06.36 Roberth funderar kring om vätska är bra eller inte inför dagens bussresa till Armenien. Kan man undvika att släppa ut vätska om man äter sågspån? Tar kroppen upp vätska vid duschning? Kanske bäst att undvika?

07.36 Den sista georgiska frukosten för denna gång är svald. De sista prylarna är snart packade och om en halvtimme är vi på väg igen. Vi ska tuba oss till stationen 300 Aragveli som vi tubade ifrån igår. Därifrån ska vi vandra ner mot floden och mot förhoppningsvis rätt busstation. Är den rätt ska den heta Ortachala och ha bussar till utlandet. Boendet har varit bra och det rekommenderas.

09.03 Det gick bra att tuba och nu går vi och hoppas hitta busstationen. Vi har följt kartan i guideboken men har inte sett röken av någon station. Jag sitter på en planka mellan två barrträd under det att Christer och Roberth kollar mer.

09.30 Just som hoppet började lämna oss såg Christer busstationen. Guideboken hade bokstavligen lurat in oss på fel väg. Nu är biljett till Jerevan löst för 30 lari (120 av de vi kallar kronor) och vi är inpackade i en gul minibuss.

09.57 En man har satt sig på en i bussen inställd stol och vi har börjat rulla. Enligt min georgiske sätesgranne tar färden 4-5 timmar. Trångt är bara förnamnet. Vi trängs med packning i svarta plastpåsar.

10.52 Vi åker igenom ett jordbrukslandskap och mötte just en fårflock. Min 18-årige sätesgranne envisas med att bjuda mig på öl ur en PET-flaska. Det känns fel att dricka denna ädla dryck på detta enkla sätt.

11.13 Vi åkte igenom Marneuli, filmade lite och strax innan gränsen fick Roberth ett telefonsamtal från sin dotter Alva. Nu är vi utstämplade ur Georgien och i ingenmansland. Snart ska vi in i sillburken till buss igen. En sillburk i en soppress.

11.40 Bussen står still på en bro över gränsfloden Mtkvari. Nu rullade vi fram och snart ska vi ut igen. Man behöver visum för att få komma in i Armenien, vilken tur att vi fyllt i en blankett innan.

ARMENIEN

12.14 Vi fick fylla i en ny visumansökan och det tog sin lilla tid att få växla. Växlingsherren bara slog ut med händerna när jag la fram pengarna. Han viftade med några mynt men plötsligt hade han pengar. Samma grej spelades upp då Roberth skulle växla. Det verkar som om jag hade sprängt banken. Mannen fick gå och hämta mer pengar för att kunna ge till Roberth. Grannen erbjuder oss ölsnacks och hävdar att vi måste skölja ner den med öl. Knepigt, han har en ny flaska men jag har inte sett honom dricka ur den förra. Jag har lovat honom att vi ska ta en öl i bägare vid ett bord så snart vi når Jerevan.

Äntligen fick vi en paus från den gula.

Lite trångt kanske?

13.09 Vi har gjort rast vid ett litet kafé i Dzoraget. På andra sidan vägen stupar berget brant ner mot den bruna forsande floden Debed. Jag behöver verkligen denna rast. Det är skönt med svalka och raka ben.

14.01 Den intillsittande bad oss öppna ett fönster så att han skulle kunna göra sig av med sin flaska. Fönstret öppnades och flaskan åkte ut och krossades mot vägen. Jag tror att vi ska ha fönstret öppet. Grannen ska sova lite och har bett mig väcka honom då vi kommer fram.

14.31 Efter att ha klättrat längs serpentinvägar gör vi nu ett kort stopp. Det är mindre hett nu när fönstret varit öppet. Grannen har kvicknat till och undrat om vi är framme. Vad ska jag säga? Vore faktiskt skönt att slippa honom. Vi har åkt genom Vanadzor och även den lilla staden Spitak som var epicentrum av den jordbävning som dödade 25 000 människor i Armenien 7 december 1988.

Fattigdom och snösmältning i de armeniska fjällen.

14.50 Det är snö på bergssidorna och vi kommer allt närmre Jerevan. Utsikten har varit fantastisk. Berg med toppar 3000-4000 meter över havet syns i flera riktningar. Naturen liknar närmast kalfjäll.

15.56 Vi är i Jerevans utkanter. Några tjejer kliver av och tar med sig de svarta sopsäckarna. Frihet! Grannen flyttar fram, dubbel frihet. Vi är snart i mål.

Roberth firar ankomsten till Jerevan med en Snickers.

16.15 Vi är framme och har jagats av taxigubbar. Nu promenerar vi mot boendet. Var tog vår ölsugne granne vägen? Nära busstationen fanns också fabriken för den delikata konjaken Ararat som fått sitt namn av berget här i närheten. Enligt legenden så strandade Noaks ark på berget Ararat. Det är på den turkiska sidan av gränsen men är en viktig symbol för armenierna. Klarnar vädret kanske vi kan se det också. Det är disigt och varmt.

17.17 Vi har hittat till Envoy Hostel (http://www.envoyhostel.com) i Jerevan. Här bor vi i ett rum med två våningssängar. Vi har inget rumsnummer denna gång men väl ett gatunamn, Mashtots Street. Strax innan vi kom hit stöp jag i backen som ett ½ ton tegel. Mina händer är lätt uppskrapade. Tjejen i receptionen blev en aning förvånad då Roberth berättade att det var 40 grader kallare hemma hos honom just nu.

Inte stigmata, bara kontakt med armenisk asfalt.

18.11 Nyduschade och redo att göra en kulinarisk visit. Det är inget blodvite på händerna. Längre in i vårt rum bor en tysk som heter Volker. Han berättade bl.a. att det var ganska ofarligt att besöka enklaven Nagorno-Karabach och att undantagstillståndet i Armenien numera var avslutat. Första dagarna i mars var det en del protester här i staden mot presidenten och hur valet genomförts. Det resulterade i några döda och brinnande bilar.

19.09 Vi har hittat ett antal snabbköp och sedan satt oss på Shah Pizza 34/1 Mashtots Avenue. Här vankas faktiskt pizza. Luften är fylld av tedoft, vattenpipedoft och orientalisk musik. Det är en iransk (persisk) restaurang.

19.52 Vad skönt livet är då man mår gott sa Roberth nyss. Bra mat, dryck här och rum som väntar där.

21.27 Det är inte utan att sängen lockar. Dock ska vi snacksa lite först och kanske planera morgondagen.

Peter botades snabbt med beprövade metoder.

Måndag 24 mars

09.10 Jädrar i min tutt och låda vad vi sovit jag och mina vänner båda. Nu väntas eldprovet för boendet, frukosten.

10.08 Jag är tillbaka på sängkanten efter bröd, ost, marmelad och kaffe. Planering i grova drag finns. Nu närmast går vi in på detaljer. Vandrarhemmet är bara några år gammalt, rent, fräscht och hur bra som helst. Förutom oss bor här några spanska tjejer, tidigare nämnde tysk och några till.

Gatan Meshrop Mashtots Avenue, Jerevan. Döpt efter det armeniska alfabetets uppfinnare.

Republiktorget, Jerevan

10.51 Vi har vandrat till Republiktorget. Det är mycket människor i rörelse idag. Vi tror att det var här det var oroligt lite tidigare i år. Ett grådis hänger över staden och det är varmt. Det är dags att börja ta kort.

11.49 Vi har slagit oss ner på Caffé Luna. Här blir det ostburgare och läsk. De har även thailändsk mat men vi nöjer oss med en enkel lunch. Vi har vandrat på ganska moderna gator med rätt så nybyggda hus. Detta känns inte som samma land som det vi rullade igenom igår. Musik från 60-talet strömmar ur högtalarna. Bredvid oss står Katoghikekyrkan, den enda kyrka som överlevde jordbävningen 1679. Efter det har den byggts om och till med mera.

Katoghike-kyrkan.

The Cascades, Jerevan

Den feta svarta katten vid "The cascades".

12.55 Vi har tagit oss till ”The Cascades”. Breda, marmor?, trappor med fontäner. Vi har börjat klättra upp för trapporna och har just tagit en liten rast. Vi blev just omflyttade från en mur till en stenbänk. The cascades är ett projekt som påbörjades under Sovjetunionens dagar men aldrig hanns färdigt. Nu ska detta ske dock. Nedanför dessa trappor finns en fet svart kattstaty som placerades där när rulltrappan nyinvigdes. Mannen som gjort katten är tydligen colombian! När allt är klart är det tänkt att ett konstgjort vattenfall ska forsa fram här.

13.07 Vi är så högt det går att komma för närvarande. Allt är ännu inte färdigbyggt. Solen bryter fram genom diset och värmen stiger. Vi stiger nog inte ner för trapporna. Det blir rulltrappa för vår del.

Christer uppe på "the Cascades".

Turister från Iran tog en titt på Jerevan.

13.42 Vi gör ett nytt stopp, denna gång på ett café. Här dricks det Jazzve kaffe http://www.jazzve.am och Pepsi. Kaffet är starkt och gott. Påminner om turkiskt kaffe.

15.25 Vi sökte oss hem och har skrivit vykort. Nu läggs planerna upp för kvällen. Närmast ett stopp på posten innan vi kollar upp bioutbudet.

16.15 Vi är inne på huvudpostkontoret i staden. Här verkar alla landets rökare ha årsmöte. Ett andetag ger mer än ett halsbloss. Röken är like tät som dimman över Lützen. Eventuellt kan dålig ventilation också vara en bov i dramat.

16.45 Vi är på jakt efter en biograf. Utanför operahuset kryllar det av militärer och kravallpoliser. Just nu sitter vi vid den för tillfället torrlagda fontänen och dammen Svansjön. Vi börjar bli hungriga. Ska vi äta en macka eller blir det middag.

Vårt vandrarhem, Envoy Hostel.

Hot dog

17.07 Det är dags för en sen lunch på Shirvan Restaurant. Vi behöver näring och vätska. Vi har lagt ner eller eventuellt skjutit upp biotittandet.

18.24 Maten var god och nu rastar vi i en park med en liten damm. Vid dammens ena strand finns restaurangen Aragast, Isahakian Street 41. Restaurangen gjorde sig känd (ökänd?) när presidentens livvakter slog ihjäl en politiker inne på herrtoaletten där ett antal år sedan.

Roberth och metalltjuren utanför Moskva-biografen.

19.15 Vi är tillbaka på vårt rum. Nu ska kvällen planeras. Vad ska vi äta? Var ska vi äta? Vad är det som låter utanför rummet? Låter som om någon gnider något mot ett golv.

20.57 Vi lämnade rummet dels på grund av hungern dels på grund av ångorna från rengöringen av bad-/duschrummet nära oss. Nu är vi på ett upplyst Republiktorg.

21.36 Vi har gått till restaurangen Noah´s Ark, Parpetzi Street 9, en bit från vandrarhemmet. Här försökte vi storstilat beställa olika rätter men fick beställa samma sak alla tre. Det verkar vara det enda alternativet. Det erbjöds ingen armenisk öl. Vi är satta i själva källarlokalen. Roberth knackade just på dosan som påkallar kyparens uppmärksamhet. Ett surrande ljud har hörts. Vad händer nu?

22.45 Ingen kom. Ja inte förrän vi ringde igen. Vi fick betala, runt 63 kronor var. Innan vi gick fick vi ett gratis glas sherry var. Nu är vi tillbaka på rummet. Det har varit en intensiv men rolig dag.

Tisdag 25 mars

08.43 Nu har den stora dagen kommit. Roberth ska byta byxor. Jag å min sida ska prova om det går att ha shorts. Den sista heldagen i detta land är här.

11.12 Vi har efter en halvstadig frukost sökt oss ut. Det har växlats pengar, jag har köpt en dagbok för sommaren och Roberth har köpt några pipande björnar. Nu sitter vi i Kirovparken. Träden knoppas och några har slagit ut.

11.25 En ny bänkvila. Vi är alldeles nära där det var upplopp för några veckor sedan. Ett tjogtal människor köar utanför Italiens ambassad. Jag undrar varför.

11.44 Rastdags ånyo. Denna gång för att fylla på med koffein. Vi är på Café Martika, här finns även en frisörsalong. Vi passar även på att uppdatera var någonstans i staden och på kartan vi är. Tyvärr verkar vi ha hamnat utanför kartbilden.

Tunnelbanan i Jerevan, här vid Republiktorgets station.

Statyn av David av Sassoun vid järnvägsstationen i Jerevan.

12.26 Vi har sökt oss till ännu en tunnelbana. Nu ska vi åka två stationer i förhoppningsvis rätt riktning. Vi har små problem att tolka texterna på skyltarna. Här som i Georgien har de ett helt eget alfabet.

12.44 Vi åkte åt rätt håll och står nu vid järnvägsstationen och statyn av nationallegenden David av Sassoun (http://www.angelfire.com/sk/darthreiko/index10.html) Nu närmast tub mot lunch någonstans.

12.51 Vi är åter på tuben. För att åka runt i systemet löser man en plastbricka för 50 dram (1 krona). Nu återstår en station innan avklivning. På stationen vi åkte ifrån såldes det mesta, bland annat färskost i hinkar samt klockor.

13.33 Det har blivit dags för lunch på Pizza Di Roma, en restaurang med flera lokaler här i stan. Man blir hungrig av att gå och av att tuba.

14.44 Trötta, tärda och ja vad mer finns det? Jo tillbaka på rummet. Nu ska vi kyla ner kroppar och fötter. Jag är glad att jag valde shorts idag.

16.51 Vi har varit och köpt färdkost för morgondagen. Christer och jag har dessutom köpt armenisk konjak och Roberth har köpt torkad fisk som tydligen är en dorm av öl-snacks. Nu ska vi ut på stan för….

17.06 Vi har tubat oss norrut och bland annat sett parlamentet och presidentpalatset. Det var inte mycket att se tyvärr.

Roberth och några lokala kändisar.

17.21 Det är dags för en vätskepaus på caféet Atlantic Complex vid operan. Nu ska det provas öl. Det blir Gyumri, en öl från norra Armenien.

18.43 Vi betalade för oss och lyckades efter vissa problem korsa en gata. Både vi och korsande bilar hade grönt samtidigt. Nu bänkvilar vi längs Northern Avenue i ett område under uppbyggnad. Här byggs det på höjden, bredden och djupet.

Northern Avenue, en framtida shoppinggata.

19.10 Vi är tillbaka på Republiktorget och dess spelande fontän. Den är dock inte på spelhumör. Troligen beroende på vätskebrist. Ja brist och brist. Det finns inget vatten alls. Det börjar skymma och hungern börjar göra sig påmind.

19.56 Vi har strosat och byggt upp hungern. Nu är vi tillbaka på Republiktorget.

20.27 Vi har beställt oss middag på U Armasha, en restaurang vi sett tidigare. Den ska tydligen ha riktig armenisk mat. Mat och dryck är på gång. Det ska smaka bra. På vägen hit ropade några ”How are you?” och ”Merry Christmas” från en balkong i ett höghus.

Roberth har smakat gratisvodka.

20.33 Vi har bjudits på lokal vodka. Just som Roberth med ett leende skulle smaka av det goda så ringde hans lilla dotter. Det blev en viss scenförändring.

21.59 Riktigt, rejält och rackarns gott. Vi är helt nöjda med sista middagen i Jerevan. Nu är det dags att packa igen. I morgon blir det en ny minibussfärd.

Denna bil utanför vårt vandrarhem har nog varit felparkerad sedan Sovjetunionens dagar.