Text: Peter Johansson
Tillägg och redigering: Christer Lundstedt
Bilder: Christer Lundstedt, Peter Johansson
Filmer: Christer Lundstedt


Fredag 12 juli

08.17 I natt har vi sovit längre ifrån varandra än på länge. Jag undrar om vi någonsin haft så här långt mellan sängar i samma rum förut. Vår vän Roberth är just nu i ett för honom nytt land, Zimbabwe. Han har rest runt i Sydafrika med sin sydafrikanske kompis Jacques och nu har de två tagit sig till nyss nämnda grannland. Christer och jag är fortfarande kvar här i Sucre, Bolivia.

08.27 På grund av ändringarna i vår resplan kommer vi att tillbringa mycket tid här i Sucre. Vi anlände igår och kommer att stanna här fram till måndag eftermiddag. Med andra ord, vi har gott om tid att lära känna den här staden ordentligt.

09.38 Detta börjar att utvecklas till ett riktigt bra hotell. Frukostutbudet här på Capital Plaza var stabilt. Vi fortsätter att stabiliseras. Det här hotellet verkar vara precis vad vi behöver efter intensiva dagar på höga höjder i Uyuni och Potosí.

10.45 Det har blivit dags att lämna hotellets trygga famn för att utforska de centrala delarna av Sucre. Vad väntar oss i den här staden? Finns här något som överraskar oss? Vi har höga förväntningar utifrån vad vi läst om staden. Den påstås vara en av de vackraste städerna i Bolivia med många gamla koloniala byggnader. Här finns det också många besökare från andra länder. Vissa är turister som oss, andra studerar spanska eller är här i helt andra ärenden.

Insidan på Capital Plaza Hotel.

Vi är på väg ut ur hotellet.

Vårt hotell ligger vid Plaza 25 de Mayo.

Stadens hjärta, en skön oas.

Här i Sucre föddes Bolivia.

11.02 Det är varmt och skönt idag, +22°C. Efter ett antal dagar på riktigt höga höjder så känns det lite ovant med värme igen. Vi har gått ett varv runt torget i stadens hjärta, Plaza 25 Mayo. I mitten av allt står Antonio José de Sucre själv staty. Han har som så många andra statyer vi sett en duva på sitt huvud. Sucre som levde 1795-1830 var en medhjälpare till den sydamerikanske frihetshjälten Simón Bolívar och var även republiken Bolivias förste president.

11.36 Efter att ha njutit i solen lämnade vi parken för att ta en fikapus hos Metro Café i hörnet på Plaza 25 de Mayo. Det ska bli kaffe och till detta juice/fruktsallad.

12.17 Det här var gott och uppfriskande. I Wimbledon-tennisen som visas på TV här är serben Novak Djokovic i final. I den andra semifinalen är det 5-5 i första set mellan Roger Federer och Rafael Nadal.

13.06 En vandring längs med gatorna nära centrum i jakt på drycker tog oss till slut till en liten butik. Tanten där rekommenderade Christer att byta till en dryck av en lokal frukt. Om det var av hjälpsamhet eller för att den drycken var dyrare är oklart. Här hemma i hotellet städas vårt rum så vi väntar snällt i en soffa utanför. I Wimbledon-tennisen vann Roger Federer första set med 7-6 och Rafael Nadal det andra med 6-1.

13.47 Vi fortsätter att ha ett öga på tennisen. Federer är ett vunnet set från final. Han vann det tredje setet, 6-3.

14.44 Roger Federer är i sin tolfte Wimbledonfinal efter vinst i fjärde set, 6-4. Det är med bevakningen av tennisen från Wimbledon är en kär gammal tradition på våra sommarresor genom åren. Vi är ju inga tennisfanatiker i övrigt.

Tvekan vid ett övergångsställe.

Den sköna miljön på Plaza 25 de Mayo.

Sucre står i mitten på torget som är i mitten av Sucre.

Antonio José de Sucre (1795-1830).

Kaffestund på Metro Café.

Wimbledon-tennis på TV och en vitklädd nunna tävlar om vår uppmärksamhet.

15.06 För att fira Roger Federers seger...., nej, mest för att vi behöver mat så är lunchen beställd på trevliga Joyride Café (http://www.joyridebol.com). Vi sitter vid ett bord på en lummig innergård. Menyn vi fått är omfattande. Här finns mat från många olika kulturer och kök. På bordsunderläggen finns bl.a. bilder på Donald Trump och Bolivias president Evo Morales. Alla har de något att säga om Joyride Café.

16.04 Det här kändes fantastiskt skönt med en rejäl portion mat, summerade Christer den goda måltiden. Det blev en sen lunch. Vi har verkligen ställt om matvanorna. Jag åt en Lady Bacon-hamburgare och Chister åt pasta. Många gamla musikaliska hits erbjöds till måltiden.

16.29 Vi har satt oss för att läsa i våra böcker. Vi sitter på innergården till vårt hotell. Det luktar fotogen här.

17.11 Goda böcker ger som oftast på våra resor en god avkoppling och underhållning.

17.45 Med minskad mängd ljus minskar möjligheten att läsa vidare. Inom kort lufsar vi troligen tillbaka in i vårt rum för att fundera vidare på hur resten av den här fredagen ska se ut.

19.53 Vi zappar runt på vår vrums-TV mellan olika kanaler med olika motiv och budskap. Lite senare behöver vi äta middag. En sen lunch gör ju tyvärr att hungern låter vänta på sig. Det lutar åt en enklare måltid nära hotellet ikväll.

21.07 Granne med hotellet ligger restaurangen Pizzeria Napolitana. Restaurangen är inte bara nära vårt hotell, den ligger på andra sidan väggen. Det är där eller faktiskt här det blir middag ikväll. Vi är långt ifrån ensamma här men att bord hade de åt oss.

En klassisk bil står parkerad i Sucre.

Catedral Basílica de Nuestra Señora de Guadalupe.

Dags för en sen lunch på Joyride Café.

Joyride Café, Sucre.

Middag på Pizzeria Napolitana.

21.34 Hemlandstoner hörs oväntat under middagen. Först spelades "It must have been love" med Roxette vilket inte var så oväntat. Det är ju världskänd musik, om än något gammal vid det här laget. Mer oväntat var låten som kom sedan, "Ännu doftar kärlek" med Marie Fredriksson. Tänk att få höra svenska sjungas här i Sucre. Det har inte varit så många gånger under våra resor på utländsk mark att vi hört svensk musik med svensk sång. En gång det hände var ju i Blantyre, Malawi 2012 men då var ju musiken spelad för vår skull.

21.57 Det är dags att summera dagen, den första heldagen av tre här i Sucre. Vi bygger upp oss steg för steg. Snart är vi åter i gammal god form. Imorgon väntar ett hotellbyte och nya äventyr i denna stad.

23.19 På TV:n visas en match från amerikanska fotbollsligan, MLS. LA Galaxy leder med 1-0 över San José Earthquakes. Vi ska snart krypa ner under våra täcken och känner oss tacksamma för att ha ännu ett varmt skönt rum.


Lördag 13 juli

08.14 Idag ska vi göra något vi gjort hundratals gånger förr. Vi ska byta boende. Det ovanliga är att det blir här i samma stad. Det har bara gjorts ett fåtal gånger tidigare. Vi kan minnas att vi gjort det i Izmir, Turkiet 2005, Kuala Lumpur, Malaysia 2006 och Johannesburg, Sydafrika 2009. Det kan ha hänt fler gånger som vi inte kommer ihåg just nu. Anledningen till hotellbytet idag är att Capital Plaza inte hade några lediga rum när vi skulle förlänga vår vistelse här i Sucre.

10.11 Så här efter den sista frukosten på Capital Plaza Hotel är det mest väntan som gäller. Detta har varit ett av de bättre boendena i år. Om två timmar är vi på väg härifrån. Detta datum, den 13 juli, är det datum då saker av konstig och besvärlig natur har hänt ibland. Det borde inte bli alltför mycket strul idag dock, vi ska bara promenera några hundra meter.

11.33 I Wimbledon-tennisen för damer är Simona Halep mästarinna efter 6-2, 6-2 mot Serena Williams. Här i Sucre börjar vi bli redo för något nytt. Dags för utcheckning och ett avsked till detta centralt belägna och utmärkta hotell.

11.52 En kort promenad i utförsbacke längs Calle Nicolas Ortiz tog oss till Hotel San Felipe. Här är det rum 7 som gäller. Vårt rum är ungefär en meter från receptionen, ungefär lika nära som vi hade i San Sebastián i våras under påskresan. Kvinnan som checkade in oss var väldigt glad. Har de sällan gäster, hade hon en bra dag eller så var det bara hennes personlighet?

12.55 Under de senaste timmarna har jag fått inte mindre än 31 vänförfrågningar från unga kvinnor på min Facebook-sida. Ingen av dem har någon profilbild.

Ett nytt rum och ett nytt hotell.

Calle Nicolas Ortiz, Sucre.

Plaza Cochabamba.

San Felipe Neri-kyrkan i Sucre.

Peter besöker ytterligare ett Metro Café.

13.09 Nu ska vi lämna vårt nya hem för en liten stadsutflykt som även ska innehålla en lunch.

13.40 En härlig sallad eller en riktig soppa med ris är förrättsalternativen på Metro Café II. Här har vi nappat på ett erbjudande om dagens lunch. Restaurangen har samma namn som kaffestället igår, den har också en liknande inredning men ligger på en helt annan plats.

14.25 Soliga dagar som denna är en bänkrast i skuggan inte helt fel. Vi har promenerat några kvarter norr om Plaza 25 de Mayo och är nu vid stadens obelisk (Obelisco), en symbol för Sucres status som huvudstad.

14.38 Här i Parque Simón Bolívar vid Högsta Domstolen finns en orange men ändå blek kopia av Eiffeltornet. Här finns även glada barn och många bänkar att sitta på. Vi promenerade hit efter att ha läst en härlig beskrivning av platsen på internet. Det är dock bara en helt vanlig park. Här kan barn leka, man kan rida på hästar och försöka sitta kvar på en konstgjord tjur.

15.07 Vi har lämnat parken och börjat promenera hemåt. Våra planer att ta en liten bänkrast under ett träd nära obelisken har kommit av sig. Något föll ner från trädet och träffade oss. Troligen var det fåglar som åt av någon frukt uppe i trädet. Vi återvänder in mot centrum istället.

15.42 Efter några besök i små butiker nära Plaza 25 de Mayo har vi satt oss till bords igen. Det har blivit dags för eftermiddagskaffe på det vegetariska Condor Café (https://www.condorcafe.net). När man dricker kaffe gör det ju inget att menyn bara har vegetariska alternativ.

16.11 Vi har avnjutit gott kaffe och en lite ovanlig citronkaka. Den serverades i ett högt glas på fot. Kaksmulor, citronmousse och grädde varvat. Allt var toppat med citronskivor, delikat men mycket mättande.

Obelisco.

Peter tar en paus på Plaza Libertad.

Ett Eiffeltorn i Parque Simón Bolívar.

Titanic II har sjunkit.

Christer med sitt mellanmål på Condor Café.

Peter vandrar ut från Condor Café.

16.58 Visst är Sucre en mysig stad och det är härligt att promenera runt på de mysiga gatorna men det är ändå skönt att komma hem till ett skönt hotellrum. Vårt rum här på Hotel San Felipe är av bättre standard men är mycket mindre än det vi hade på Capital Plaza.

19.07 På CNN intervjuas Pete Buttigieg, en av demokraternas presidentkandidater. Han är den förste öppet homosexuella demokratiska presidentkandidaten. Vi får väl se vilken som kommer att bli Donald Trumps huvudmotståndare i det kommande valet.

20.01 Herr Buttigieg har sunda tankar, han kändes mer europeisk än amerikansk i sitt sätt att resonera. Nu får vi se vart vi går för att äta middag ikväll. Det börjar bli dags för detta.

20.17 Vi sitter utomhus i strålkastarljus på en innergård. Restaurangen heter Churrasquería Guardamonte. Det känns som om vi sitter hemma i någons trädgård. Vi hade hittat restaurangen på Google Maps och läst recensioner som hyllade köttet här men vi trodde först att det var stängt. Grillmästaren själv har dock bjudit in oss och vi har beställt kött med tillbehör.

20.39 Köttbitarna serverades just. Madre de Dios vilka köttbitar! De är stora och himmelskt goda. Enda problemet är att vi vill äta långsamt för att njuta av måltiden men köttet blir snabbt kallt eftersom vi sitter utomhus. Som tillbehör har vi fått massor med grönsaker, potatis och ris. Till maten dricker vi ölet Huari.

21.26 Vi är mätta och mycket nöjda. Förutom en barnfamilj som nyss kom var vi helt ensamma i restaurangen. Vi tackade ägaren, grillmästaren, allt vad vi kunde. Nu går vi hemåt i den mörka bolivianska kvällen.

Christer njuter av köttet hos Churrasquería Guardamonte.


Söndag 14 juli

07.41 Delar av denna söndag är planerade och andra ligger öppna som en, ja vad ska jag likna det med? Öppet är det i alla fall i vilket fall som helst.

09.06 Det var helt klart värt att gå fyra trappor upp för att få frukost. Där vid takterrassen fanns en ny fräsch frukostmatsal med ett väl varierat utbud som vi gärna återser. Utsikten över Sucre härifrån är också helt fantastisk.

09.52 Det är helt jämnt, 5-5, i Wimbledonfinalen mellan mesta mästaren Roger Federer och regerande mästaren Novak Djokovic. VI lär inte kunna följa hela finalen om vi ska få ut något av den här dagen.

10.09 Första set gick till Novak Djokovic efter tiebreak. Inom kort börjar vår utomhusdag, I Umeå har ett privatflygplan störtat. Alla nio ombord har tyvärr omkommit. Det är inte alltid glada nyheter hemifrån.

10.34 Innan vi hunnit samla ihop oss för utgång vann Roger Federer andra set med 6-1.

10.46 Vi inleder dagen med att vandra upp mot en utkiksplats där det också ska finnas ett café med vyer över Sucre. Vad som händer efter det får vi planera senare under dagen. Det är en solig söndag och lugnt. Bara ett fåtal bilar och människor är i rörelse.

Peter i frukostmatsalen på Hotel San Felipe.

Christer komponerar sin frukost.

Vi promenerar genom ett lugnt Sucre.

Calle Miguel Grau, Sucre.

Äntligen uppe vid gatans slut.

En brant kullerstensgata leder upp till Recoleta.

11.18 Den branta gatan Miguel Grau är avslutad och vi sitter på en bänk vid foten av en trappa. Trappan är en fortsättning av gatan vi nyss gått på och leder upp till Recoleta, området där vi hoppas hitta både utsikt och kaffe. Det ska filmas och pustas ut lite innan vi trappar vidare. Det känns att vi fortfarande är på hög höjd när vi går längs branta gator.

11.37 Trappan ersattes av kullerstenar på gatan Iturricha. Nu är vi vid ett torg, en öppen plats, Plaza Pedro de Anzúrez. Här någonstans ska det finnas ett café med en perfekt utsikt över staden, allt enligt våra uppgifter om Sucre från internet. Vi söker vidare.

11.49 Finnas är fel ord att använda, funnits är däremot rätt. Allt vi fann var övergivna bord, stolar och parasoller. Detta café verkar höra till det förflutna. Vi fann även klassiska hänglås med namnen på älskande par. Det blev inget kaffe men utsikten härifrån Recoleta var ändå värd vandringen upp hit.

12.36 Efter ytterligare letande vände vi så småningom neröver mot centrum. Vid en titt in genom fönstret på Metro Café fick Christer se Sophie, den franska tjejen från utflykten i Uyuni. Vi fortsatte dock vidare och har nu beställt dagens rätter på restaurangen La Fontana. I tennisfinalen i Wimbledon leder Novak Djokovic med 4-2 i femte set.

13.10 Den yngste vid grannbordet roar sig med leksaker och inte en mobil, lite unikt i sig i dessa dagar. Det är många som äter här. Det tar lite tid att få våra olika rätter. Den inledande pumpasoppan var himmelskt god.

13.51 Nu har vi avslutat våra tre rätter. Det var gott och mycket prisvärt. I London är det inte slut. Just nu står det 11-11. När senast var femte finalsetet så långt i Wimbledon?

Plaza Pedro de Anzúrez, Sucre.

Spår av ett café som inte finns längre.

Utsikt över Sucre.

Pumpasoppa till förrätt hos La Fontana.

Restaurangen La Fontana har en vacker miljö att äta i.

Hotel San Felipe, vårt andra hem i Sucre.

14.11 Vi är tillbaka i vårt rum på Hotel San Felipe. Det var städat och påfyllt med toalettpapper. Det blev serbisk vinst till slut i Wimbledon, 13-12. Tydligen blev det 25:e ett tiebreak där Novak Djokovic vann 7-3. Det var visst den längsta finalen någonsin. 4 timmar och 57 minuter.

14.57 Nu håller vi på att checka in till morgondagens flygning till Cochabamba. Det gäller att ha stabil internetuppkoppling.

15.53 Imorgon sitter vi på rad 9 på planet från Sucre till Cochabamba. Det säger i alla fall våra boardingkort. Nu gäller det bara att se till att vi verkligen sitter där också. Nu sitter vi i alla fall på hotellets takterrass för att läsa lite i våra deckare.

17.21 Läsa är berikande och givande men ibland får det pausas. Vi har också fotograferat, filmat och njutit av den vackra utsikten över hustaken i centrala Sucre. Här är det verkligen härligt att bo.

18.32 Varma dagar och sköna hotell har sina små nackdelar. Vi tappar gnistan, eggen. Vi behöver utmaningar för att hålla lågorna vid liv. I Afrikanska mästerskapen i fotboll möts Algeriet och Senegal i finalen.

20.39 Det blir en comeback hos Joyride Café (http://www.joyridebol.com) ikväll, dels på grund av brist på andra idéer och dels för att maten var god och menyn så omfattande. Öl och mat är beställt. Det är gott om folk här, många är amerikaner. Innergården där vi satt senast hade inga lediga bord. Nu sitter vi vid ett litet bord i pubdelen av restaurangen. Ett stearinljus på vårt bord har en oroväckande lutning.

21.49 Här var gott om folk och ljud. Ont om ljus men god mat. Men i det stora hela är det skönt att vara hemma igen.

Vi har en underbar utsikt över hustaken i centrala Sucre.

Takterrassen på Hotel San Felipe.

Christer njuter i solen.

En vy mot centrum.

En perfekt plats för läsning och avkoppling.

Vårt andra besök hos Joyride Café.


FILMER


Du kan se 43 foton från 12 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 32 foton från 13 juli i detta fotoalbum.
Du kan se 37 foton från 14 juli i detta fotoalbum.


FORTSÄTT


RESEDAGBOKEN.CC


Flag Counter