08.20 Ännu en morgon, ännu en dag och ännu är vi i Porto Alegre och i Brasilien. Utrymmet i vår dusch hade kunnat vara större. På det gemensamma nattduksbordet står Christers reseradio och sprakar. Nu la han ner den och spraket försvann.

09.45 Frukosten här på Hotel Erechim är avslutad och vår fönsterutsikt är lika illa som den var igår; en gul cementvägg, ett staket, ett plåttak och en stor vit vägg.

Avenida Júlio de Castilhos, den gata som vi kan följa från vårt hotell till busstationen.

Hotel Erechim, gult och solbelyst.

10.49 Det surfas på internet på busstationen. Kely, vår värdinna i Joinville har mailat mig. Hon har en vän i Pelotas som vill träffa oss. Hon har mailat hans namn och telefonnummer. Vi får se vad vi hinner med när vi når dit.

11.24 Utan problem fick vi tag i två biljetter mellan nästa ort, Pelotas och Montevideo i Uruguay. Då vi köpte biljetterna fanns det endast tre platser kvar. Det känns bra att vi hann hit i tid eftersom den bussen inte går dagligen. Nu är dock problemet det att vi inte hittat något kontor som säljer biljetterna mellan Porto Alegre och Pelotas. Nu kommer det en renhållningsdam förbi bänken där vi sitter och vi måste lyfta på fötterna.

11.35 Vi har hittat ”neutrala” biljettluckor. Det är alltså inte för några specifika bolag. Kan de vara rätt? Christer har skrivit till bolagets namn på den lapp där det redan skrivits ort, resdag och avresetid.

12.08 Succé! Det gick att köpa biljetten till Pelotas i en av de neutrala luckorna. De biljettluckorna verkar vara för bussbolag som inte korsar delstatsgränsen. Nu är vi hemma i tvåhundraåttan och planerar resten av dagen. Om dryga tre timmar är det VM-final i fotbolls-VM.

Storstaden Porto Alegre är mer eller mindre stängd när det är söndag.

Rådhuset vid Praça XV de Novembro.

Vackra fasader i Porto Alegre.

12.34 Vi har tagit oss ut i solen och på stadens gator igen. Det finns en rundtursbuss här i staden som skjutsar turister till de olika sevärdheterna här. Vi har dock valt bort den av flera anledningar. Det blir svårt att hinna med den mellan biljettinköp och VM-final, den utgår från en plats långt från vårt hotell och sist men inte minst, de "sevärdheter" den skulle stanna vid kändes inte så upphetsande.

12.43 Det har tagits några kort av de centrala delarna av en ganska folktom stad. Att staden är folktom är ju inte så konstigt eftersom det är söndag och i princip allt är stängt. Det är bara några kiosker och små snabbmatsställen som verkar vara igång. Vi har varit vid Praça XV de Novembro och sett den stora saluhallen och rådhuset.

12.55 Våra fötter har tagit oss uppför några branta backar och till katedralområdet vid Catedral Metropolitana. Här uppfattar våra öron musik. Nu tittar våra ögon på en grupp som uppträder på en liten scen. I bakgrunden finns en bild på en gaucho, en sydamerikansk cowboy. Det verkar vara en konsert med sydamerikansk "country-musik". Platsen för denna bisarra upplevelse är Teatro São Pedro.

Brasiliansk country-musik vid Teatro São Pedro.

13.06 Ännu en galleria omger oss. Här har Christer uppsökt en bankomat för uttag, av pengar. Senare blir det till att gå till en "foodcourt" för intag, av mat. Gallerian heter Rua da Praia, fritt översatt betyder det "strandgatan".

14.27 Lunchstället hette Pastellon och våra rätter Bauru ao Prato, en smörgås med skinka, köttbit och ett stekt ägg, till det ris, strips, sallad och tomat för mig. Christer åt en Prato Tropical, en stor köttbit med olika sorters färsk frukt. På hemvägen såg vi en herre med röd kavaj och en grön hatt. Mannen gick och sjöng och bar på en bok. Vi såg även en buss som bärgades. Bärgningsbilen och bussen var målade i samma mönster och färger.

Christers lunch, Prato Tropical.

En glad sjungande man i hatt.

15.26 Det är dags att bevaka ännu en VM-final i fotboll på utländsk mark. För åtta år sedan satt jag i en soffa i Lublin, Polen. För fyra år sedan satt vi mitt i natten på sängkanten i Kuching, Malaysia. Nu bevakas matchen Holland-Spanien från hotellsängen i Porto Alegre, Brasilien. Var är jag nästa gång?

16.18 Det är halvtidsvila. Inte mycket att skriva hem om än så länge. Det har blivit flertalet gula kort och ännu fler avblåsningar. Holland spelar minst sagt tufft. Nu på TV:n är det en bild av Kristusstatyn i Rio och vad som verkar vara en stor fotbollströja nedanför. Det är reklam för nästkommande VM som ska gå just här i Brasilien 2014.

16.54 Matchens åttonde gula kort delas just ut. Inget målkalas snarare kortkalas. Får någon sitt andra gula kort snart?

17.21 Inga mål alls. Nu blir det förlängning.

17.42 Etthundrafem minuter och inte ett endaste litet mål. Hur blir det under kommande femton minuter?

17.49 Det där med kort fortsätter. Holland är en man kort. Ett rött kort har utdelats till John Heitinga.

17.56 1-0 till Spanien. Andres Iniesta sätter det första målet.

18.02 Matchen är slut. Spanien är världsmästare!

Spanien har vunnit VM-guld i fotboll.

18.58 Dagens middag blir av det enklare slaget. Det är ont om riktigt bra restauranger nära vårt hotell. Vi får nöja oss med det vi hittar. Till middag serveras spaghetti samt hamburgertallrik. Stället vi dinerar på heter Ki-Lanches Restaurant och finns inne i busstationen.

19.46 Det var mycket spaghetti med stora köttbitar, en hamburgare med bröd, 10-12 centimeter i diameter, fylld med stekt ägg, tomat, kycklingkött, skinkbitar och bläckfisk. För underhållningen stod en liten flicka som inte ville sitta och äta med mamma, pappa och bror. Hon hämtade sugrör vid vårt bord. Dessutom bar hon runt på en meny samt tittade i den. Den var dock allt som oftast upp och ner.

21.03 Vi är inne i vårt rum igen. Christer har rattat in en kanal på radion. Här varvas temperaturuppgifter i staden, +21˚, med olika nyheter. Det berättas om en trafikolycka, vem som skadats och i vilken del av kroppen, 10 döda militärer i Colombia och nu sjönk temperaturen till +20˚. Ett nytt kommunalråd har utsetts, nu blev det +21˚ igen. I bakgrunden spelas glad musik. Nu kom en tidsuppgift och gissa... temperaturen åter igen!

Måndag 12 juli

07.46 Det har regnat och åskat ordentligt i natt. Just nu håller det upp och vi hör lätt fågelkvitter. Idag blir den sista inomlandsresan i Brasilien på ett tag.

09.06 Fåglarna har sluttat att kvittra. Den enda fågel som märks är "nederbörden". Det regnar alltså igen och det rejält. Vi har tagit fram våra paraplyer och börjar göra oss redo att gå mot busstationen.

09.32 Vid utcheckningen önskades vi en god morgon och vi tilltalades med våra namn. Nu har vi gått/plaskat oss till busstationen. Här är vi nu bänkade och väntar på vår buss. Den buss som ska ta oss från Porto Alegre och förhoppningsvis också bort från regnet.

Christer är förberedd inför avresa och regn.

Väntan på busstationen i Porto Alegre.

09.54 Ryggsäckarna är inlastade i bagageutrymmet. Även denna gång har de fått en klisterlapp med ett nummer på. Vi har som vanligt fått ett kvitto med motsvarande nummer på. Idag reser vi med bolaget Embaixador (http://www.expressoembaixador.com.br)

11.28 Bussåkandet såväl som regnandet fortsätter trots att vi hunnit en bra bit på väg. Man ser inte mycket av landskapet utanför på grund av blöta och immiga rutor. Vi är nog de enda på bussen som har shorts.

13.16 Vi är till slut framme i Pelotas. Det är inte varmt på busstationen. Det är en öppen station och det blåser kallt här inne. Christer är och handlar lite att äta. Jag sitter ner och väntar så länge.

Hotel Curi, Pelotas.

14.05 En kvinnlig taxichaufför i en liten vit taxi körde oss till vårt hotell, ja i alla fall dess granne, Curi Palace. Vi tog först en titt på Hotel Estoril och frågade efter priser där innan vi slutligen checkade in på Hotel Curi (http://www.hotelcuri.com.br). Här kan vi, tror vi, vara kvar till klockan 18.00 i morgon. Det gick minst sagt dåligt att göra sig förstådd. Dörren till rum 217 var trög men vi kom in i rummet till slut. Nu ska vi luncha. Det är dags att äta upp färdkosten som är kvar sedan resan.

15.56 Nu är det nog med slöandet. Vi ska ge oss ut en sväng. Jag hoppas att vi tar oss in igen. Vi får se hur det blir med mötet med Kelys vän här i staden.

Pelotas

Rua Andrade Neves, gågata i Pelotas.

17.27 Pelotas hör inte till Brasiliens mest spännande städer. Det är en stad och har det städer brukar ha, bilar, hus, människor, affärer, kyrkor, men inget spektakulärt. Vi är här för att vila ut lite innan resan till Uruguay. Vi är långt söderut i Brasilien och nu känns vintern av temperaturmässigt. Det är kallt! Vår stadspromenad tog oss till internetstället Helite House för surfning. Christer har översatt det vi måste säga till hotellpersonalen till portugisiska genom att använda Google Translate. På vägen hem tog jag ett kort på en häst. Lite senare skyfflade en man något från hästens lilla vagn, blöt sand, murbruk vad vet jag. Lite av det skvätte i alla fall på mig och några damer. Nu ska vi definitivt kolla om vi får stanna till klockan 18.00 i morgon.

17.37 Med hjälp av den portugisiska texten vi hade med oss så vet vi nu att vi får stanna till 18.00 imorgon men inte om det kostar mer eller inte. Nu ska jag tvätta bort stänket som verkar vara blöt sand.

Först fotografera en häst, sedan få blöt sand i ansiktet.

19.17 Bokläsningen vi ägnat oss åt i rummet är över. Mat är vad vi behöver. Vi ska prova hotellets middagsbuffé.

20.10 Vi är tillbaka i rummet efter en god buffémiddag. Det är ingen direkt värme i rummet. Det är dock inte lika svalt som det var i Johannesburg i fjol. Då var det +10-11˚ inomhus. Så svalt lär det inte bli i år får vi hoppas.

21.34 Nu har vi läst på lite om vårt kommande land, Uruguay, och kommande stad, Montevideo. Det är alltid bra att ha koll på vad som kommer i förväg. Vi har inte kommit oss för att kontakta Diego, det är alltså Kelys lokal bekant. Den främsta anledningen är, skulle jag tro, ren slöhet. Dessutom har vi haft fullt upp att säkerställa att vi har rummet ända fram till avresan imorgon kväll.

21.56 Nu har vi hittat en TV-kanal, Canal Rural, där det verkar vara live-auktion på boskap. Kor och tjurar vandrar fram och tillbaka över skärmen under det att det rabblas, pratas och klubbas. Fakta om boskapen syns i rutan. Vissa TV-program har inte kommit till Sverige ännu och vi får hoppas att de aldrig gör det.

Boskapsauktion på TV, kvällens klena underhållning.

Tisdag 13 juli

08.28 Under morgontimmarna har det stuckits in en lapp under vår rumsdörr. På den tillönskas vi en god morgon, får veta när det är frukost och att det där serveras lokalproducerade produkter. Det informerades även om dagens väder. Idag ska det bli sol och mellan +4 och +12˚ varmt. Detta (13/7) är ett datum som har spökat till det för oss under tidigare resor. 2001 hamnade vi på ett minst sagt konstigt hotell, 2002 blev det en lång tågresa följd av en het dag och avslutad med mera tåg, 2005 var vi slitna i en färjekö på vår väg mot Cypern och 2007 blev en utflykt krångligare än vad som behövdes.

09.49 Med en rejäl frukost i magen är jag redo för den sista Brasiliendagen. Vad gäller utetemperaturen vill jag inte bocka och tacka. Idag går jag runt i en jacka.

Världsvan hund flanerar på stan.

10.25 Någon värme har inte anlänt till Pelotas. Den digitala termometern på stan visar +6˚. Vi är imponerade över stadens hundar som strosar runt utan ägare. En av dessa korsade gatan på ett övergångsställe. Laglydiga jyckar här!

11.02 Vi är på jakt efter ett växlingskontor som jag har fått för mig att jag såg igår någonstans. Frågan är dock den, var såg jag det. Nu ser vi en torr fontän, inget vatten här inte. Det är synd. Jag gillar ju fontäner med vatten.

Kall men solig dag i Pelotas.

Torrlagd fontän (Fonte das Nereidas) på Praça Pedro Osório.

12.03 Efter lite, nej mycket, vandrande återfann vi det växlingskontor jag sett under gårdagens stadsvandring. Det gick bra med växlandet. Den äldre herren bakom luckan klagade över kylan och tyckte att vi skulle klä oss bättre. På vår vandring har vi även hittat en livsmedelsbutik och ett möjligt middagsställe. Dessutom har vi sett en man som spelade elpiano, en dam sjöng och ett par dansade. Jag tror bestämt att det var tango.

12.46 Färdkost för kvällens och nattens långresa har inhandlats på Supermercado Paradiso. Nu är vi tillbaka i rummet. Här är allt sig likt, inget är städat. Det accepteras alltså att vi stannar kvar. Men vill de ha extra betalt?

13.50 Det har lunchats. I brist på vettiga lunchrestauranger blev det syltkakor och tangerinajuice. Vad heter tangerina på svenska? Nu dras det i möbler i våningen ovanför.

Mercado Central, Pelotas.

Santa Casa de Misericórdia, sjukhusbyggnad från 1847.

15.30 Idag är det en slö dag. Vi gör inte mycket. Vi vill mest få tiden att gå innan vi avreser mot busstationen och vår buss till Montevideo. Hade det varit varmare hade vi sett mer av staden, nu lockar det inte så mycket.

16.05 Nu ska vi dra ut och återfinna det middagsställe som vi tittat ut tidigare. Vi ska inte bara återfinna det, vi tänker äta där också. Vi ska också göra en sista sightseeing ute på stan.

17.27 Visst fann vi middagsstället och flera andra därtill. Dock hade inget öppet just nu. Vi har i alla fall tittat på en kyrka, gått på några nya gator och kioskköpt lite ätbart istället för middag. Pelotas känns som staden utan restauranger, eller ligger alla utanför centrum?

17.49 Det är snart dags att checka ut. Det känns som om vi varit här hur länge som helst. Nu är frågan den, hur mycket får vi betala?

Den vackra katedralen São Francisco de Paula i Pelotas.

18.15 Vi fick betala 100,50 real (424 kronor). Detta var för middagen igår, 23 real (97 kronor), plus för den extra rumstiden idag. Resten hade vi betalat vid incheckningen. Nu har en taxi i all hast tagit oss till busstationen. Christer är och letar efter ett eventuellt alternativ för intag av middag.

18.44 Det har inte hittats någon restaurang här heller. Jag gick för att bättra på färdkosten. Jag pekade på en sandwich, tog den och en flaska juice och gick till kassan för att betala. Mannen i kassan sa ”OK Peter” och något på portugisiska. Hur kunde han veta vad jag heter. Det visade sig att killen som lämnade över sandwichen också hette Peter.

19.56 Ännu väntas det på vår buss. Den skulle ha inkommit 19.30 fast den ska ju inte avgå förrän 20.15 så det är ingen panik än. Det hade dock gärna fått vara varmare. Stationen har i princip ingen uppvärmning. På en bänk en bit bort sitter en man med vitt hår och vitt skägg och pratar med sig själv.

20.43 Ok, bussen är sen. Hur sen? Ja inte vet jag. Den startade i São Paulo så mycket kan ha hänt på vägen ner hit. En sak vet jag, så värst varmt är det inte. Det svalkar runt mina shortstäckta ben. En man har erbjudit sig att vika till Christers namn i koppartråd. Christer tackade nej till "Koppar Kalles" erbjudande. Flertalet bussar har kommit och avrest men vi har inte sett röken av vår buss. Snart är det rök ut ur våra munnar däremot. Så kallt är det.

21.18 En man kom och hämtade oss och har lett in oss på TTL:s kontor, de är vårt bussbolag (http://www.ttl.com.br). Här fylls det i diverse papper. Det känns positivt. När bussen kommer vet vi icke.

21.27 Alla ifyllda papper och våra pass med en numrerad klisterlapp med våra platsnummer ligger på bolagets kontor. Med passet följer ut- och inresedokument. Angående bussen, tja, jag vet inte var den är. Vi väntar på kontoret.

22.20 Bussen är äntligen här. Förseningen var på ungefär tre timmar. Vi är ombord men på andra platser än som det först var tänkt. Det är svart inne i bussen och svårt att se vad jag skriver. Den iskalla busstationen i Pelotas kommer vi att minnas länge och det är inget fint minne. Även detta år förde 13 juli med sig ett visst mått av lidande.

Onsdag 14 juli

02.05 Bussresan i den mörka bussen har gått bra. Folk sover och resan är bekväm. Bussen har släppt av en hel del passagerare i små orter strax innan gränsen och vi har rullat genom staden Chuí som ligger både i Brasilien och Uruguay. Vi är nu vid den första gränskontrollen.

02.34 Resg, Central Aduanas står det på en skylt på en vägg utanför bussen. En man med toppluva och en ficklampa gick just genom bussens mittgång. Vi väntar på att rulla vidare, köra på längs uruguayanska vägar. Nu kör äntligen bussen.

URUGUAY

02.55 Det är riktigt smidigt att slippa gå ut ur bussen på en sån här nattresa. Alla pass och allt pappersarbete var förberett innan så allt sköts utan att störa passagerarna. Vi börjar vistelsen i Uruguay med att försöka sova.

07.15 Det börjar ljusna. Bussen kör igenom diverse småstäder och förorter utanför Montevideo. Morgontidiga pendlare väntar på bussar. De har mycket kläder och tjocka kläder på sig.

Foto från bussterminalen Tres Cruces, Montevideo.
Den rödklädde mannen verkar lite rädd för kameran.

07.45 Bussätena är lämnade och utbytta mot plastsäten. Vi är på busstationen Tres Cruces i Montevideo. Vi har bytt land, språk och valuta. Här pratar man spanska och betalar med peso. På stationen ska vi samla kraft och ta ut pengar innan vi tar en taxi härifrån. Jag har nått mitt livs 80:e besökta land.

08.40 Taxametern tickade på under vår färd. Den tickade dock inte fram priset utan olika siffror, Siffrorna skulle översättas till ett pris enligt en uppsatt lista. Det var en glasruta mellan oss och chauffören. Nu är vi på plats i rum nummer 3 på Green Hostel (http://www.thegreenhostel.com) i Montevideos äldsta stadsdel. Här bor vi kvar i två nätter. Vi hade dock bokat för tre och betalar för det också. Nu hoppas vi att vi kan få oss en frukost här redan idag. Varför blev det då tre nätters betalning? Jo detta rum bokades innan allt var klart med transporten hit.

Peter i vårt rum på Green Hostel.

09.40 Livsandarna börjar återvända. Vi har fått oss frukost; rostat bröd, mjölk, flingor och kaffe. Detta ställe heter Green Hostel på grund av deras miljövänliga policy när det gäller energi, återvinning etc.

12.16 Mer för livsandarna. Vi har sett till att få några timmars sömn och har borstat tänderna. Rummet är iskallt, till stor del beroende på de kalla stenmurar som omger oss. Ett stort tack ska ges till de mjuka tjocka filtarna vi har. Inom kort ger vi oss ut i ännu en huvudstad.

13.31 Det skådas ännu en gång ut över Atlanten. Havet ser kallt och inte alls inbjudande ut.

Vi mötte den kalla Atlanten i Montevideo.

En fotbollssupporter har parkerat längs Rambla Francia.

Det blåser hårt och kallt vid engelska templet (Templo Inglés).

Plaza Independencia, Montevideo.

13.50 Vi har gått från havet mot centrum. Vi har bl.a. sett Teatro Solis. Nu är vi på Plaza Independencia, Självständighetstorget. Här finns en staty av nationalhjälten Artigas och även hans mausoleum. Just nu har jag tagit ett kort av Puerta de la Ciudadela. Det är en stor stenport och allt som återstår av ett fort som uppfördes här 1833.

14.05 Plaza Zabala blev platsen och torget för den första bänkrasten. Här finns en ryttarstaty, duvor och flera hundar i stickade tröjor. En av hundarna verkar mobbas av de andra hundarna. Kan det bero på att hans/hennes tröja inte är tillräckligt trendig?

14.26 Vi har plötsligt stött på ett demonstrationståg. De har samlats på Plaza Independencia. Jag vet inte vad de demonstrerar för/emot. Jag kan ju inte spanska. Dessutom har vi svårt att läsa texterna eftersom banderollerna är ihopvikta just nu.

Ett tecken på att det är vinter, hundar i stickade tröjor på Plaza Zabala.

Demonstranter med oklart syfte har samlats på Plaza Independencia.

I Uruguay är många gamla fina bilar fortfarande i drift.

15.20 Mer av närområdet har observerats och dokumenterats. Vi har köpt vykort i en liten butik vid Plaza Independencia och jag har köpt en souvenir. Vi gjorde även ett besök nere vid hamnmarknaden (Mercado Puerto), en plats med dyra och fina restauranger. Nu är vi tillbaka i det kalla rummet igen. Det är ganska jobbigt när det är kallt ute och när man kommer in så är det kallt även där.

16.47 Det är dags för att ge sig ut på stan för att studera. Nu närmast ska en meny studeras. Vi måste ha mat.

17.30 Vi äter idag på La Pasiva. Det är en restaurangkedja som finns på flera ställen i staden. Vi sitter på den mest centrala av dessa. Det kommer att beställas en av dagens rätter, grillad kyckling med sallad eller vad det nu står i menyn.

18.48 Det blev grillad kycklingfilé och sallad. Nu har vi handlat lite på en livsmedelsbutik i grannskapet och väntar numera på att datorn här på boendet ska bli ledig. Det är alltid trevligt att ha kontakt med omvärlden.

Perez Castellanos, gatan som leder ner till Mercado Puerto (hamnmarknaden).

Färsk frukt mitt i vintern.

20.15 Inte har datorn blivit ledig inte. Från andra sidan av en stenvägg i vårt rum hörs röster och dunsar. Är någon på väg in till oss?

20.54 ”You´re the beat of my heart” sjöngs just på radion. Jag vet inte vem artisten var. Jag ska kolla det på datorn så snart den blir ledig. Vid datorn står en kamin. Det är kanske den som drar dit folk.

22.03 Kaminen var som en magnet. Människor som skulle ha datorn och människor som bara var allmänt småfrusna häckade kring datorn och kaminen. Datorn blev till slut ledig och jag har passat på att maila samt kollat annat. Jag har dock inte fått någon rätsida på vilken artisten var. Kan jag ha hört fel då det gället låtens titel? Nu sitter Christer vid datorn.

22.52 Det spelas livemusik nere i lobbyn en trappa ner. Vi är inne på vårt rum och ska snart ta en kvällsöl. I morgon ska vi se mer av Montevideo. Idag var det ju bara ankomstdagen, men vi har ändå sett en hel del.

Peter använder datorn utanför vårt rum. En kamin gör det hela rätt skönt.