219. Bayon var kungens statstempel.

11.51 Här sitter vi i detta historiska tempel. I allt detta historiska finns spår av det nutida. Folk har släppt, tappat, kastat godispapper, sugrör, cigarettfimpar och en skjortknapp. Varför kan man inte hålla ordning på sina saker? Varför kan man inte respektera förbudsskyltarna om att inte sitta på vissa delar av templet?

Bayon, kungens statstempel i Angkor Thom.

12.17 Det är dags för ett nytt tempel. Nu är det Baphuon som gäller. Då solen bryter igenom molnen är den effektiv och sliter på oss. Detta tempel som det tidigare är mäktigt och hänförande. Det är ett Shivatempel från 1000-talet som konverterat till Buddhismen. Då jag skrev detta passerade en man som Christer sett tidigare. Antingen var det i Saigon eller i Nha Trang.

12.32 Det har blivit dags för lunch på Bayon Restaurant 17. Här är det små restauranger i långa rader. Dryckerna har anlänt och så också försäljarna.

12.40 En ung bokförsäljerska undrade var vi kom ifrån och jag talade om det för henne. Då klämde hon till med; "om jag kan Sveriges huvudstad så köper du den här boken av mig?" Om jag köpte boken så skulle jag lära mig mycket påstod hon, till och med att prata Khmer, landets språk.

Buddha dök upp även i Bayon-templet.

Ett stenansikte iakttog oss.

13.11 Försäljerskan återkom och vi gick. Vi skjutsades vidare mot nya mål. Nu går vi längs en upptrampad skogsstig. Vi är på väg mot Ta Prohm (Gamle Brahma). Nyss mötte vi en MC-polis. Vi har även sett ett liveband här på stigen ute i djungeln. Bandmedlemmarna var alla offer för minor och saknade olika kroppsdelar.

14.01 Mitt bland träden och ibland under dem var templen. Fantastiskt vad de kunde bygga förr. Från en av grenarna hörs ett knakande ljud. Många tittar oroligt uppåt och undrar när grenen ska gå av och falla ner. Vi har också fotograferat myror och fjärilar. Ta Prohm är för övrigt känt från filmen "Lara Croft: Tomb Raider" som filmades här.

De fantastiska miljöerna vid templet Ta Prohm.

14.49 Tuk-tuken tog oss tillbaka till Angkor Thom. Denna gång var det hotellet som gällde. Vi gick direkt och handlade på Apsara Market som ligger alldeles intill. Vi undrade också över namnet, Ap-Sara? Var är hon? Nu är vi på rummet. Det är ostädat. Kanske skulle vi ha lämnat nyckeln i morse? Vad gäller dagens utflykt så känns det som om man kan spendera flertalet dagar där och ändå finns det mer att se. Vi är dock nöjda med vad vi fått se. Vår förare var strålande och vi har bokat in honom för morgondagens flygplatsresa.

15.54 Det har blivit dags att se vår stad Siem Reap i dagsljus. Vad det innebär i detalj lär visa sig. Innan vi går ut måste jag komma ihåg att lämna nyckeln samt kolla med städning. Inte för att det direkt behövs men i alla fall.

16.09 Nyckeln och en förklaring är lämnad. Finns inte nyckeln i receptionen blir det inte städat. Nu är nyckeln och nu ska det visst bli städat. Jag har provat att ringa hem direkt från telefonboken på mobilen. Nu gick signalerna fram men inget svar.

16.41 Den blå pumpan eller för att vara exakt The Blue Pumpkin heter platsen för vår eftermiddagsfika. Vi har beställt croissanter med ost och skinka. Vi dricker ananasjuice och Tall Black Coffee. Att det är kaffe vet jag. Men hur ser den ut och hur är det med smaken? I närheten har vi sett en tjej gå förbi iklädd en svensk fotbollslandslagströja.

18.17 Det var en stor kopp gott, svart kaffe. Efter kafébesöket gick jag på ett internetkafé för att dra ut en ny kopia på e-visumet till Kambodja. Killarna vid gränsen tog ju en och stämplade "used" på den andra. Nu gick det inte så bra att dra ut en kopia, faktum är att det inte gick alls. Christer gick för att köpa en t-shirt. Det gick betydligt bättre. Nu är vi tillbaka i vårt nystädade rum. Det är dags för lite vila innan kvällens bestyr.

En elefant har kommit till stan.

20.02 Det första kvällsstoppet är gjort. Vi sitter vid varsin dator nere i lobbyn.

20.52 Nästa steg i den sista kambodjanska kvällen är taget. Vi är på Khmer Kitchen Restaurant i centrum. Christer ska prova Khmer curry och jag tar min klassiska rätt, cashewnötter och kyckling.

Peter skickar SMS till Roger hemma i avlägsna Sverige.

22.36 Gott om gott summerar middagen. Gått och gått summerar hemfärden. Ur mörkret kom några och tog tag i min högra arm och sa något. Vad det var kunde jag inte uppfatta men jag sa bestämt; "Nej!" Christer har också donerat sin i Quy Nhon inköpta vietnamesiska skjorta till stadens invånare. Den var nog inte gjord för en europeisk kropp och har nu flyttat till en parkbänk. Skjortan var tilräckligt lång men väldigt smal över axlarna. Nu packar vi det vi kan innan vi packar ihop. Hur är det med nästa boende. Vilken rumstyp är det? Vi såg ju lite av det hotellet den 25 juni. Imorgon flyger vi tillbaka till Kuala Lumpur.