Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt
Landskap: Västmanland, Värmland, Dalsland
Kommuner: Lindesberg, Ljusnarsberg, Hällefors, Filipstad, Storfors, Karlskoga, Degerfors, Kristinehamn, Karlstad, Kil, Arvika, Grums, Säffle, Åmål, Mellerud
Måndag 13 juli
07.57 God morgon! Vi är hos Perssons Magasin (http://www.perssonsmagasin.se) i Västra Löa, en by mellan Kopparberg och Lindesberg. Natten i Vita stugan har behandlat oss väl och nu ska vi gå iväg för att äta frukost i det stora boningshuset där vårt värdpar bor.
09.16 Det erbjöds en stadig och smakrik frukost. Den serverades på en inglasad altan. Vår värdinna Eva stod för frukostservicen. Vi passade även på att konversera med vår värd Carl-Eric. Han berättade några anekdoter från sin resa bland släktingar i Kansas, USA. Han hade t.ex. tyckt att det var få mörkhyade där. Alls inte, sa den vår värd bodde hos, vi har ju en. Det var ett annat miljötänk där i USA. Ett uttjänt batteri slängdes i avfallskvarnen. Det var ingen fara eftersom kvarnen hade vassa knivar. Mot slutet av vår frukost anslöt även andra gäster, en familj från Karlstad. Vi har nyss betalat vår vistelse med Swish. De nya frukostgästerna får nu äta i lugn och ro. För oss är det dags att säga klart och betalt. Det är dags att dra västerut.
09.43 En smidig vänstersväng tog oss 183 vägar framåt. Från väg 50 bytte vi till väg 233. Nu är vi inne i Kopparberg med en utländsk långtradare jagande bakom oss.
09.56 Längre fram i Kopparberg bytte vi till väg 63. Den är, för att vara riksväg, väldigt smal och kurvig. Långtradaren är kvar bakom oss.
10.17 Långtradaren, en dansk, har nu kört om oss. Vi själva står stilla på en parkeringsplats vid Ösjön. Vågorna kluckar mot stranden. I skogen runt sjön sträcker sig träd mot molnen.
11.17 Efter en skön paus har resan gått vidare. Vi har ett hektiskt schema idag, en av resans mest intensiva dagar. Vi har inte tid att fastna alltför länge på någon plats. Nyss lämnade vi Hällefors bakom oss. Vi är också på väg ut ur Hällefors kommun, ut ur Västmanland och Örebro län.
11.24 Så var vi i Värmlands län och i Filipstads kommun. Det betas av några län, landskap och kommuner detta år.
11.42 Nu är vi helt plötsligt men intet förvånande framme i Filipstad, en stad i östra Värmland med 6 329 invånare. Vi är närmare bestämt på parkeringen vid COOP och Nordströms skor. Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Karl Filip är framför allt känd för att under en tid ha varit en av kandidaterna att bli tsar av Ryssland. Ett ryskt sändebud skickades 1611 till Stockholm med detta erbjudande till den svenske kungen. Staden Novgorod, som stod under svenskt beskydd, hade lanserat Karl Filip som sin kandidat. Tsarvalet skedde under tumultartade former i Moskva kring årsskiftet 1612–1613 (Stora oredan). Då Karl Filip sommaren 1613 kom över till Viborgs slott, var tiden redan försutten, och han måste återvända hem. Det blev inte Karl Filip utan en i sista hand framkastad kandidat, Mikael Romanov, som tog hem spelet. Ätten Romanov skulle sitta kvar på den ryska tronen till 1917. (Källa: Wikipedia)
14.10 Nu sitter vi i de blå campingstolarna igen. Gasolköket är igång och några korvar ligger i vattnet i kastrullen. Vi har stannat till på en parkeringsplats längs väg 237. Någonstans här i närheten finns gränsen mellan Värmlands och Örebro län.
15.26 Visst var det gratis. Gratis är det också uppe på Rävåskullen. Här sitter jag på, tror jag det heter, lavetten till en av de så kallade Folkkanonerna. En gång i tiden stod de på HM Pansarskepp Sverige. Den så kallade ”Folkkanonen” ställdes upp på Rävåskullen inför 400-års jubiléet i Karlskoga 1986. Den är tillverkad av Bofors 1912 och tillhörde bestyckningen på pansarbåten ”Sverige” som regeringen gav order om att bygga efter den stora insamlingen före första världskriget. I Karlskoga samlade man in 87000 kr till kanonen. I början av 1960-talet skänktes kanonen till Karlskoga kommun av marinen. Härifrån Rävåskullen har vi också en fin utsikt över Karlskoga centrum. Namnet Karlskoga kommer från att kung Karl IX såg det som sina hertigliga skogar, Karls skogar. Karlskoga är både landskapet Värmlands och Örebro läns näst största tätort. Här bor det 27 518 invånare.
18.14 Bilen är nu parkerad vid Stora COOP i Kristinehamn. Vi sitter på en bänk vid ingången. Här står även en trampmoped av äldre modell. Frågan är den om de finns av yngre modell. Staden har för övrigt fått sitt namn av drottning Kristina. Här bor det 18 730 invånare.
18.59 Vi har promenerat in mot de centralare delarna av Kristinehamn. Från Norra Torget gick vi över Kungsbron till Södra Torget. Vid Kungsbrons ena fäste hängde förr insamlingsbössan Lusseasken eller Lusasken. Den tömdes varje Lucia och pengarna gick till behövande sjömän och deras familjer. Via Nya Kyrkogatan har vi nu nått stadens kyrka. Det är dags att fatta beslut om vad vi ska äta ikväll.
Tisdag 14 juli
Vacker utsikt från Perssons Magasin.
Vi tar oss genom Kopparberg.
Vid Kyrkviken i Filipstad finns denna sten som rests till minne av bröderna Nils och John Ericson.
Filipstads kyrka.
En bitsk anka i Filipstad.
Christer och Nils Ferlin.
Skillerälven, Filipstad.
Peter tillsammans med Gunde Johansson.
Folkkanonen på Rävåsen i Karlskoga.
Vi tittar ner på Karlskoga.
Peter på Alfred Nobels Torg.
Kaffet väntar på att drickas. Vi är på Espresso House, Karlskoga.
Ekmansdalen, Karlskoga.
Dagens tredje värmländska stad är Kristinehamn.
Kristinehamns centrum vid Norra Torget och Stadshotellet.
Kristinehamns Kyrka.
Peter antecknar i parken utanför Kristinehamns kyrka.
Hotellet Sockerslottet använder en gammal kyrkobyggnad.
Picassoskulpturen utanför Kristinehamn.
Dagens allsvenska matcher sammanfattas på Best Western Hotel Gustaf Fröding.
08.18 Kråkfåglarna kraxar och himlen är skyldigt grå. Det kommer tyvärr att bli en regnig dag idag, något ironiskt när vi är i en kommun med sol som symbol. Det här med hotell är bland det bästa som kommits på, näst kaffe. Vi har sovit gott här hos Best Western Hotel Gustaf Fröding i Kroppkärr, Karlstad.
09.02 Igår fick jag ingen skraplott från Circle K. Nyss när jag slängde skräp som jag hade i ena shortsfickan så dök en skrapad lott upp. Hur hade den hamnat där och vem har skrapat den? Mystiskt. 09.44 En sak är säker, utbudet vid frukosten hade kunnat vara bredare och mer varierat. Är det Corona-restriktionerna som begränsar allt, ska det gå fortare? Vi får i alla fall vara nöjda med att det trots allt var en frukostbuffet. 10.52 Det regnar i Karlstad idag. Nu har vi parkerat vårt fordon vid Sundsta Idrottshus. Sundsta idrottshus är Karlstads kommuns största idrottsanläggning. Här finns både små och stora lokaler, för allt ifrån handboll till skytte eller brottning. I anslutning till Sundsta idrottshus ligger även Sundstabadet. Karlstad är för övrigt en plats som varit bebodd under lång tid. Ursprungligen hette orten Tingvalla men 1584 fick den stadsrättigheter av Karl IX, som även gav staden dess nuvarande namn. Karlstad är Värmlands största och Sveriges 20:e största tätort med 65 273 invånare. 11.37 I regn och blåst har vi promenerat in mot centrum via en bro över Klarälven. Efter lite vandrande såg vi ett folkfyllt Espresso House. Dock fortsatte vi till ett annat i samma kedja. Här på Drottninggatan 22 är det inte lika många gäster. Nu torkar vi till, får värme, men främst kaffe. 12.20 Nu har vi sett tre storheter i statyform. Stadens grundare, Karl IX, författarinnan Selma Lagerlöf och Eva Lisa Holtz, Eva Lisa Holtz föddes den 1 januari 1739 i Karlstad. Hon drev under 1700-talet ett värdshus som låg på tomt 156 i staden. Hennes omtalade glada humör gav henne smeknamnet "Sola i Karlstad" och värdshuset kallades även för "Solas". Ordet sola är en feminin bestämd form av ordet sol och betyder alltså "solen". Holtz avled den 24 september 1818.
Via Östra Torggatan har vi nått Karlstads centrum.
Stadens grundare, kungen Karl IX.
"Sola i Karlstad" hette egentligen Eva Lisa Holtz.
Selma Lagerlöf blir grönare för varje dag.
Fredsmonumentet som hyllar den fredliga unionsupplösningen mellan Norge och Sverige 1905.
Karlstads Domkyrka.
12.40 Det är +14˚C och regn. Då kan vi inte vara utomhus. Karlstad gör sällskap med Kiruna och Östersund i gruppen städer som inte fått en ärlig chans att upplevas på grund av vädret under den här resan. Efter att ha besökt Stora Torget och fotograferat fredsmonumentet som restes till 50-årsminnet av Unionsupplösningen med Norge 1905 har vi nu sökt skydd inne i en galleria.
13.36 Promenaden tillbaka bilen tog oss förbi Karlstads Domkyrkan (resans andra domkyrka) och Östra bron, en gammal stenvalvsbro. Nu fortsätter vårt värmländska äventyr. 13.50 Karlstad och E18 är lämnade bakom oss. Nu kör vi och fler med oss på väg 61 mot Kil. 14.15 Omkring 30 kilometer innan Arvika har vi stannat på en parkeringsplats för att kolla om det finns några bensinstationer samt en lättare fika framöver längs vår resrutt. Nu passerade en holländsak långtradare från Groningen. Bilen skakar till då långtradarna passerar på vägen. 14.57 Vi har stannat för att ge bilen påfyllning med nytt drivmedel. Vi är vid en Preem-pump i Långvak strax utanför Arvika. 15.14 Ännu ett stopp och ännu en parkering. Vi har kommit fram till Arvika. Här pratar man värmländska. Vi är på den nyasfalterade Tivoliplatsen. 16.05 Det här tär på oss. Det har ösregnat sedan vi kom hit och vi är fortfarande kvar i bilen. Håll upp för tusan! Vi vill ju se Arvika. 16.25 Från parkering till park är steget kort i stavning och även i verkligheten. På en bänk i en lummig gång står en ensam, vit och övergiven kaffemugg. Vildvinsrankor växer ovanför oss och på sidan om oss i denna mysiga lövade gång i Stadsparken. Det irriterande regnet har som tur är lugnat ner sig. 16.40 Det doftar gott från pizzerian La Vita. Vi är vid Arvika resecentrum, vid järnvägsstationen. På vägen hit har vi sett diverse statyer och skulpturer. Det finns gott om sådana i stadsmiljön här i Arvika. Nu ska vi köpa godis eller glass i kiosken som finns här.17.13 Vi har sett lite mer av Arvika. Staden är mysig men man får ju inte se städer från sin bästa sida när vädret inte är på topp. Efter ett stopp vid den fina Trefaldighetskyrkan har det blivit dags att bli bilburna igen. Vi ska ju inte övernatta i Arvika. Vi måste resa ett antal mil till.
Östra Bron, Karlstad.
Under vildvinet i Stadsparken, Arvika.
Skulpturen Elis i Tasere på Torggatan, Arvika.
Arvika järnvägsstation.
Skulpturen Fågelmannen på Arvika Torg.
Trefaldighetskyrkan, Arvika.
Grums Hotell.
Gruvöns Pappersbruk, Grums.
Så centralt som du kan komma i Grums.
Onsdag 15 juli
08.37 Det är åter ljust över Grums. Snart startar vattenkokaren för att värma vatten till en termos för dagens resa och även till mitt frukostkaffe.
09.32 Efter nästan en klassisk sängkantsfrukost ska vi nu snart åter ge oss ut på regnvåta vägar. Det som gör att den inte är en klassisk är att vi inte har några plastkärl med yoghurt att skaka. Hotellet vi bor på är minst sagt mystiskt. Pengarna har dragits från Christers konto och tur är väl det. Sedan Christer pratade med asiaten i restaurangen har ingen personal synts till här. 10.07 Nyckeln till rum 3 lades i en nyckelreturlåda. Har jag skrivit det ordet förr? Nåväl, nu bär det av söderut. 10.16 Christers bil och andra bilar är på den kombinerade E18/E45. Här har vi åkt förr, då som tidigare sagt i en buss på väg till Oslo. 10.23 Vi sade adjö till E18. Vi ska ju inte till Oslo den här gången. E45 ska ta oss till vår sjunde och sista värmländska tätort på den här resan. 10.46 Så var vi då framme i Säffle. Här har vi tagits emot av regn och parkerat på en stor parkering vid sjukhuset. Det finns föga hopp om ljusning och uppehåll just nu. 11.18 Ingen ljusning, inget uppehåll. Vi sitter i bilen som kvarstår parkerad vid sjukhuset. Det börjar bli en tradition att sitta i värmländska städer och titta på ösregn genom bilrutan. Säffle som fick stadsprivilegier 1951 är därmed Sveriges yngsta stad. På senare tid är det ju kommuner som gäller och inte så viktigt med stadsprivilegier. Här i staden bor det 9 324 invånare senast man räknade.
Säffle, Värmland.
Pingviner i Byälven.
Kanalcaféet ligger inte helt oväntat vid kanalen.
Peter besöker Kanalcaféet i Säffle.
Olof Trätäljas gravhög.
Intressant fordon i Säffle.
11.34 Nu är det nog med väntande. Nu går vi ut. Det är i alla fall bara vatten som faller från himlen. Blöta kläder torkar men osedda städer förblir osedda.
12.05 Vi gick ut ur bilen och i samma veva lugnade regnet ner sig. Det kändes som de himmelska makterna belönade vår beslutsamhet. Efter en mindre promenad genom Sveriges yngsta stad är vi nu på det mysiga Kanalcaféet vid Säffle kanal. Kan en stad bli av med stadsrättigheter? De kopplingar jag gör till Säffle är, Sjöwall/Wahlöös bok "Den vedervärdige mannen från Säffle" och Hasse Alfredssons kommentar i sketchen "Spik i foten" från "88-öresrevyn", "Säffle, kan man få en kopp kaffe?" Efter besöket idag kanske det finns mer att associera till? 12.44 Det är alltid en ljuspunkt att besöka ett trevligt välskött café. Dessutom ska man ju gynna de lokala företagarna nu i dessa kristider. Nu står vi vid sagokonungen Olof Trätäljas gravhög. Det kan så klart diskuteras om han existerat och om han i så fall verkligen ligger här inuti kullen. Här finns även träd samt Gamla vattentornet. Lite nedanför finns ett vackert gammalt kapell som numera är en del av ett hotell. 13.05 På väg tillbaka till bilen korsade vi Stortorget med skulpturen Tintomara. Hon är en karaktär i en bok av Carl Jonas Love Almquist. Nu är vi snart redo att ge oss av mot ett nytt mål, Åmål. Nu är det dags att säga hejdå till Värmland. Det blev mycket regn under vistelsen i detta landskap. Kanske lyser solen nästa gång vi är här? 13.14 Nu har vi på internet hittat en lämplig parkering i Åmål som vi hoppas att Google Maps-Rut kan guida oss till. 13.35 Rut klarade av att visa oss vägen. Just inkomna i Åmål såg vi bensinstationen, Åmål Petroleum. Någon sådan station har jag inte sett förr. Aldrig förr har jag gått omkring i Dalsland men snart har jag det. Tidigare på resan fick Christer pricka av Norrbotten som nytt landskap och nu kan jag lägga Dalsland till samlingen. Dalsland välkomnar oss med soligt väder. Det är verkligen välkommet. 13.42 Brygga Laxen står det på en skylt en bit ifrån där vi bänkat oss. Runt om bryggan är det vattenliggande båtar. Snart har jag varit i alla Sveriges landskap under min levnad.
1800-tals-kapellet blev modern konferenslokal.
Ungdomens hus i Säffle håller till i en gammal folkskola.
Åmåls gästhamn.
Åmål bjuder på sol och vackra sommarvyer.
Plantaget heter den fina parken i centrala Åmål.
Åmålsån.
14.06 Nu njuter vi av solen. Vi sitter på en bänk i parken Plantaget. På andra sidan Åmålsån finns ett torg, Åmål Torg. Det får väl ses som Åmåls hjärta. En bit bort är det en stenbro från förr. På andra sidan ån står det en före detta telefonkiosk som konverterats till en laddstation för mobiler och surfplattor. Åmål som ligger vid Vänern i norra Dalsland har 9 439 invånare. Det är Dalslands enda stad.
14.22 Nej, trots att det är soligt och skönt här ska vi nu resa oss och vandra längs Åmålsån. Vi ska gå uppströms. Nedströms är Åmålsviken. Uteblir ens date här i staden blir man kanske Åmål-sviken. 14.39 Vi har promenerat längs Åmålsån och sedan besökt en bankomat. Vi behöver ha med oss kontanter till en kommande utflykt. 14.57 Det är dags för ett nu traditionsenligt glassköp. Glass kan inbromsa och lugna ner en gryende hunger. Vi tänkte först äta någon form av lunch här i Åmål men vi hittade bara tråkiga små pizzerior. Ingen kändes speciellt lockande. 15.18 Glassar köptes och konsumerades. Väl tillbaka i bilen letade vi en smidig väg ut ur staden och nu är vi på väg igen. 15.48 Vid Trafikverkets rastplats Vassviken längs E45 är vi nu. Det är dags för en kafferast här vid gränsen till Melleruds kommun. 16.38 Hejdå rastplatsen. Mellerud, nu blir det hårda bud! Vi är på väg dit. Innan avfärd ringde Christers telefon. En med dalmål frågade efter Anders Sundqvist. Uttrycket "Hårda bud i Mellerud" är förresten lite svårt att förklara. Ingen riktigt vet eller minns hur det uppstått. Kommunen här testade att använda det som slogan men det blev aldrig någon succé. 16.50 Just nu omges vi av Mellerud tätort. Den ligger i sydöstra Dalsland och har 4 028 invånare. Det är nu dags att hitta en restaurang för en måltid samt en livsmedelsbutik för inköp till det kommande kvällsmålet samt kommande dagars frukostar.
Åmål, Dalslands enda stad.
Den gamla stenbron i Åmåls centrum.
Här kan du tanka hos ÅP, Åmåls Petroleum.
Rastplatsen Vassviken norr om Mellerud.
Köpmantorget, Mellerud.
Christer tar en paus i Mellerud.
17.19 Här i centrala Mellerud finns ICA Supermarket Kronan, Hemköp, ett stängt COOP, Stora COOP och en liten butik med mat från Mellanöstern. Måltidsmässigt kan du välja mellan pizzerior, restaurangerna Börsen och Vågen med bland annat grekiskt mat. På vår jakt har vi sett en ensam gråspräcklig fågel. Den liknade en mås.
17.37 Igår åt jag pizzan Casablanca och nu blev det Casa Bella. Vi är hos Pizzeria Vita Sannar här i Mellerud. Det är vi två som är här samt två barnfamiljer som äter tillsammans. 18.19 Ännu har jag inte helt ledsnat på pizzor fast variation i kosten skulle inte vara helt fel. Inom kort reser vi mot parkering av bil och installering av oss själva. 19.00 Mölnerud heter rummet vi ska bo i. Håveruds Vandrarhem (STF Håverud Hostel) är boendets namn. Orten är alltså den lilla byn Håverud, mest känd för sin akvedukt. Lite av ägodelarna och allt av oss är nu på plats. Receptionen var obemannad. På grund av Covid19 får vi sköta allt via Swish och SMS. 20.05 Nu är vi till fullo på plats och dricker det sista snabbkaffet från resans andra burk. Snabbkaffe är kanske inte den godaste formen av kaffe, men det är bättre än te och ännu bättre än inget kaffe alls. 20.43 Det är dags att bekanta oss med Håverud lite mera. Vi ska bland annat kolla hur lång tid det tar att gå till morgondagens startplats. Vi har ju en utflykt inbokad imorgon. 21.31 Efter att hittat avgångsplatsen för morgondagens kanalbåt och lärt oss att det bara tar någon minut att gå dit har vi sett akvedukten här i Håverud. Den byggdes för att underlätta transporten på kanalen som går här. Nu är vi vid en utkikspunkt över vägen, järnvägen och Dalslands kanal. Det unika just här är det faktum att här finns broar för bilar, tåg och båtar på samma plats. Här i Håverud finns också en del andra intressanta sevärdheter, t.ex. ett fiskrökeri och ett tomtemuseum. 22.39 Nu är det dags för ett efterlängtat kvällsmål i vårt rum, jordgubbskräm och mjölk. Det är enkelt men ack så gott. 23.11 Dagen började med regn och rusk i närheten av en fabrik. Sedan dess har det bara blivit bättre. Mycket tyder på att morgondagen med sin utflykt kommer att bli en ännu bättre dag.
Dagens middag (eller sena lunch) åts på pizzerian Vita Sannar i Mellerud.
Vandrarhemmet i Håverud. Här ska vi bo två nätter.
Ett tomtemuseum, allt för att locka turister.
Akvedukten i Håverud.
Utsikt över Håverud.
Peter spanar ut över Akveduktvägen.
Du kan se 70 foton från 13 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 28 foton från 14 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 91 foton från 15 juli i detta fotoalbum.