08.22 Idag ska tre personer ut och resa söderut från Sundsvall. Två ska resa bort och en ska resa hem. Patricia, vår väninna från Bandung i Indonesien har hälsat på hos Christer i tre veckor och ska nu resa hem. Hon flyger från Arlanda imorgon onsdag. Christer och jag ska resa bort. Årets sommarresa går till östra Afrika.

08.29 Igår bjöd Haga Woken oss på mat. Patricia hade varit så trevlig mot personalen där under sin vistelse att de bjöd på middagen igår kväll. Dessutom slog Island ut England i fotbolls-EM och vi checkade in oss på vår flygning med Ethiopian Airlines. Nej, nu lämnar vi det förflutna och fortsätter med dagens aktiviteter.

09.18 Här i Christers lägenhet förbereds det i olika former. Det packas ägodelar, blommor vattnas och det skrivs ner om allt som sker. På TV sägs det att gränsen mellan badskräck och badfobi är flytande. Vi har även tagit våra första malariatabletter. Det kommer att bli många av dessa denna sommar.

10.40 Angela Merkel pratar om Storbritanniens kommande göromål i svallvågorna av Brexit. Britterna lämnade alltså både EU och fotbolls-EM i samma skede. Ska man kliva av ska man göra det ordentligt.

11.22 Vi är på Sundsvalls järnvägsstation och vi är tidiga. Det blev taxi till järnvägsstationen i år. Patricia hade alltför tunga väskor för en promenad och bussarna passerade på tider som inte passar oss. Damen som körde taxin trodde att vi skulle på bergsvandring. När jag nämnde "backpacking" började hon prata om basläger och dagsetapper. Vi försökte förklara att vi nog ska åka en hel del buss.

Vi säger hejdå till Sundsvall.

Utgångspunkten.

Patricia reser söderut.

11.56 Knappt hade tåget börjat rulla så kom en vädjan om ett stopp. Troligast var det någon/några som inte hunnit av eller lyckats kliva på fel tåg.

13.03 Efter en dryg timmes resa har vi nu lämnat Hudiksvall. Vår färd mot Arlanda fortsätter. Jag har även träffat min gamla arbetskamrat Annmari Ramnitz. Hon ska till Australien, lite längre än vi ska.

13.56 Vi har gått till bistron för lite fika. Det återstår lite mer än en timme av dagens tågresa.

15.06 Nu börjar det närma sig. Tåget har just stannat i Uppsala. Vid nästa stopp ska vi av.

15.35 Vi är framme på Arlanda och har klivit upp ur underjorden. Patricia har checkat in i rum 544 på hotellet SAS Radisson Arlanda. Hon reser ju först imorgon. Vi har följt med henne in i rummet en kort stund. Hon bor nästan gratis på detta lyxhotell eftersom hon utnyttjar ihopsamlade bonuspoäng från en hotellbokningssida. Nu ska vi närmast varva ner innan vi drar vidare. Ryggsäckarna får stanna kvar i rummet.

16.48 Christer och jag har ordnat med amerikanska dollar för resan. Nu har Patricia ätit sin första måltid på restaurangen Alfredos. Vilken gång i ordningen det är för Christer och mig vet jag inte. Mat behövs ju alltid och oftast hamnar vi här. Alfredos ligger faktiskt precis utanför Patricias rumsfönster.

Den härliga miljön utanför receptionen på SAS Radisson Arlanda.

Patricia i sitt rum.

Patricia och Peter äter sen lunch på Alfredos.

På plats i flygplanet.

Vi tittar ut en sista gång på ett Sverige som vi inte återser förrän i augusti.

17.10 Nu har vi förberett ryggsäckarna för den långa resan söderöver. Snart lämnar vi även rum 544. Ryggsäckarna får inleda sin långa resa genom att åka bagagevagn i de fina hotellkorridorerna här.

18.43 Det var ingen som helst nytta med incheckningen vi gjorde på internet igår kväll. Det blev till att köa ändå. Det fanns inget bagagesläpp. Allt har dock gått bra. Nu har vi checkat in till flygningen med Ethiopian till Addis Abeba via Rom och även till nästa flygning till Rwanda imorgon förmiddag. Vi har sagt hejdå till Patricia för den här gången och passerat säkerhetskontrollen utan pip och problem. Nu väntar vi vid gate 66.

19.18 Det har gått segt men nu är vi äntligen ombord. Vi flyger med Ethiopian Airlines för första gången. Nästa stopp är Rom där vi ska vänta en timme och byta ut vissa passagerare.

22.47 Mat och dryck serverades på 12 200 meters höjd. Nu har vi landat i Rom. Denna gång är vi på flygplatsen Fiumicino. Här dröjer det en timme innan vi lyfter igen. Passagerare ska kliva av, andra kliver på men många (som vi) får snällt sitta kvar.

23.59 Det har blivit dags att lämna Rom, Italien och Europa. Nu stundar mer än sex veckors resande innan vi återser Europa. Om 5½ timmar landar vi i Etiopien och Addis Abeba. Förhoppningsvis har vi fått sova lite innan dess.

Onsdag 29 juni

Solen går upp i östra Afrika.

05.07 Angående sömn så är det väl som så ofta under långa flygresor. Man sover inte, men man är heller inte riktigt vaken. Vi börjar närma oss slutet för denna nattliga flygresa.

BYTE AV TIDSZON

06.38 Dimman sveper in över Addis Abebas flygplats, Bole International Airport. Jag har ställt om klockan till lokal tid, framåt en timme. När planet väl stannat inleds avstigandet. Här ska vi nu tillbringa ett antal morgontimmar. Förhoppningsvis kan vi få tag i någon form av frukost.

ETIOPIEN

07.19 Vi är inne på terminalen. Här verkar det förnyas, göras nytt. Toaletterna vi nyss besökt var provisoriska. Vi sitter just nu på en bänk och funderar över vad vi gör härnäst.

07.37 Vi har gjort ett försök att köpa dryck i en liten souvenirbutik. Vi slarvade med drickandet på Arlanda igår kväll och törsten har hängt med oss sedan dess. Systemet för kortbetalning ligger dock nere, bara cash gäller. Vi har inga etiopiska birr så vi fick ställa tillbaka dryckerna. Det är inte bra, vi är rejält törstiga.

08.05 London Café & Satellite Restaurant heter vårt frukostalternativ. Vi har satt oss ner vid ett av få lediga bord. En självmordsbombare på Istanbuls flygplats har tagit med över 30 personer in i döden. Detta visas just nu på TV-nyheter här i restaurangen. Det är verkligen tur att vår resa går via Etiopien och inte Turkiet.

08.14 Ganska direkt fick vi beställa de dyra frukostalternativen. Det kostar strax under 100 kronor för lite bröd, juice och kaffe.

08.49 Vi fick båda två rostade bröd med smör och marmelad vid sidan om. Jag fick även en omelett. Rätt snart fick jag också en kopp kaffe. Där var det slut med dryck för oss. Vi har påpekat 3-4 gånger att det saknas en kopp kaffe och två glas juice. Det surras, svamlas och ingenting händer. Andra gäster har hänvisats till grannstället i samma regi. De har även varit här med två olika notor. Kaos är bara förnamnet för vad som pågår på denna restaurang. Hade den inte legat på en flygplats skulle den gått under för länge sedan.

09.07 Juicen dök upp till slut och vi fick även två koppar kaffe, en första kopp till Christer och en andra till mig, tackar. Det tog dessutom tid med kortbetalningen (här fungerar det att betala med kort) men nu är allt äntligen klart. Det positiva är att mycket tid hann gå här.

09.51 Nu är vi förbereda och säkrade för ännu en flygning. Vi väntar på planet till Bujumbura i Burundi. Dit ska vi inte men det mellanlandar i Kigali i Rwanda. Där ska vi kliva av senare idag.

Bole International Airport, Addis Abeba.

Vi spanar mot planet som ska ta oss till Rwanda.

10.46 Det har blivit dags att sätta sig tillrätta på planet till Kigali. Även denna gång reser vi med Ethiopian Airlines. Ute, utanför planet, står en blåsorkester och musicerar. Flaggor har också hissats. Det verkar som att någon viktig person just anlänt till flygplatsen. Vårt plan har bytt noshjul. Verktyg låg utlagda och mekanikern kliade sig i huvudet.

12.18 Vi har flugit över torra områden och tittat ner på en stor sjö. Först trodde vi att vi redan hunnit till Victoriasjön men det ökenliknande landskapet och bristen på bebyggelse talade emot det. Mest sannolikt har vi sett Turkanasjön (Lake Turkana) i norra Kenya.

BYTE AV TIDSZON

12.27 Tiden har backats en timme. Flygningen som bland annat tagit oss över Victoriasjön är nu på väg att avslutas i Kigali. Det är torra bruna jordar där nere på marken, en påminnelse om att vi åter igen besöker i Afrika under torrtid. Sommaren 2012 reste vi genom södra Afrika utan att se ett enda större moln.

RWANDA

13.19 Det blev viss förvirring vid passkontrollen. Vi hade redan i Sverige ansökt om och blivit godkända för att få ett östafrikanskt visum, giltigt i Rwanda, Uganda och Kenya. Det som återstod var att betala 100 US-dollar vilket får anses vara ett hyfsat pris för inresa i tre länder. Vi köade ett tag för att sedan få veta att vi stod i fel kö. Efter att ha bytt kö betalade vi först visumet, skickades sedan till en annan polis som slutligen stämplade in oss i landet.

13.33 Efter att ha ordnat med visumet för Östafrika (Rwanda, Uganda och Kenya) gick vi till bagagebandet. Min ryggsäck kom till slut men inte Christers. Nu håller han på att rapportera förlusten på ett litet kontor i anslutning till ett förråd med upphittade väskor. Han är inte ensam i olyckans stund. Några andra passagerare från samma plan är också här. Frågorna är nu dessa; var är ryggsäcken och när kommer den hit? Christer som upplevde samma strul i Málaga i december är minst sagt irriterad.

Vi är på väg att landa i Kigali.

13.52 Christer fick inga klara besked. Han har dock fått ett telefonnummer som han kan ringa till och fråga. Vad som är klart är att vi ordnat med lokal valuta i en bankomat och även taxitransport til vårt hotell. Vi har nu besökt alla länder i världen som börjar på R.

14.31 Vi lyckades hitta en trevlig, ärlig taxichaufför. Det gick dessutom smidigt att åka till och checka in på Step Town Motel (http://step-town.com). Enda problemet var den sista uppförsbacken som knappt är farbar med bil. Vårt rum ligger i ett stenhus brevid huvudbyggnaden, har numret 10 och två stora sängar. Det har också en TV men saknar AC och fläkt. När får vi se Christers ryggsäck igen? Vi är som sagt i ett nytt land, Rwanda och givetvis även en ny huvudstad, Kigali.

18.17 Vi har stängt in oss i rummet och tagit igen förlorad sömn. Hjärnorna känns definitivt bättre och piggare nu. Tyvärr är det inga nyheter gällande ryggsäcken. Det svarar inte på telefonnumret som Christer fick. Vi ska försöka ta hjälp av personal här på hotellet imorgon för att få besked.

19.07 Till middagen här på hotellet beställde vi en stor Primus vardera. Ölflaskorna är verkligen stora, de rymmer 72 centiliter vardera.

20.19 Storleken "modell grande" fortsatte även då det gällde portionerna med mat. Nu är vi rejält mätta och belåtna. Enda smolken är den saknade ryggsäcken. Hur kommer vår fortsatta resa att påverkas av detta? Vi kan ju inte lämna Kigali förrän den dyker upp.

21.39 En lång dag med en del udda och tyvärr negativa händelser söker sig mot sitt slut. Den har innehållit frukostkaos och en försvunnen ryggsäck men även ett trevligt välkomnande hit till hotellet. Vi fortsätter fundera över var ryggsäcken kan tänkas vara. Den bör ju ha lämnat Arlanda i alla fall?

Primus, stora öl från Rwanda.

Vi avslutar denna dag med en delikat middag på hotellet.

Torsdag 30 juni

08.28 En väntans dag har öppnat sina ögon. De eller det besked som ges under dagen kommer att ha stor påverkan på återstoden av Afrikaäventyret. Christer kan inte resa vidare härifrån utan sin ryggsäck. Vi hoppas få någon form av information under dagen så att vi kan planera den närmaste framtiden utifrån den.

09.05 Vi har lämnat vårt stenhus, fotograferat utsikten i olika riktningar och känner oss nu redo för vår första frukost i Rwanda.

10.18 Vi är nöjda med rummet som givit oss en god natts sömn och även med frukosten, kaffet serverades i små termosar och vi fick god färsk frukt. Får vi fortsätta att vara nöjda? Dagens besked formar som sagt vår framtid. Vi ska i alla fall hinna med att se lite av Kigali, Rwandas huvudstad. Staden har fått mycket beröm. Den har påståtts vara både en av Afrikas säkraste och renaste storstäder.

10.26 Många förknippar Rwanda, landet vi är i, med folkmord och elände. Så var fallet 1994 när ohyggliga grymheter begicks här. Idag är dock läget ett annat. Landet fungerar riktigt bra, är stabilt och har exempelvis visat framfötterna vad gäller andel kvinnor i parlamentet (bäst i världen) och inom miljö (t.ex. förbjudit plastpåsar). Man har även bytt namn på orter samt bytt flagga för att försöka glömma det som varit och blickar hellre framåt.

Utsikt bakom vårt hus/rum.

Peter låser vår rumsdörr.

Infarten/gårdsplanen på Step Town Motel.

En delikat frukost är en bra start på dagen.

Vårt rymliga rum på Step Town Motel.

10.32 Vårt första drag denna dag är att få veta något om Christers försvunna ryggsäck. Vi tänker be någon i personalen kontakta flygplatsen.

10.43 Just nu får vi hjälp från mannen i receptionen att kontakta flygbolaget. Numret som Christer fick igår går visst inte till avdelningen för borttappade väskor, utan till Ethiopian Airlines. Vi fick frågan om vi hade flugit med Ethiopian Airlines eller Qatar Airways hit och när det var Ethiopian lät vår hotellman inte alltför förvånad. Kanske samma sak hänt fler gäster?

10.47 Kontakt är etablerad och ryggsäckens tagnummer är lämnat. Nu jobbas det på den fronten och här väntas det. Samtalet fördes på det lokala språket kinyarwanda. Han ska bli uppringd från flygplatsen så snart de vet mera om var ryggsäcken är och när den i så fall kan tänkas anlända.

11.23 Vi har ännu inte fått något besked om ryggsäcken. Vår man i receptionen har ringt tillbaka till flygbolaget och de har lovat ett snart besked. Tills vidare sitter vi vid ett bord här på hotellet och tar det lugnt i förmiddagssolen.

12.12 Det har nu lämnats ett besked. Ryggsäcken är tydligen i bagagerummet på flygplatsen. Herren i receptionen (som vi tror är hotellets ägare) har erbjudit sig att skjutsa oss till flygplatsen. Är det verkligen sant att ryggsäcken är tillbaka? Det är nästan så att vi inte vågar tro på det.

Framme vid flygplatsen.

Christer har hämtat sin ryggsäck.

12.37 Vi är nu på väg genom Kigali, på väg tillbaka mot flygplatsen och ryggsäcken. Gatorna närmast vårt hotell är knappt farbara men i övrigt flyter stadens trafik väl på gator/vägar av god kvalitet. En annan som är på väg idag är Rwandas statschef, Paul Kagame. Han färdas just nu i en bil framför vår. Dieseln här i staden, den kostar 866 Rwanda-franc, 9,20 kronor för en liter.

12.46 Nu är vi framme vid flygplatsen. Christer har fått instruktioner om hur han ska göra och har gått för att hämta sin ryggsäck. Receptionsmannen och jag väntar i bilen på att Christer ska komma tillbaka.

12.49 Efter security och byråkrati har så Christer äntligen fått tillbaka sin ryggsäck. Först fick han gå till en kur med en polis och hämta en bricka som han behövde ha runt halsen för att få komma in på flygplatsen. I utbyte skulle passet lämnas hos polisen. Efter att ha visat brickan för några kvinnliga poliser kunde ryggsäcken hämtas i bagagerummet efter att anmälan av förlorat bagage visats upp och ett annat dokument hade skrivits under.

13.21 Ordningen är återställd och vi är tillbaka på Step Town Motel. Vi betalade för den extra skjutsen till flygplatsen (samma summa som taxin tog igår). Nu ska vi se Kigali till fots. Det blir inte så mycket tid som planerat men vad gör väl det. Nu när Christer fått tillbaka sitt bagage kan vi ju resa vidare. Det vi missar här i Kigali får vi ta igen på annan plats.

13.40 Det sliter på oss att gå. Det är kuperat och gropigt här. Kigali ligger på 1567 meters höjd över havet och det känns av. Dessutom verkar staden knappt ha en enda plan yta, det är backe upp och backe ner var man än ska ta sig. Nu har vi i alla fall nått en liten shoppinggalleria, Nakumatt City Centre. Vi gick såklart fel vid första försöket men lyckades sedan hitta rätt ingång. Via en metalldetektor tog vi oss in i komplexet. Här ska vi nu luncha på Bourbon Coffee (http://www.bourboncoffee.rw)

Step Town Motel, Kigali.

En brant backe behövde forceras för att ta sig till centrum.

Saint Famille-kyrkan i Kigali.

Efterlängtad lunch på Bourbon Coffee.

Tredje avenyn.

15.21 Efter lunchen har vi vandrat i omgivningarna och letat en turistinformation som påstås ligga här. Vi rörde oss i trakterna av Hôtel des Mille Collines, på film känt som "Hotel Rwanda". Hotellchefen Paul Rusesabagina räddade där livet på omkring 1268 människor under folkmordet 1994. Nu är vi tillbaka på gallerian Nakumatt. Christer är inne i en livsmedelsbutik och köper drycker. Jag väntar på en bänk under tiden. Någon turistinformation gick ej att finna. Har den flyttat? Ute på stan är det som sagt backigt men rent och snyggt. Det ligger nog en hel del sanning i det där påståendet om en av Afrikas renaste städer. Det är också många som arbetar med att sköta om planteringar och blomsterrabatter här i centrum.

15.39 Efter att drycker var inhandlade begav vi oss hemåt. Vi jagades av unga män som ville sälja kartor över Rwanda. Trots vårt geografiintresse tackade vi nej. I landet finns inte plastpåsar så det var rätt osmidigt att bära hem tunga drycker i papperspåse utan handtag.

15.55 Vi är nu hemkomna, genomsvettiga och har en lust och önskan att duscha och vila. Det känns skönt att ha hunnit se lite av staden och dessutom veta att all vår packning finns i vårt rum.

17.09 Aftonsolen smyger ner bakom motellet. Skolbarn vandrar sakta hemåt längs den gropiga gatan nedanför oss. Vi sitter i en hammock med en bok vardera. Några fåglar underhåller med vacker sång. Framför oss breder Kigali med dess kullar ut sig. Nu har verkligen semesterkänslan infunnit sig på allvar.

19.05 Solen försvann och mörkret drog in. Nu slappar vi i rummet och några skratt hörs utifrån.

Place de l´Unité Nationale med en vacker fontän i mitten.

Man ska lära sig av historien.

En törstig Peter är snart hemma igen.

I Rwanda handlar man i papperspåsar.

Skolbarn på väg hem på eftermiddagen.

Läsning i eftermiddagssolen.

20.10 Vi har tittat runt på det TV-utbud vi har i vårt rum. En sydafrikansk sportkanal, Supersport Blitz, låter meddela att Zlatan Ibrahimovic ska till Manchester United. Allt detta är tydligen enligt Zlatans Twitterkonto.

21.25 Efter en god middag här på hotellet och en 1-0 ledning för Polen i EM-fotbollens första kvartsfinal gick vi tillbaka till rummet. Här fortsätter, till vår glädje, matchen. Det är alltså på vår TV. och inte inne i rummet, som den fortsätter. Det var en glad överraskning. Vi trodde inte att vi hade någon kanal i rummet som visar matchen.

21.37 Fotbollsmatchen fortsätter. Portugal har nu kvitterat. Målskytten är Renato Sanches. Polens mål tidigare gjordes av Robert Lewandowski.

23.32 Det kommer att behövas straffar för att avgöra vilket landslag som blir först till semifinal.

23.49 Det har tagit tid men nu är det klart. Portugal satte alla sina fem straffar och Polen satte tre. De fick aldrig slå sin femte straff.

Christer dricker god Mützig-öl under ännu en god middag.

Fotbolls-EM väcker intresse även i Afrika.

Fredag 1 juli

08.26 Här i Kigali, Rwanda har det blivit en ny morgon, en början på en ny dag. Dessutom är det ju idag också en ny månad. Det är en dag då vi ska resa vidare och landet ska även fira sin nationaldag. Det är tredje året i rad som vi är i ett land som firar sin nationaldag. Vi har tidigare lyckats pricka in detta i Peru och Kuba.

09.46 Vi har på en solbelyst veranda njutit av ännu en frukost med rostat bröd, färsk frukt, juice och en termos med en liter kaffe. Det har blivit dags att packa och dra vidare. Step Town Motel har varit en bra första bas på detta långa afrikanska äventyr.

10.31 Vår värd tog emot rumsnyckeln och våra sedlar för boendekostnaden. Nu skjutsar han oss i sin bil till busstationen i stadsdelen Nyabugogo. Vi ska försöka hitta biljetter och en buss från bolaget Virunga Express. Step Town Motel har som sagt varit toppen, speciellt personalen och maten. Den enda nackdelen är det lite besvärliga läget med jobbiga backar när man ska ta sig någonstans.

Den sista frukosten i Kigali.

Färsk frukt till frukost!

10.39 Vi är framme vid Nyabugogo Taxi Park, kollektivtrafikens hjärta både i Kigali och i hela Rwanda. Här är det ett kaos med oändliga mängder minibussar och andra fordon. Det är dessutom människor överallt. Som tur är får vi hjälp att hitta biljettkontoret och att köpa biljetter.

10.49 Vi tackade för hjälpen, betalade för skjutsen och sa adjö till vår vän från hotellet. Nu är vi och en hel del andra inklämda i minibussen från Virunga Express. Den ska ta oss från Kigali norrut till Ruhengeri. Det negativa är att vi var bland de sista passagerarna och har fått dåliga platser. Det positiva är att minibussen nu är full och snart avgår.

11.19 Efter lite klättrande upp längs backarna ovan Kigali färdas nu vår buss från Virunga Express på en lite plattare och mindre lutande väg. I de branta backarna passerade vi bl.a. några europeiska cykelturister. Plötsligt kändes vår minibussresa riktigt komfortabel i jämförelse.

11.55 Minibussen har stannat och passagerare har klättrat runt i och ut ur den. Vissa har gått ut för att inhandla lite matsäck. Små barn har tittat nyfiket på mig. Nya passagerare har börjat äntra bussen.

12.56 Vi har nu nått fram till Ruhengeri, en stad som också kallas för Musanze. Staden besöks mest av turister som ska besöka de världsberömda gorillorna som finns här och i Uganda. Det är dock ett projekt som kostar tusentals kronor och inget vi har råd med. Vi tänker mest ta det lugnt här och uppleva Rwanda utanför huvudstaden.

13.14 Det gick smidigt att promenera från busstationen till Snow Hotel där vi bokat rum. Här påstår de att de inte fått någon bokningsinformation om oss från booking.com. Hotellet är tyvärr fullbelagt, de inväntar ett större sällskap under dagen, och receptionsmannen har ringt och hittat plats åt oss oss på ett närliggande hotell. Jag vet inte vad jag ska tro om det där att de inte fått bekräftelsen. Jag tror att de fick erbjudande om ett större sällskap och passade på att fylla alla rum.

Christer sitter inklämd i bussen till Ruhengeri.

Vårt enkla rum på La Voisine Motel.

Peter står utanför vårt rum. Symboliskt nog är rumsnumret 13.

Så här ser det ut hos våra grannar.

13.17 Vi har blivit ombedda att sitta ner och vänta. Någon från det andra hotellet ska strax komma för att hämta oss.

13.28 Vi blev något överraskade. Vi fick åka motorcykel-taxi, en premiär, till vårt nya hem. Hotellets ägare Louis kom till Snow Hotel, visade oss ut till några taxikillar som gav oss hjälmar och sedan bar det iväg genom staden. Efter att ha svängt i diverse korsningar, genat mellan några gator och slutligen skumpat fram längs en gata utan asfalt så har vi nått lilla La Voisine Motel. Här är det mindre tryck på rummen. Det är bara vi som bor här. Vårt rum har nummer 13.

13.36 Vi har hälsat på receptionstjejen Ange och förhandlat om rumspriset med Louis. Det rådde viss förvirring kring betalningen. Värden sa 35 per natt. 35 vad? undrade vi. Jaha, är 40 bättre? undrade han. Är det pund, euro, dollar eller vad? undrade vi. 35 000 Rwanda-franc blev svaret.

13.52 Vi sitter i vårt rum och känner oss rejält missnöjda. Detta var inte planerat. Rummet är enkelt, hotellet ligger troligen i stadens utkant och vi är de enda gästerna. Här finns inget internet och heller ingen TV att se fotboll på. Helvete åt alltihop, tycker vi.

14.49 Vi har hämtat oss från den inledande besvikelsen och insett att vi i alla fall har ett rum, sängar och är i den stad vi ska vara i enligt planen. Vår vänliga värd visade oss sedan vägen in mot centrum. Det var faktiskt ganska nära dit. Dessa centrala delar har vi nu vandrat runt lite i. Vi har spanat efter lämpliga restauranger och hittade bara ett vettigt alternativ. Nu blir det pastalunch på La Paillotte. De har hemgjord pasta här.

16.02 Vi har återvänt till Snow Hotel. De hade inget rum till oss men de ska i alla fall få servera oss eftermiddagskaffe.

16.16 En ung servitör fylld av entusiasm gjorde i ordning kaffet åt oss. Han presenterade sig med sitt namn och frågade flera gånger om kaffet var som vi tänkt oss. Vi var nöjda och så blev även han. Var han ny på jobbet eller var det första gången han serverade utländska turister?

17.33 Innan hemgång gjordes ett försök att ta ut pengar. Allt gick bra för Christer förutom det där lilla faktumet att också få ut pengarna. Bankomaten sa tack och adjö utan att ha levererat några sedlar. Vi valde att istället ordna med mera pengar via växling. Därefter köpte vi drycker innan vi gick hem. Här hemma har vi betalat för en natts vistelse. Dessutom är middagar och frukostar beställda. Vår artige vänlige värd Louis har också bjudit in oss för att se kvällens EM-match i fotboll. De ska visa den i baren. Det här kanske blir ganska bra trots allt.

18.34 Vi har mötts av en ny överraskning. Vi har inget vatten, varken i dusch eller tvättställ. Vissa dagar går det inte fullt ut som man har tänkt sig.

Peter äter pasta på La Paillotte.

Christer vandrar genom Ruhengeri.

Den slocknade vulkanen Muhabura norr om staden har en topp på 4127 meter över havet.

Utanför La Voisine Motel.

19.11 Det susar och har sig från den stora vattentanken utanför vårt rum. Detta ljud sammanfaller med att det åter kommer vatten i tvättstället. Hurra!

19.46 Tack vare vattnet har det gått bra att äntligen spola av sig resdammet. Nu ska vi snart lämna rummet för en middag. Vi hade önskat att få den serverad klockan 20.00 så det börjar att bli dags att gå ner till markplanet och baren/restaurangen.

20.45 En god middag har avslutats. Under måltiden har vi tittat på repriser från tidigare EM-matcher på TV:n här. Det känns som om personalen på hotellet jobbar enbart för oss. Vi ser inga andra här. Nu ska vi fokusera på matchen Belgien-Wales eller Belgique-Pays Galles som de fransktalande kommentatorerna säger.

21.47 Det är nu halvtid och båda lagen har gjort och även släppt in samma antal mål. Det står 1-1. Belgien gjorde 1-0 genom Radja Nainggolan men Wales kvitterade sedan genom Ashley Williams.

22.06 Andra halvlek är igång. Tre herrar har anslutit. De görs oss sällskap i matchtittandet. Det drar in kall luft utifrån. Vi sitter till viss del utomhus här i hotellets restaurangdel. Vi hoppas på ett snabbt avgörande i matchen och ingen förlängning.

22.13 Det blir inte oavgjort, ialla fall inte 1-1. Wales har precis tagit ledningen genom Hal Robson-Kanu.

22.43 Adiós Belgique!, adiós Belgique, ropade just en man i keps här i lokalen. Wales har just gjort 3-1 genom Sam Vokes.

22.57 Wales är oväntat i semifinal och jag är på väg i säng. Myggnätet är nedfällt och det ska fixeras så snart jag kommit innanför det. Inga myggor får komma in. Kommer jag att hitta ut?

Gatan som tar oss till Ruhengeris centrum.

Solen sänker sig ner bakom vulkanerna.

En äkta afrikansk middag serverades före fotbollen.