07.25 Detta datum förra året inleddes i Kuala Lumpur. Då som nu är en längre resa förestående. Idag ska vi se mer av Kapstaden innan vi sätter oss på en långfärdsbuss till Bloemfontein.

08.20 Frukostarna är konsumerade. För min del blev det sandwich, juice och kaffe. För Christer blev det yoghurt, juice och micrad roti. Nu ska det packas. Vare sig det är blött, fuktigt eller inte, ner i ryggsäckarna ska packningen.

09.17 Vi har lämnat ryggsäckarna i ett separat rum på boendet och gett oss ut på stadens gator för att ta oss till en park. Det är ganska riffraff-fritt här i Company’s Garden. Vi tar oss en liten bänkrast. Folk passerar både från höger och vänster. Christer ser en grå svans lite längre bort. Den sitter nog fast på en ekorre.

10.05 Fler ekorrsvansar och även ekorrar sågs då vi strosade runt. En av de små gnagarna gjorde sitt yttersta för att göra konfetti av en tidningssida. Det skulle nog användas till bobygge. Nu är vi vid busshållplats 7, Mount Nelson. Inom kort kommer rundtursbussen. Idag ska vi åka med den blå linjen, dock är bussen röd. Vi pratade med några holländskor vid busshållplatsen. De väntade förgäves på en blå buss. Vi förklarade hur det låg till och hann även prata om lite annat. De berättade bl.a. att språket afrikaans här i Sydafrika låter som en barnslig primitiv variant av dagens holländska.

Vi testade bänkar och tittade på människor och ekorrar, en lugn och fridfull start på lördagen.

En ekorre äter tidning till frukost.

Staty av General Smuts i Company´s Garden. Smuts var bl.a. premiärminister och ville avskaffa
apartheid i Sydafrika. Han förlorade dock valet 1948 och det blev inget av det.

En fotbollsmatch pågår i det intensivt gröna Kapstaden.

Ett märkligt dis dröjer sig kvar över Kapstaden.

10.40 Bussen har stannat vid Kirstenbosch, en botanisk trädgård. Vi har inget emot den men vi ska se annat idag. Vi sitter kvar och lyssnar till informationen i våra lurar. Vi får bl.a. höra Cecil Rhodes livshistoria. Rhodes som gav namn till Rhodesia (nuvarande Zimbabwe) var en av de mest kända brittiska kolonialisterna. Han drömde om ett brittiskt välde från Sydafrika till Kairo och använde sin förmögenhet från diamantgruvor för att försöka förverkliga detta.

10.54 Bussresan fortsätter genom ett fantastiskt landskap med berg, skogar, vingårdar och dyra hus. I dessa trakter bor bl.a. sydafrikanske författaren Wilbur Smith och Margaret Thatchers son Mark.

11.09 "Se upp för paddor på vägen!" läste just Christer i Senteniel News från i fredags. Vi sitter vid ett kvadratiskt bord med en grön linoleumduk. Vi är på The Robin’s nest vid The World of birds (http://www.worldofbirds.org.za), en fågelpark i Kapstadens utkanter. Här ska vi titta på fåglar och små däggdjur så snart vi ha avslutat vårt kaffe och våra delikata tårtbitar.

Ibland kan små saker göra livet underbart. God tårta, gott kaffe, en ledig solig dag i ett spännande land
med en hel fågelpark osedd kan göra att livet känns riktigt bra.

En minst sagt färgstark fågel.

Christer pekar ut en vit ibis från Australien.

En surikat, ett av de härligaste djuren i vår värld.

11.25 Det finns massor att se på "The World of birds". Bur efter bur passeras och man går inne i burarna bland fåglarna. Parken ska ha mer än 3000 fåglar afrån ca 400 arter. Vi fick också höra om hur parken startades av en fågelälskande entusiast som fick sina första fåglar uppätna av hundar.

11.52 Jag har just tagit kort på en cool rödrosa pippi med lång näbb.

12.45 Framför oss är just nu en liten pingvin. Jag tror att de som vi såg i Durban var lyckligare.

Apan ser oskyldig ut, men den har snabba fingrar och använder gärna besökare som genväg när
den ska ta sig från träd till träd.

13.03 Vi har sett vackra och inte fullt så vackra fåglar samt trevliga djur och gulliga apor. För att komma in till de små aporna fick man besvara frågor om man hade något i fickorna eller nåt löst sittande som aporna kunde få tag på. Dessa "squirrel monkeys" från Syd- och Centralamerika kallas ofta dödskalleapor på svenska men kan också kallas ekorrapor. En av aporna klättrade plötsligt runt på Christers ryggsäck. Ett besök här rekommenderas verkligen. Förutom alla möjliga och omöjliga fågelarter finns bl.a. även surikater (meerkats) och flera arter av apor.

En fågelskådning på nybörjarnivå har avslutats.

13.10 Nu väntar vi på en ny, eller kanske samma rundtursbuss. Egentligen skulle man väl ha haft mera tid här. Fast det gäller ju alla platser här i Kapstaden.

13.36 Rundturen går vidare. Strax efter fågelparken fick vi ett levande bevis på kontrasterna och inkomstskillnaderna i det här landet. Sydafrika är ju det land i världen med största skillnaderna mellan fattig och rik (enligt färsk statistik). Kåkstaden Imizamo Yethu dök plötsligt upp och på en liten yta bor folk ihopträngda i små hus byggda av allt möjligt skräp man hittat. Strax efter detta område nådde vi lyxvillorna i Hout Bay. Det var bara ungefär hundra meter mellan dessa ytterligheter. På bussen fick vi också höra historien om några kvinnor från Imizamo Yethu som reste runt och besteg varje världsdels högsta punkt. De hade nyligen varit i Sydamerika och klarat av Aconcagua-toppen.

Mariner´s Wharf, Hout Bay.

Vi vänder på våra huvuden bakåt och säger hejdå till Hout Bay.

13.47 Ett kort stopp har gjorts i Mariner’s Wharf i Hout Bay. Här är det vackra vyer och en omisstänklig doft av fisk. Vart man än tittar så tornar berg upp sig. Detta blir ytterligare en hållplats som vi ignorerar. Vi lever under tidspress idag.

13.57 Vi har en vacker vy över Llandudno. Denna dag för exakt tio år sedan bytte vi buss i Llandudno. Den gången var det Llandudno i Wales. Ett märkligt sammanträffande, eller hur? I dagens vy ingår även Atlanten.

Den vackra vyn mot Llandudno och Atlanten.

Vacker slingrande kustväg mellan Hout Bay och Camps Bay.

En båt i förgrunden, Robben Island i bakgrunden.

14.25 Vi har fortsatt längs en fantastiskt vacker kustväg. Sedan nådde vi Camps Bay och sedan dess är resan en repris på gårdagens. Ute i havet kan vi nu se den beryktade Robben Island. Ön och fängelset där finns med på UNESCO:s världsarvslista. Det var där som Nelson Mandela satt fånge. Vi ligger efter i vårt tidsschema. Bussen håller inte sina utlovade tider. Det är i alla fall inte någon panik, inte än i alla fall.

14.49 Vi är tillbaka vid Waterfront och på gårdagens matställe. Lite tråkigt javisst men vi vill spela med säkra kort. Dock är nya rätter beställda. Vi väntar bara på att plattorna ska surra till. Om sisådär 35 minuter går nästa buss härifrån Waterfront.

15.19 Allt går planenligt. Vi är på plats vid hållplatsen Clocktower i tid. Kommer nu bussen i tid? Kommer bussen överhuvudtaget? Det är mer liv och rörelse vid Waterfront idag. Det är ju trots allt helg.

Clock Tower, Waterfront

15.35 Vi är på plats och ombord på den sista rundturbussen för idag. Innan vi steg ombord pratade vi som hastigast med en engelsk tjej. Hon jobbade för British Airways. På planet hit hade hon hittat en kvarglömd bok och börjat läsa den. Det var en av Stieg Larssons böcker, ”The girl who played with fire”. Hon var hänförd och ville nu resa till Sverige. Vi i vår tur läser böcker av en skotsk författare och vill resa dit. Tjejen tog det lite hårt då vi berättade om Herr Larssons död.

16.16 Vi klev av bussen och är tillbaka på boendet Cape Town Backpackers. Vi har återhämtat ryggsäckarna från förvaringsrummet. Nu ska vi bara kirra det sista innan vi beställer en taxi.

16.25 Liz i receptionen har ringt efter en taxi åt oss. Nu sitter vi utanför boendet och väntar. Detta boende är att rekommendera. Det ligger bra till och priset är helt OK. Rummet var bra fast det torkade inte mycket där. Till rummets försvar kan ju sägas att det inte var till för klädtvätt utan för sömn.

17.13 Taxin tog oss till busstationen. Där tog en bagageherre tag i min ryggsäck. Han ville köra den för en liten slant. Jag tog resolut tillbaka det som var mitt. Turister med ryggsäckar på sina egna ryggar är ett jobbigt släkte för dessa bärare. Vi gick till Intercapes busskontor och nu är vi och packningen på plats. Ryggsäckarna är i bagagevagnen och vi på platserna 25 och 26.

17.59 Denna bussresa, vårt livs längsta, har påbörjats. Vi rullar vidare genom Kapstaden. Just nu står vi still i Bellville i de östra utkanterna. I en kundvagn utanför bussen sitter en stor nalle. De flesta här omkring verkar vara vita. Det ser överhuvudtaget väldigt europeiskt ut här. Mer eller mindre bekant musik spelas. Den stora frågan just nu är huruvida nallen ska resa med oss eller inte. Bussen är långt ifrån fullsatt. Det kan bli en lugn och skön resa. Vi åker dessutom med en "sleepliner", vilket betyder stolar mer anpassade för sömn.

19.01 Musiken här i bussen är inne på andra varvet. Vi står still vid en Shellmack i Paarl. Intercape-killarna diskuterar något med mackpersonalen. En upprörd ivrigt viftande mackkille leddes bort av en kollega. Kollegan tyckte kanske att den viftande kunde lägga sin energi på att tanka en grön bil. Nu verkar det klart eller skäller Shellgubben vidare? De verkar hur som helst missnöjda med bussens placering. Skäll på Shell hör väl till så det är inget att haka upp sig på.

19.55 Vår resa går vidare österut och bussen rullar nu ut från Worcester. Ute är det mörkt. Allt som syns är gatlyktorna, bilarnas strålkastare och ett och annat upplyst hus. Om mindre än ett halvt dygn är vi i Bloemfontein.

21.54 Bussen har stannat vid Shell i Laingsburg. Här har vi och de andra provianterat mera matsäck. Snart bär det av igen. Kommer vi kunna somna på bussen?

Söndag 9 augusti

04.34 Jag vet inte hur det har gott till men vi är faktiskt i Colesberg. Det är det sista stoppet innan Bloemfontein. Det har gott bra att sova. Jag minns inte mycket sedan stoppet i Laingsburg. Vi har i alla fall åkt igenom Beaufort West mitt ute i ingenting, bytt provins och till slut hamnat här i Colesberg vid ännu en mack.

06.42 Det dagas, solen går upp, och vi färdas genom ett platt landskap med torrt gräs och en och annan buske.

Solen kämpar sig upp även denna dag.

En märklig kulle utanför Bloemfontein.

07.40 Vi är till slut framme i ännu en av Sydafrikas tre huvudstäder, Bloemfontein. Vi har också kommit till en ny provins, Free State. Det är tidigt, det är kallt, inte mycket folk i farten. Nu ska vi fotvandra mot vårt nästa hem i detta land.

08.03 Vi hittade till slut fram till Tuscany Lodge (http://tuscanylodge.co.za). Vi är så välkomna här, tyvärr efter klockan 12.00. Visst, vi har ett rum här men det är fortfarande bebott. Alla rummen är visst bebodda och ostädade. Vi har på vägen hit sett ännu en av VM-arenorna för kommande års fotbolls-VM, Free State Stadium.

Free State Stadium

08.21 Det promenerades till närbelägna Mimosa Mall och vi satte oss på Mugg & Bean. Här har vi beställt kaffe och tilltugg. Detta blir vår frukost idag. De har en ”Wall of Fame” här. Jag undrar om någon är fame för mig. Vid beställningen tilltalades vi för första gången på denna resa på afrikaans, inte engelska. Vi sitter och funderar på hur slitna vi är.

10.30 Det var ingen som jag kände till på den väggen. Men vad vet jag om rugby- och cricketspelare? Mimosa Mall genomvandrades och lämnades. Nu är vi i Klappers invid fotbolls- och rugbystadion Free State Stadium. Klappers är en del av Loch Logan Waterfront (http://www.lochlogan.co.za). Här har Christer köpt en liten rugbyboll som present till sin systerson. Nu surfar Christer lite på nätet. Jag gör det inte. Trots försök på två olika datorer har jag inte lyckats att ta mig ut på nätet.

Detta bisarra evenemang var tydligen enormt populärt här i trakten.

Loch Logan Waterfront, ett nytt modernt shoppingkomplex.

Går den här att flytta?

11.48 Vi är numera incheckade på Tuscany Lodge och 210 rand vardera fattigare. Vi väntar på att rummet ska städas klart. Nu sitter vi i varsin skön, mjuk och randig fåtölj. Vi är nere i den lilla lobbyn. Vi har fått rum 10.

12.10 Antagligen är rummen enorma, svårstädade, har stora sängar eller är enormt skitiga. Nu går vi upp och kollar till rum 10 här på Tuscany Lodge.

12.19 På rumsfronten intet nytt. Vi är tillbaka i fåtöljerna. Vi väntar på rummet och på information om hur vi ska ta oss till Lesotho i morgon. Det sades nyss att rum 10 står på tur att städa.

12.32 Inget rum men information om att den buss som går till Lesotho gör så klockan 06.00 i morgon bitti. Vi ska visst åka med några som heter Big Sky. Det jobbas vidare. Tjejen i receptionen gör ett bra jobb. Vad gör städfolket?

Tuscany Lodge, Bloemfontein

12.51 Det kan ta mellan en halvtimme till en timme att städa rummet. Stället var fullbelagt igår och det var visst mat till alla. Dessutom har de få som jobbar på helgerna. Dock hade vi ju bokat i god tid så vår ankomst var ju inget nytt. Jag tycker att vårt rum skulle ha högsta prioritet eller är jag bara gnällig? Vi har lämnat ryggsäckarna utanför rum 10. Nu blir det lunch på Nando’s här i närheten.

13.58 Lunchen var smakrik och runt 18 rand billigare styck jämfört med menyn. När vi kom åter var alla rum städade utom, gissa.. gissa..., rum 10. Tjejen i receptionen ordnade med rum 12 åt oss istället. Vi hämtade ryggsäckarna. De stod inte kvar där vi ställt dem. De hade flyttat(s) in i rum 9. Vi har badkar men ingen dusch. Ja jag säger då det.... All heder åt receptionstjejen dock. Hon gjorde vad hon kunde och tipsade oss till och med om ett annat hotell! Tydligen vågade hon inte eller kunde inte ge order till de hårdhudade städtanterna.

14.58 Strax innan jag la mig i badet så ringde min mobil. Det var en gammal elev som ville titta runt på en fika. Jag upplyste honom om var jag var och att fikat sköts på framtiden. Det var skönt att tvaga sig men svårt att rensa ur schampot. Knästående under kranen var det enda alternativet. På TV:n rullar en direktsänd match, Bloemfontein Celtics mot Free State Stars. Det är fotboll som gäller. Den spelas här i staden men vi hör inget från vårt hotell. Sydafrikanska fotbollsmatcher hörs väl tack vare alla vuvuzelas som man blåser i.

Ibland är afrikaans ett enkelt språk. Detta betyder "matsal".

16.04 Vi har givit oss ut på stan igen. Vi måste leta reda på varifrån bussen går tidigt i morgon bitti. Gör vi inte det så kommer vi ju inte iväg till Lesotho.

17.38 Det mörka mörknade. Vi hittade inget busskontor för Big Sky, de som skulle ta oss till Lesotho. Vi såg minibussar men var det rätt? Gick det att åka med dem dit vi vill? Dock har eländet vi varit med om under dagen börjat vända. Vi var på Mimosa Mall och köpte bröd i en brödbutik, wow! Väl hemma ringde tjejen i receptionen till ett annat bussbolag, Interstate. Big Sky hade tydligen sålt slut på biljetter. Interstate har plats för oss. Hon ordnade även med en taxi. Ett stort tack skickas till henne. Taxin kommer klockan 05.00 och bussen avgår klockan 06.00. Nu ska vi fira med kaffe och en pepparkaksgubbe. Jag köpte den när vi var och köpte bröd. Receptionstjejen har ordnat med pulverkaffe åt oss.

19.35 Vi har sett på nyheterna. Det var reportage om kvinnodagen i Sydafrika, om att läget blivit stabilt på Madagaskar och en massa sport. Nu ska vi ut och äta lite mat. Jag är sugen att bjuda med tjejen som tack för allt men hon ska väl jobba.

Mixed Grill på Burning Spear, en av alla Spur-restauranger i Sydafrika.

19.56 En bit bort från vårt boende ligger en Spurs restaurang, Burning Spear. Där sjunger och gitarrspelar en kille i en blå t-shirt med Stålmannenmärke. Han spelar i detta ny Dylans ”Knocking on heavens door”. Hur kan jag nu veta allt detta? Jo vi sitter på nyss nämnda ställe för middag.

21.11 Mätta och belåtna är vi nu på vårt rum och tittar på Jukebox, ett program med vad som kan vara "Afrikaans-toppen". På plats 23, vet inte om det är förra veckans lista eller denna veckas, ligger en cover på Charlotte Perellis "Hero".

22.01 Här var det en till cover på svenska hits. Vi har just hört Carolas ”En evighet”. Artisten heter, Juanita du Plessis (http://www.youtube.com/watch?v=mZYLAflZkUw). Vi jobbar som bäst på en egen coverversion. Vi har kommit så långt att vi fått till den fantastiska raden ”En enbent get kom in och...” Ja, vad gör en get och som dessutom rimmar på get? Här har vi kört fast. Eller...?

22.50 Godnatt!

Måndag 10 augusti

04.32 Några små ljud hörs i den Bloemfonteinska natten, porslinskling, klunkande och smaskande. Vi har ätit frukost och är snart på väg. Vännen Roberth är redan på väg. Han flyger mot Amsterdam och sedan hemöver. Det har varit ett skapligt boende med underbara sängar, bra service och tveksam städpersonal.

05.07 Taxin körde oss till Central Park. Det är ett shoppingcentrum. Två trappor upp finns Interstates biljettluckor. Tyvärr är ingen öppen. Vi är dock inte ensamma här. Ett tjugotal andra väntar också. Några av dem är inslagna i filtar. Just filten är en statussymbol i det land vi ska till, Lesotho. Det är ingen urgammal tradition utan en ”skapad” av britterna. Missionärerna strävade efter att folk skulle vara anständigt klädda och på den vägen är det.

05.32 På en grön bänk av stål, på en bänk full med hål, sitter jag nu. Christer jag och resten väntar på bussen. Alla vi som väntar har köpt oss en biljett. Vi två skiljer oss dock från de andra. Det som skiljer är hudrelaterat. Vi visar mer hud än de andra för vi har shorts på oss. Dessutom skiljer vi oss åt även när det gäller färgen på huden. Det är kallt! Det var verkligen tur att vi tog en taxi hit. Vi hade aldrig lyckats hitta denna biljettlucka på egen hand.

05.50 Vi har lagt in packningen och satt oss längst bak i bussen. På bussen står det Big Sky. Det är ju det bolag som vi först tänkt åka med. Nåväl, nu ska jag försöka att sova lite till.

08.15 En två timmar lång resa rakt österut har nu tagit slut. Bussen har nått gränsen till Lesotho och längre än så får vi inte åka. Som tur är så ligger Lesothos huvudstad Maseru precis på andra sidan gränskontrollen.

LESOTHO

08.40 Vi stämplades ut ur Sydafrika av en kvinnlig passpolis. Hon sjöng och nynnade till en radiolåt. Först gick vi för långt men vinkades tillbaka. Det fanns ingen skyltning så det var antagligen ren instinkt som skulle leda oss in i rätt byggnad. I Lesothos passpolishus fyllde vi i inresepapper och stämplades in. Det var lugna och avslappnade passpoliser. De satt iklädda täckjackor och drack juice. Nu åker vi i taxi mot vårt boende. Vi är i Lesothos huvudstad Maseru. Vår chaufför blev överlycklig eftersom han fick en "special". Det är antagligen namnet på en taxiresa där inte bilen är sprängfylld med folk.

08.53 Vi letade oss till Foothills Guesthouse. Det var inte helt enkelt. Vår unge chaufför lekte världsvan och sa att han lätt skulle hitta vårt boende. Efter ett tag infann sig förvirringen hos honom och när Christer upptäckte att vi åkt förbi skylten till Foothills så var det bara att lägga om rutten och börja om från början. Vi kom till slut fram och där togs vi emot på trappan av vår värd Melvin. Nu sitter vi i TV-sofforna och väntar. Det erbjöds just kaffe. Inte dumt!

Peter tar det lugnt i väntan på inflyttningen i vårt nya rum.

Kung Letsie III pryder väggen på Foothills Guesthouse.

09.15 I väntan på att rummet ska bli klart dricker vi lite kaffe. Vi har också erbjudits skjuts in till turistinforationen av Melvin.

10.31 Rummet är klart. Rummet är rum nr 1. Nu har vi packat upp och drar snart ut. Det är ett prima rum som vi har fått.

Ett rum värt att vänta på.

11.48 Vår värd gav oss skjuts ner till turistinformationen här i Maseru. Där fick vi tips om olika utflykter. Det mesta bygger dock på att man har en egen chaufför som skjutsar omkring oss. Det gör det hela väldigt dyrt. Vi fick också fylla i en handskrivet register och besvara några frågor. Efter det har vi köpt vykort och lite till i butiken Basuto Hat alldeles intill. Det är en statlig butik där lokalbefolkningens produkter säljs till turister. Varje sak bokförs noga så att rätt person ska få pengarna sedan. Christer köpte en present till sin syster. Hon fyllde ju år för några dagar sedan. Vad är en basutohatt då? Ja det är en nationalsymbol och en traditionell huvudbonad som även finns på Lesothos flagga.

12.10 Vi har nu sett lite av staden Maseru. Det är nu dags för lunch. Den blir på Solomon Ground, en italiensk restaurang.

Information om säker sex. Lesotho ligger trea i världen vad gäller procent HIV-smittade.

Christer utanför souvenirbutiken Basuto Hat i Maseru.

12.56 Restaurangen hade inga revbensspjäll och ingen pasta. En italiensk restaurang som inte har pasta var en ny upplevelse. Vi beslöt oss för att äta kycklingbröst och strips. Nu är vi hemma igen. Det är dags för dusch, vila och vykortsskrivande.

15.31 Ett visst vilobehov fanns visst. Det blev ju en tidig morgon minst sagt. Vi har vaknat till efter en liten siesta. Utanför hörs hundskall. Det verkar vara en hund av större modell.

16.51 Vi är ånyo nere i centrum. Denna gång tog vi oss ner till fots. På vägen hit hörde vi av ”stavhopparn”-fåglarna igen. Nu har jag köpt två lokala öl i en spritbutik. Under det att jag handlade så höll Christer vakt. Ja han vaktade min lilla ryggsäck som inte var välkommen in i spritbutiken. Nu är han inne på stormarknaden Shoprite under det att jag vaktar. Man får inte ta med sig väskor in i butiker. Det spelar visst ingen roll hur stor eller liten butiken är.

Kingsway, Maseru

Vintern är en torr och kall årstid i Lesotho. Bilden är från Maserus centrum.

17.26 Under det att jag handlade kom en kille i tjugoårsåldern fram till Christer. Killen sa hej, det var inte igår! (Hello, long time no see). Efter det frågade han om Christer kom ihåg hans namn. Då Christer så klart inte visste det så log killen och gick. Nu är vi på restaurangen Rendezvous för mat. Den ligger i anslutning till hotellet Lancer´s Inn. Vi ska få det sista luncherbjudandet, revbensspjäll, strips och grönsaker. Det blev ju inga revbensspjäll för mig tidigare idag men nu är det dags.

19.30 Det var som vanligt med revbensspjäll, gott men en utmaning att hitta det goda, smaskigt men inte proppmättande. Efter maten vandrade vi hem. Här som på tidigare ställen är vissa hus mur- eller staketomgärdade. Vad ska de skydda mot? Inte är det så farligt här, eller?

På väg mot Foothills Guesthouse.

Melvin öppnar grinden med sin fjärrkontroll.

19.47 På TV:n rullar en såpa. På bordet står salt- och pepparströare och en blå höna. Vi är ute i loungen, ja i alla fall i TV-rummet. Det är tomt och tyst här. Christer skriver vykort och jag skriver detta. Detta är ett bra boende. Lite synd att det inte ligger mer centralt. Fast gör det så mycket?

21.14 Nu lyssnas det på radio i rummet. Det är BBC:s Focus on Africa. Det har pratats om Hillary Clintons träff med studenter i Kongo Kinshasa och om en träff mellan länderna kring Afrikas stora sjöar. Nu ska det pratas om läget i Sudan och de sanktioner som finns mot landet.

21.49 Mest för traditionens skull men även för att det är gott tar vi oss en kvällsöl. Ikväll erbjuds Maluti. Det är Lesothos egen öl.

22.46 Nej, nog om detta. Vi klev i alla fall upp för över arton timmar sedan. Visst, det sovs på bussen och det blev en siesta men lite sömn ska sitta bra.