Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt



Måndag 8 juli

07.50 Vi har åter vaknat i rummet på Citi Residence i Jakarta. Nu är det bara en månad kvar innan vår återkomst till Sverige. Idag ska vi med tåg lämna Jakarta. Det finns ju mer att se av Java än huvudstaden. Detta är dagen då våra och Patricias vägar skiljs för ett tag.

08.42 Det har funderats kring om vi ska ändra planerna gällande dagens färdmedel. Visst är tåg coolt men det är dumt att slita på kropparna i onödan. Christer har en förkylning i kroppen och tågen här på Java kan bli extremt fulla. Det kan bli ståplats. Det vi klurar på är om vi har råd att åka taxi hela vägen.

09.01 Det har blivit dags för den sista frukosten på stamstället, restaurangen Waroeng Entjiem Lauw’Tan. Det här blir tredje frukosten på samma ställe. Nu när personalen här börjar få koll på vad vi vill ha att äta så är det sista morgonen här och vi ska resa vidare. Det är en varm dag idag. Detta är ännu ett argument för att vi tar taxi.

09.49 Det gick smidigt med frukosten. På hemvägen hände en del. Först såg vi en cyklande farbror med tropikhatt och fotbollströja. På hans cykel hängde fyra koskällor. Efter detta gjorde jag ett antal försök att ta ut pengar. Den första bankomaten gav bara ut 50 000-sedlar och de hade blivit ett antal. Den andra spottade ut kortet efter det att kod och summa knackats in. Den tredje spottade ut kortet direkt men den fjärde gav mig pengar. Nu har vi betalat 882 000 rupiah till Rudy och även beställt en Blue Bird-taxi till 11.00. I svenska pengar har våra tre nätter totalt kostat 588 kronor eller 196 kr/natt för rummet.

10.46 Taxin har kommit till Citi Residence. Nu ska chauffören Robert Kusumah i bil KE 3056 skjutsa oss till vår nästa hemort. Det känns bra, tryggt att åka från dörr till dörr. Man ska unna sig lyx när man har råd med den.

11.20 Av vår resa söderut till Bogor återstår det omkring ett Marathonlopp eller enkelt uttryckt 42 kilometer. Just nu står taxametern på 64 200 rupiah.

11.56 Under resan har vi betalat en gång vardera vid vägtullar, 7 000 rupiah varje gång. Nu när vi är alldeles i närheten av Bogor står taxametern på 185 400.

Peter har flyttat in i vårt gröna rum.

Amaris Hotel Padjajaran.

12.10 Robert körde oss fram till Amaris Hotel Padjajaran (http://amarishotel.com/amaris-bogor). Vi betalade 100 000 rupiah var till vår utmärkte chaufför och gick till incheckningen. Vid incheckningen gissade jag att vi skulle bo i rum 212 och Christer trodde på 318. Nu bor vi faktiskt i rum 212(!). Ibland slumpar sig saker och ting. Vi är nöjda med vårt transportval och även med vårt rum. Vår rumsdörr har ett litet titthål och en portkläpp.

13.08 Vi tar det lugnt i rummet och ser Mr Bean på rummets TV. Det är inte den version av Mr Bean vi sett förut. Här är han tecknad, animerad men humorn är densamma.

13.43 Vi har studerat och satt oss in i lite av det vår nya hemstad har att erbjuda. Nu ska vi ut och ta del av en del av det idag. Staden Bogor är känd för sitt svala regniga klimat och har smeknamnet "Rain City". Det är dock sol just nu. Staden har ungefär 1 miljon invånare.

Ett stort träd spärrade vår väg.

Mängder av dessa gröna små fordon (angkot) transporterar Bogors befolkning varje dag.

14.08 En ny shoppinggalleria (mall) har uppsökts. Denna gång är vi på Botani Square Mall (http://www.botanisquare.com). Vi tog oss hit efter en rask promenad från hotellet. Här inne har vi satt oss på restaurangen Dillenia Kitchen för en lunch. Det ska bli Beef Teriyaki att äta och lemon ice tea att dricka.

14.22 Rätterna serverades på fräsande järnfat. Det var gott, billigt men det var ganska små portioner.

15.07 Efter den delikata lunchen har vi strosat runt i gallerian i väntan på ett ledigt bord på Starbucks Coffee. Mot slutet av vandringen lyckades jag åka ner en våning för mycket med en av rulltrapporna. Till slut fick vi en plats på Starbucks. Bordet är lågt och stolarna enkla men nu blir det kaffe!

16.46 Efter eftermiddagskaffet gick jag och handlade på livsmedelsbutiken Giant under det att Christer vaktade de små ryggsäckarna. Efter lite strul lyckades jag med inköpen. Då jag handlade fick Christer bevittna hur en ung tjej som handlade vid en bageridisk råkade få med sig en äldre dams plånbok istället för sin egen. Detta väckte stor glädje hos den unga damens kompisar men förfäran hos henne själv.

Peter äter Beef Teriyaki.

En läsande ko möter gästerna här.

Christer sitter i sval miljö på Starbucks.

Botani Square Mall

17.03 Vi är tillbaka i vårt rum på Amaris Hotel. CNN rapporterar om att armén i Egypten har öppnat eld och dödat 42 människor. I Kanada har brandkåren lyckats släcka elden som bröt ut efter tågurspårningen i lördags. Nu ska vi mest ta det lugnt en stund.

19.59 Slöandet på rummet har faktiskt gjort oss hungriga. Vi har gått ut för att hitta någonstans att äta. Enligt telefonkatalogen skulle det finnas en Pizza Hut-restaurang alldeles nära oss men av den syns inget. Allt vi hittat är en shoppinggalleria som stängt för alltid, bara skalet återstod.

20.07 Vi hamnade istället på restaurangen Obonk alldeles intill hotellet. En taxichaufför har nästintill desperat ropat efter oss på vår väg hit. Vi föredrog att äta istället för att åka taxi och har satt oss vid ett bord centralt i lokalen. Vid ett långbord bredvid oss konverserar ett blandat sällskap av asiater och en holländare.

20.45 Variation i kosten är bra. Det var gott med en klassisk, hederlig köttbit, ovanligt här i Asien. Nu när vi är tillbaka i vårt svala rum så ska vi skriva några vykort.

22.08 Hotellet har anpassat sig till den kommande Ramadan, fastemånaden. Det serveras fastebrytande sötsaker mellan 17.30 och 19.00. Dessutom erbjuds sahurbuffé mellan 02.30 och 05.00. Sahur är den måltid som muslimer, under Ramadan, äter innan gryningen och fajr, dagens första bön. Skulle man nu inte vara muslim så går det fortfarande bra att äta frukost mellan 06.00 och 10.00. CNN fortsätter att rapportera om oroligheterna i Egypten.

Obonk serverade oss kött.


Tisdag 9 juli

08.18 God morgon! Idag är det den nionde dagen i den sjunde månaden. Vi förbereder oss nu för de sista timmarna här i Bogor.

08.59 En sak är säkert, än har inte Ramadan börjat. Fasen här sitter vi, två religionslärare, och inte har vi koll på när det börjar. Om det är någon tröst har vi fått lite diffusa svar på den frågan även från indoneser. På utsidan av vår rumsdörr satt en tidning och väntade på oss. Detta har bara hänt någon enstaka gång under alla våra år på resande fot. I matsalen satt flera personer, bland dem muslimer och åt. Därav vet vi att än har de inte börjat fasta. Vi har hört något om att det ska börja idag. Vänta, är det inte så att fastemånaden börjar vid 18.00?

09.48 Efter ungefär tjugo minuters promenad förbi försäljare av bland annat grönsaker, fåglar och kaniner har vi kommit till Bogors botaniska trädgård (Kebun Raya). Det är ett stort grönområde som anlades av Thomas Stamford Raffles, den brittiske statsmannen som senare lade grunden till den brittiska kolonin Singapore. Det ska finnas ungefär 15 000 olika arter av växter/träd här.

09.53 Patricia har precis ringt upp Christer och meddelat att vi bör vara tillbaka vid hotellet redan klockan 13.00. Varför det och vad händer då, kan man undra. Jo, det är så att det är ordnat med vidare transport för vår del idag och de har meddelat detta till Patricia.

Tugu Kujang-monumentet med Bogors stadsvapen pryder denna korsning.

Välkommen till Kebun Raya Bogor (Bogors botaniska trädgård).

Ett vidsträckt naturområde mitt i en storstads centrum.

10.09 Det är skönt att lämna storstadshetsen, trängseln och den kaotiska trafiken bakom sig och vandra in i denna gröna oas. Långt borta kan man ana storstadens brus men här råder lugnet. Tyvärr är det ihop med en allt mer tryckande hetta också.

10.17 Vi har vandrat längs ån, gått över en hängbro och sedan strosat längs en asfalterad gångväg som har det pampiga namnet Java Almond Boulevard.

10.28 Jag sitter nu på en rot till en Ceiba Pentandra. På svenska kallas trädet kapock eller bomullsträd. Vi har just tagit kort på det vackra parkområdet Taman Astrid. Vem denna Astrid är vet jag inte. Kanske var hon Raffles fru, kanske någon kunglighet eller vad vet jag. Det är vackert här i parken. Det är så fridfullt med fågelsång och porlande vatten från den lilla ån här. Dock är det lite synd med alla mopederna som far omkring i parken och även med myrorna på mina ben. Fast myrorna bor säkert här så det är jag som inkräktar och bör flytta på mig.

10.37 Inte var det fru Raffles som gett namn till grönområdet. Fru Raffles hette nämligen Olivia Marianne och vi har just sett hennes minnesmonument.

10.45 Vi har vandrat vidare denna soliga förmiddag och nu tittar vi på olika döda och uppstoppade djur på parkens zoologiska museum. Bredvid mig är det lekande barn och ett stort valskelett är upphängt här.

10.57 Christer har hittat diverse fiskar som han känner igen som akvariefiskar hemma i Sverige. Det är dock viss skillnad på storleken här och de förkrympta exemplaren av gurami m.fl. som ses i akvariebranschen.

En fridfull skog mitt i staden.

Bra promenadstråk genom parkområdet.

Peter smälter in i grönskan.

Rötter hänger över Java Almond Boulevard.

Taman Astrid (Astrid-parken) och Café De Daunan i bakgrunden.

Till minne av Fru Raffles.

Det zoologiska muséet i Bogors botaniska trädgård.

Gurami, känd fisk för akvarievänner.

Vi bröt inte mot en enda regel.

11.26 Tyvärr blev besöket i den botaniska trädgården kort. Vi hann med allt vi tänkt oss men det kändes hela tiden som en kamp mot klockan. Det gick snabbt att återvända till hotellet då vi promenerade på den motsatta sidan av gatan från hotellet sett. Det tog dock tid att korsa den vältrafikerade gatan sedan. Först då en äldre herre klev ut i trafiken tog vi rygg på honom, ett gammalt trick som alltid fungerar. Korsa gatan ihop med en lokal åldring. Nu ska vi renspola oss innan vi checkar ut och sedan äter lunch. 13.00 kommer vår transport hit.

12.02 Ryggsäckarna lämnades bakom receptionsdisken och Christer fick ett depositionskvitto. Nu har vi ryggsäckslösa lämnat hotellet och vi är tillbaka på Obonk, restaurangen vi besökte igår kväll. Här ska det bli lunch, Spaghetti Bolognese.

12.36 Det var mättande och mycket gott med pasta. Vid betalningen vid disken såg jag en tändsticksask med svensk text. Det stod "Jönköpings säkerhetständstickor. Tänd endast mot askens plån". Jag berättade för personalen om askens ursprung. Nu är vi i hotellet igen, ryggsäckarna är uthämtade och vi sitter och väntar i hotellets lobby.

13.17 Än har inte vår transport dykt upp. Det går ingen nöd på oss alls. Vi har det lugnt och skönt i lobbyn. Hotellet är mycket fräscht, känns nybyggt och servicen har varit utmärkt.

13.42 Patricia har ringt och meddelat att hon fått ett samtal om att fordonet vi bokat nu är endast tio minuter från hotellet. Det känns lite onödigt att ha stressat förut idag och nu ha suttit här och väntat i nästan en timme.

13.48 Christer skickar just nu ett SMS till Patricia. Vi är på väg till henne i en minibuss från Happy Travels. Vi har precis blivit upplockade och kryssar nu genom Bogor för att hämta upp fler passagerare. Vi sitter bekvämt. Det här ska nog gå bra. Efter resorna på Sumatra är det med en viss oro och skepsis man kliver in i dessa fordon. Vi fick ju sitta riktigt trångt där ibland.

14.24 Senaste halvtimmen har vi åkt runt i Bogors trafik på väg till diverse destinationer där passagerare ska kliva på. Dessa fordon som kommer hem till varje persons hus har en utmärkt service, helt klart värt priset som kan vara åtskilligt högre än vanliga bussar.

Den lummiga gatan Jalan Jalak Harupat.

Peter äter pastalunch på restaurangen Obonk.

Vi har inlett resan från Bogor till Bandung.

Regn, regn, regn i ofantliga mängder i Cipanas.

15.26 Royal Safari Garden och en elefant syns på en skylt. Vi är i Cisarua där parken Taman Safari ligger (http://www.tamansafari.com). Den ser ut som ett trevligt utflyktsmål men nu vill vi helst härifrån. Den senaste timmen har vi suttit i en bilkö och nästintill krupit fram på den vältrafikerade smala landsvägen. Pafesta står det med vita bokstäver uppe på en kulle och invid vägen. Nu verkar det lossna lite i trafiken.

16.05 Det rullar på uppför och rinner på uppifrån. Det regnar rejält nu. Vi är i Cipanas.

16.20 Allting flyter därute. Vi står stilla och vår vägbana liknar mera en flodbädd. Folk vadar fram i vatten upp till någonstans mellan vrister och knän. Det är precis som då vi vadade oss fram på hemgatan i Saigon 2008. Trafiken står åter igen stilla och vi börjar fundera på om vår bil snart blir en båt. Vattnet sprutar upp i kaskader från diken och vägbrunnar.

18.28 Christer fick just låna chaufförens telefon. Det var Patricia i andra änden. Hon ville kolla läget och vad vi ville äta när vi kommer fram. Vår ankomst är beräknad till omkring 20.00, klart mycket senare än planerat. Kvällens planer får ändras.

19.14 Vi har passerat staden Cianjur och några av passagerarna har klivit av. Regnet har lugnat sig och här duggar det bara.

19.33 Vi har kommit fram till Bandung och släppt av en passagerare någonstans i mörkret i stadens utkanter. Nu åker vi vidare mot mer centrala delar.

19.45 Den senaste kvarten har chauffören snirklat och frågat sig fram längs extremt smala gator. Han letar efter Patricias adress här i Bandung.

19.51 Nu är vi ensamma i bilen. Chauffören har vandrat iväg för att fråga sig fram om vart vi ska.

19.57 Vi åkte vidare och fordonet stannade bredvid en moské som var full med folk. Vad händer nu?

20.19 En liten motorcykel dök upp bredvid bilen. Det var Patricia som fått skjuts och kom och hämtade oss. Det var en kort promenad till huset där hon och dottern Marcel bor. Nu väntar middag inom kort.

23.05 Det åts pizza av olika sorter till middag och det blev färsk drakfrukt som efterrätt. Efter det har vi pratat om olika ting som roligheter i språk och underbara minnen från resor och studietiden. Nu börjar det bli dags att sova. Jag och Christer sover på varsin madrass i ett rum en trappa upp.

Nu är vi i Bandung. Här ska vi sova två nätter.

Patricia och Marcel bjuder oss på pizza och frukt.

Drakfrukt till efterrätt.


Onsdag 10 juli

07.59 Jag har sovit gott under natten. Christer har blivit väckt ett antal gånger. Ibland var det böneutrop och ibland av människor som slog på hinkar nere på gatan. De gjorde detta för att uppmana folk att ta del av Ramadan som nu dragit igång. Idag väntar en heldag här i Bandung, en dag då Patricia tänker visa oss sin hemstad.

08.54 Nu är frukosten avklarad. Christer känner av en rejäl förkylning, har haft feber under natten, klen aptit och ligger och vilar lite. Vi får se hur dagen nu läggs upp.

09.11 Jag och Christer har fått testa ett typiskt indonesiskt badrum. Istället för en dusch och att spola i toaletten så använder man en plastskopa och upptappat vatten. Toaletten fungerar bra men det känns ovant att ösa kallt vatten över sig själv när man är van varmvattenduschar.

09.34 Det har tagits ett kollektivt beslut att Christer stannar hemma under förmiddagen för att vila och kurera sig. Patricia och jag ska ge oss ut för att se lite av staden och göra några ärenden.

Smal och brant trappa, inget för morgontrötta ben.

Smala gator i Patricias kvarter.

10.27 Nu har vi lämnat Christer hemma. Patricia och jag ska ut och åka bil. Det är ordnat med fordon och förare. Med oss har vi 20 vykort som ska frankeras och postas.

10.54 Att slicka 49 frimärken på 20 vykort har gjort att min tunga känns som sandpapper. Det har blivit dags att dricka av medhavd dryck. Vykorten stämplades med en stämpeldyna och en hammarliknande stämpel, ett långt skaft med stämpeln som huvud.

11.25 Vi har stannat till vid ett litet bageri eller vad jag nu ska kalla det. Patricia har köpt tio ångkokta bullar. Allt tillagades på plats. Det var en trång liten lokal med fyra-fem personer inblandade. Det doftade så gott därinne. Nu fortsätter stadsturen.

12.23 Vi har sett mera av Bandung från bilen. Nyss har vi varit utanför den och handlat för kvällen och morgondagen på livsmedelsbutiken Yogya.

Våra vykort påbörjar sin resa.

Ångkokta bullar, mättande och gott.

12.48 Än en gång är vi inomhus. Christer är uppe och rör på sig men han är inte pigg. Troligen har han drabbats av någon form av infektion. Han har feber och magen är ur funktion.

14.11 Det har lunchats. Christers mage klarade inte av att ta emot någon mat. Ett beslut har tagits att Christer ska uppsöka Patricias familjs husläkare under eftermiddagen. Detta för att ta reda på vad han drabbats av och ordnas med eventuell medicin. Det är bra att kolla upp sådant nu innan vi reser vidare mot mer okända trakter.

15.24 Det har så blivit dags att röra oss mot läkarbesöket.

15.49 Nu ska det bli en ny form av besök. Vi är hos Dr Eddy Mihardja. Det ska bli läkarbesök för Christer. Han och Patricia ska gå in till läkaren under det att Patricias dotter och jag väntar här utanför.

16.15 Christer har noga undersökts och fått domen, en rejäl virusinfektion, förmodligen orsakad av de senaste dagarnas extrema väder enligt doktorn. Det har ju faktiskt bara varit lite över +20º under någon dag. Han har ordinerats vila och vätska. Han ska också löpa två sorters medicin som ska stärka immunförsvaret och dämpa eventuell värk och feber.

17.46 Det blev ett återbesök på Yogya-butiken. Nu har det bland annat köpts lite till sjuklingen. Nu stannar vi vid Apotik Santi. Det ska ordnas med den läkarordinerade medicinen.

17.56 Christer har fått några stora röda piller för immunförsvaret och några andra mot feber. Just som vi hade återvänt hem till Patricia och Marcel så ropades det ut från minareten att var det OK att börja äta. Solen har nu gått ner.

På väg till Doktor Eddy.

Dags att köpa medicin.

19.07 Det är en lugn kväll. Christer vilar och väntar på att medicinen ska verka. Patricia ska besöka sin farmor. Patricias dotter Marcel, väninnan Imelda och jag ska gå ut och äta middag.

19.26 De tre middagssugna har satt sig på varsin pall. Nu ska vi beställa mat här på Mangkok Ayam.

20.13 Det var gott ännu en gång. I afton provade jag på anka. Imelda bjöd på måltiden. Det är bara att tacka och ta emot. Christer är ännu sängliggande med feber.

21.52 En annan väninna till Patricia, Maya, med make och söner har tittat runt. Det kan ha slumpat sig så att Maya och jag båda var i Amsterdam samtidigt sommaren 1997. Något annat slumpartat är att det idag på dagen är exakt tio år sedan Christer drabbades av symptom som liknar de han drabbats av idag. Den gången slog en hemsk magåkomma till i Tarnów, Polen. Även jag var rejält sjuk på den resan. Nu blir det snart dags att sova. Det blir en tidig morgon i morgon.

Peter äter middag med Imelda och Marcel.


Torsdag 11 juli

07.03 Under den timme vi har varit uppe har kroppstvagning, packning och frukost avklarats. Frukosten bestod av varm dryck, te eller kaffe samt ångkokta bullar fyllda med kött. Under bullen jag åt fanns en liten bit papper. Detta upptäckte jag först då jag ätit halva bullen och halva papperet. Christer är mindre dålig idag men aptiten är inte tillbaka. Han orkar i alla fall resa men får ta det lugnt. Nu bär det snart av mot järnvägsstationen.

07.28 Vi är på plats i den beställda taxin och på väg mot järnvägsstationen. Patricia säger att hon är så upprymd inför resan, en resa som även jag och Christer sett fram emot. Marcel åker inte i vår taxi. Hon tar sin motorcykel till stationen.

07.58 De tre resenärerna, ja Patricia ska ju följa med oss, är nu redo att resa. Patricias dotter Marcel, faster Monica och fasterns make Han (ja han heter Han) har varit inne i kupén och önskat oss lycklig resa. Diverse foton har tagits och stämningen är god. Snart börjar en tågresa i vårt tredje asiatiska land. Hur många länder totalt som det tågats i vet jag inte just nu. En i personalen har vänt mitt säte ett halvt varv så att jag kan titta på och prata med ressällskapet.

08.12 Vi är på väg. Min ryggsäck och Christers ryggsäck har bundits fast av säkerhetsskäl. Patricias fasters man hjälpte oss med detta.

På järnvägsstationen i Bandung.

Glad stämning inför avresan.

Vi hann med en gruppbild innan tåget gick.

08.51 En brant slänt syns på tågets högra sida. I slänten finns gröna buskar och gula och rosa blommor. Ibland syns en och annan palm. På vänstra sidan är det en liten dal och längst ner i den är en by.

09.44 Tåget gör nu sitt första stopp. Vi är i Cipeundeuy. En man med gul hjälm på huvudet och en hammare i sin vänstra hand passerade just utanför tåget. På en liten matta därute kan man läsa MEΓCOWE. Är det främmande bokstäver eller något ord vars betydelse jag inte vet? Nej, det ska stå WELCOME.

10.15 Resan går vidare. Det är regn i luften och vi reser genom extremt bördiga områden med frodig grönska. Java äe en extremt tätbefolkad ö men man får inte det intrycket från tågfönstret. Det är lugn och fridfull landsbygd och en hel del natur som vi reser genom.

10.40 Vi är nu framme på stationen i Tasikmalaya. Därute regnar det, härinne ska vi äta lite av vår matsäck. Resandet går bra och vi mår rätt så gott. Det är gott om plats i vagnen, inte alls så fullsatt som man lätt kan tro att det är på asiatiska tåg.

11.28 Tåget och omgivningen står stilla igen. Vi har ankommit till Banjar. Resan har gjort mig slö och trött. Det är mulet men uppehåll därute. Vi har sett en hel del vackra risfält under dagens resa.

12.51 För någon minut sedan åkte vi över en flod. Det rådde full aktivitet på floden. Där låg flertalet långsmala båtar.

Konstig matta på stationen Cipeundeuy.

En lång tågresa känns kortare när det finns vackra vyer att njuta av.

Tåget passerar risfält, en typisk vy från Java.

Christer återtar förlorad energi genom att äta risgröt.

13.59 Det återstår dryga timmen av vår resa. Ibland studerar vi det agrara landskapet med risodlingar men även ett vackert landskap kan bli enformigt. Jag fortsätter att läsa i min bok av Stieg Larsson och Christer passar på att vila.

14.56 Vi börjar närma oss slutet på denna långa men bekväma tågresa. Vi är på väg till Yogyakarta, ett centrum för javanesisk kultur och en av Indonesiens största turistorter.

15.23 Vid ankomsten till Yogyakarta märkte vi att Patricias farbror bundit samman Christers och min ryggsäck och dessutom riktigt hårt. Han hade dessutom bundit fast min ryggsäck i mitt säte. Vi fick dock loss ryggsäckarna innan tåget reste vidare. Efter lite väntan utanför stationen kom en taxi. Den var välkommen eftersom det regnar. Vi delar taxin med en holländsk tjej, Ester. Ännu en gång har en person från Nederländerna korsat vår resrutt.

15.34 Det blev en snabb och kort taxiresa till Summer Season Boutique Hotel på turistgatan Jalan Sosrowijayan. Christer och jag bor i rum 306 och Patricia i 311. De håller på att renbädda där just nu. Vår nyfunna väninna från Nederländerna har sökt sig mot andra boenden. Hon fick dock hjälp av oss genom att låna vår guidebok (Lonely Planet) en stund.

16.16 Vi har bestämt oss för att vila ut efter den långa resan. Vi behöver tid på oss för att packa upp, flytta in i våra rum och samla energi inför fortsättningen. Christer mår lite bättre men behöver få i sig mer mat för att återfå förlorad energi.

18.55 Böneutroparna har kvicknat till igen. Även vi har kvicknat till efter lite eftermiddagsvila.

Vår vackra hotellkorridor.

Det blev en enklare middag ikväll.

Malioboro Mall, Yogyakarta.

19.22 De tre har återförenats. Vi ska nog gå ut för att se vad kvarteren nära oss har att erbjuda.

19.28 Ganska snart så hade vi tjatiga försäljare efter oss men det var lätt att försvinna i folkvinlet och bli anonym. Vi tog oss snart till närbelägna huvudgatan Jalan Malioboro och shoppinggallerian vid den, Malioboro Mall.

19.39 Vi ska äta en enklare middag här i gallerian, valet föll på Mie Nusantara.

21.08 Middagarna avslutades och vi gick på livsmedelsbutiken Hero och handlade lite. Det blev bland annat tvättmedel. Nu är vi tillbaka vid hotellet och på dess uteplats. Christer surfar på Patricias Ipad och grodorna kväker högljutt utifrån mörkret. Christer försökte fånga ljudet på film men det blev för svårt. Grodorna blev blyga och tystnade när han närmade sig.

22.28 Det har pratats lite allmänt och med hjälp av Patricias surfplatta tittats i våra gamla dagböcker. På vägen till rummen gick vi förbi ett äldre par med asiatiska drag. De tittade på oss och sa ”Guten Abend” Jag försökte först öppna rum 304 istället för 306. Det är alltid bra att ta rätt rum. Det blir enklare att ta sig in då.

23.01 Imorgon blir vi kvar här i Yogyakarta (även känt som "Yogya"). Vi får se vad vi fyller morgondagen med.

Konversation och internetanvändning utanför hotellets lobby.


FILMER


Du kan se 17 foton från 8 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 69 foton från 9 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 12 foton från 10 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 30 foton från 11 juli i detta fotoalbum.


FORTSÄTT


RESEDAGBOKEN.CC


Flag Counter